Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. SkyKraft får 231 miljoner kronor från Industriklivet
Under senare tid har ett antal gröna bränslesatsningar gått i stöpet. Men i Skellefteå finns hoppet kvar. I veckan blev det klart att SkyKraft – samarbetet mellan Skellefteå Kraft och nederländska SkyNRG – fått 231 miljoner kronor i stöd från Industriklivet genom Energimyndigheten.
Målet med projektet är att bygga en en produktionsanläggning för eSAF – ett elektrobränsle för flyget – på Näsudden utanför Skellefteå. Anläggningen ska kunna producera upp till 120 000 ton eSAF per år, vilket skulle täcka mer än vad Sveriges inrikesflyg förbrukar under ett år.
Stödet gör det möjligt att ta nästa steg i utredningsfasen och inleda projektering av anläggningen för att ta fram de detaljerade underlag som behövs inför ett investeringsbeslut 2027.
– Omvärldsläget och det som just nu sker på de globala drivmedelsmarknaderna visar på hur viktigt det är att komma bort från fossila importberoenden. Den här satsningen ger därför synergier då vi både kan minska utsläppen och samