Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Tema Vattenkraft

Vattenkraftens balansgång

Vattenkraft Vattenkraften är grundbulten i det svenska elsystemet och en förutsättning för att balansera den växande förnybara elen. Men under de närmaste 20 åren ska nästan alla svenska vattenkraftverk omprövas av miljöskäl. Det kan få konsekvenser för elproduktionen. Hur ska man klara balansgången mellan biologisk mångfald och klimatnytta?

Forshuvuds kraftstation i Dalälven. Foto: Mostphotos

Allt sedan EU:s vattendirektiv infördes i Sverige 2004 har förutsättningarna för vattenkraften diskuterats. Merparten av verken lyder under gamla lagar, många från 1918. Men nu – efter många års utredande och en bred energiöverenskommelse – ska praktiskt taget samtliga svenska vattenkraftverk omprövas. Alla ska få nya tillstånd med moderna miljövillkor i linje med EU:s krav.

Samtidigt är vattenkraften grundbulten i det svenska elsystemet, dels för produktion och effekt men framför allt för att den står för praktiskt taget all reglering i elsystemet: från frekvensreglering på sekundbasis till dygns-, vecko- och årsreglering tack vare de stora vattenmagasinen. Och dess betydelse kommer att öka alltmer i takt med att den förnybara elen växer och svängningarna i elsystemet blir större.

Att vattenkraft är förnybar, kostnadseffektiv och flexibel står givetvis på plussidan. Men den medför även stora ingrepp i naturen. Den hotar fiskens vandringar upp- och nedströms i älvarna och de oregelbundna flödena påverkar ekosystemen. Genom de nya prövningarna ska en del av detta kunna rättas till, är tanken, men samtidigt påverkar miljökraven möjlig­heten att nå de svenska klimatmålen om det innebär att delar av vattenkraften måste rustas ned.

Så problematiken kokar ner till följande fråga: Hur ska man göra största möjliga nytta för vattenmiljön till minsta möjliga påverkan på elsystemet?

Från den 1 januari 2019 gäller en ny lag som tydliggör de förändringar som krävs för att klara kraven. Och i höstas släppte de tre ansvariga myndigheterna – Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten – ett förslag till en nationell plan för hur miljöprövningarna ska genomföras konkret. Planen ska ge vägledning för det komplexa arbetet att ompröva den svenska vattenkraften.

– Vi har ett uppdämt behov. Många av de gamla kraftverken har haft tillstånd för evigt och mindre än fem procent av verken har fungerande fiskvägar. Vi har haft ett kunskapsglapp i de här frågorna och nu behöver vi komma ikapp, säger Johan Kling, strateg på Havs- och vattenmyndigheten.

Totalt handlar det om runt 1 800 vattenkraftverk som ska prövas mellan 2022 och 2038. Verken har grupperats i hela eller delar av avrinningsområden: åtgärder i det ena verket påverkar ju verken längre ned eller upp i samma älv. I den nationella tidplanen finns en detaljerad tidplan för hela processen för samtliga avrinningsområden, år för år.

– Mindre än fem procent av verken har fungerande fiskvägar, säger Johan Kling, strateg på Havs- och vattenmyndigheten.

En del av vattenkraftverken ligger idag i vattenförekomster som är klassade som KMV, Kraftigt modifierade vatten. Det gäller framför allt många av de storskaliga verken, som står för majoriteten av produktion och reglering. (En dryg tiondel av verken står idag för 98 procent av effekten och reglerkraften.) För dessa är miljökraven annorlunda, här räcker det att uppnå ”god ekologisk potential” eftersom vissa åtgärder skulle få stor påverkan på Sveriges reglerkraft. För de vattenkraftverk som inte är klassade som KMV kan typiska åtgärder bli någon form av fiskväg och miljöanpassad vattenreglering. Många av dessa kraftverk är dock strömkraftverk, vilket gör att man inte behöver göra lika stort ingrepp i produktionen.

För att klara de många åtgärder som krävs har branschen startat Vattenkraftens miljöfond där de största kraftbolagen satt in 10 miljarder kronor som ska täcka större delen av de totala åtgärdskostnaderna (läs mer på sid 28).

– Målbilden är att inget verk kommer att rivas ut av miljökraven i sig. Men för vissa verksägare kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att få pengar från fonden om man har funderat på att avveckla. Då täcker den 95 procent av kostnaden, säger Johan Kling.

Miljöåtgärderna får leda till en total minskning med max 1,5 TWh eller 2,3 procent av den totala vattenkraftsproduktionen, enligt ett riktvärde från de ansvariga myndigheterna. Riktvärdet säger dock inget om vilka miljöåtgärder som kan krävas för det enskilda verket.

Hur ska ni kunna hålla koll på att åtgärderna verkligen håller sig inom denna gräns?

– Vi kommer fortlöpande bevaka hur vattenmyndigheterna förhåller sig till riktvärdet. Om riktvärdet överskrids kommer vi kontakta regeringen och säga att det här håller på att hända, säger Johan Kling.

En av knäckfrågorna i omprövningarna rör verk som ligger i eller i anslutning till Natura 2000-områden, där art- och habitatdirektiven gäller (som listar arter och livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden). Totalt handlar det om cirka 200 vattenkraftverk med en installerad effekt på cirka 1 750 MW (en dryg tiondel av den totala vattenkraftskapaciteten), varav ett drygt 20-tal är storskaliga reglerkraftverk.

Källa Energiföretagen, Energimyndigheten

Här finns risk för stora målkonflikter. Det finns heller ingen gräns för hur mycket åtgärderna i dessa områden får kosta i produktionsminskning – de ligger utanför riktvärdet.

– Ja, det kommer att bli svårt. Bevarandeplanerna i dessa områden är inte tillräckligt tydliga. Länsstyrelserna behöver se över dem för att vi ska få bättre underlag. I slutändan blir det en fråga för ­domstolarna: antingen får vi ta konsekvenser för energisystemet eller så kan domstolen lyfta frågan till regeringen som, under vissa förutsättningar, kan ge så kallat Natura 2000-tillstånd, säger Johan Kling.

98%
Drygt 10 procent av landets vattenkraftverk står för 98 procent av effekten och regleringsbidraget i det svenska elsystemet. Resterande
2 procent produceras av cirka 1 750 mindre vattenkraftverk.

Han förstår att kraftbranschen är orolig över frågan.

– Deras oro är fullt rimlig. Men vi måste börja med att skaffa bättre underlag och sedan titta på konsekvenser.

På Energiföretagens kontor vid Norra Bantorget i centrala Stockholm är det Johan Bladh som bevakar frågan. Han har själv forskat om vattenkraftsgeneratorer, men nu är han huvudsakligen inriktad på policyarbete och han är bekymrad över utvecklingen.

– Branschen står bakom EU:s ramdirektiv och den nya vattenlagen, och vi ser helt klart behovet av åtgärder i våra älvar. Men det viktiga är att det blir rätt åtgärd på rätt plats och att inte processen att få dem på plats blir onödigt komplicerad. Vi vill ju att de resurser som satsas ska göra maximal nytta för miljön och inte till långdragna rättsprocesser, säger han.

– Alla föreskrifter och vägledningar måste styra åt samma håll, säger Johan Bladh, Energi­företagen.

Enligt Energiföretagen innehåller den nationella planen, liksom de förskrifter och andra vägledningar som finns, fortfarande för många frågetecken.

– Alla föreskrifter och vägledningar måste styra åt samma håll. Den nationella planen hänskjuter många svåra frågor av nationell betydelse till de regionala samverkansprocesserna. Natura 2000-frågan är den viktigaste målkonflikten för myndigheterna att ­hantera på nationell nivå, enligt Johan Bladh.

– Många bevarandeplaner för Natura 2000-områden omöjliggör till exempel säsongsreglering av vattnet och det skulle kraftigt begränsa älvens förmåga att balansera elsystemet på alla tidsskalor. Det är oroande att inte den nationella planen innehåller någon mekanism som gör det möjligt att mäta och följa upp hur åtgärderna påverkar regleringsförmågan på nationell nivå.

38%
Vattenkraftens andel av Sveriges elproduktion 2018.

Johan Bladh understryker också att vattenmyndigheterna ska använda de möjligheter som EU-rätten medger för att skydda samhällsviktig verksamhet som vattenkraft, nämligen utpekande av kraftigt modifierade vatten och undantag med lägre ställda kvalitetskrav. Det är så det står i regeringens proposition Vattenmiljö och vattenkraft från 2018.

Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven.

– Genom att inte använda KMV-verktyget i större utsträckning blir processerna mycket svårare än de hade behövt vara.

Samtidigt pekar den nationella planen ut möjligheten att effekthöja kraftverken parallellt med att miljöprövningarna görs. Det innebär väl en möjlighet till att öka produktionen parallellt?

– Ja, och det är viktigt att den möjligheten finns, men det är inte alltid så att det kan synkroniseras med miljöåtgärderna. Effekthöjning måste ofta kombineras med andra åtgärder i anläggningen som i huvudsak styrs av ålder, konstaterar Johan Bladh.

Under senare år har branschen inte stått still när det gäller miljöfrågor. I Umeälven och Dalälven har branschaktörerna satt sig ner och resonerat sig fram till lösningar med andra intressenter och genomfört åtgärder.

En av de bolagen är Statkraft, som totalt har 54 vattenkraftverk runt om i landet.

– I Umeälven gjorde vi en skenbart enkel lösning där vi lade ut stenar på stränderna för att skydda mot iserosion. Nu kan vi se att stränderna antagit en mer naturlig lutning med bättre miljö för småfisk, säger Angela Odelberg, miljöansvarig på Statkraft.

Natura2000-frågan är den viktigaste målkonflikten för myndigheterna att hantera på nationell nivå.

Exemplet visar att det går att göra effektiva miljöåtgärder utan att påverka produktionen. Även i Viforsen ingick Statkraft i ett projekt tillsammans med länsstyrelsen, sportfiskare och kommunen vilket resulterade i konkreta åtgärder.– Det är svårt att dra generella slutsatser. Varje kraftverk och älv är unik, säger Angela Odelberg, miljöansvarig på Statkraft.

Därför är Statkraft väl förberedd på ”Nappen” – som är branschaktörernas smeknamn på den nationella planen.

– För oss känns planen bra. Vi vet i vilken ordning vi ska ompröva våra verk och nu vet vi också att det är Länsstyrelsen som ansvarar för samverkan.

Bolagets första ansökan – för avrinningsområdet i Ljungan – ska vara inlämnad den 1 februari 2023. Då ska alla samverkansprocesser vara klara.

Mer utmanande är Natura 2000-områdena. I Lagan har Statkraft ett av sina större verk – Karsefors – mitt i ett Natura 2000-område som ska omprövas 2030.

– Här ska det alltså vara ett opåverkat vattenflöde i ett hårt påverkat område. Det blir en utmaning. Det är svårt att dra generella slutsatser. Varje kraftverk och älv är unik. Vilka metoder ska vi använda och hur ska målbilden se ut? Det viktiga är att se över nuvarande situation och göra den bättre.

14,7 TWh
Lulä älv har störst produktion och står för 24% av Sveriges vattenkraft.

Angela Odelberg räknar med att det totalt sett blir en del minskningar i Statkrafts produktion.

– Det blir nog minskningar i produktionen, men eventuellt kan det bli en del effekthöjningar samtidigt. Det skulle även kunna ge positiva miljöeffekter – ett vattenkraftverk skulle kunna hjälpa fisken nedströms under ett torrår till exempel.

Oavsett hur det går är ett säkert: Angela Odelberg och hennes kolleger kommer att ha gott om jobb fram till 2038. Eller längre, vissa bedömare befarar att omprövningarna kommer att ta betydligt längre tid. Det återstår att se.

Tema Vattenkraft
Läs mer: Så ska vattenkraften miljöanpassas
Läs mer: Här testas nya fiskvägarLäs mer: Stor potential för effekthöjningar

Johan Wickström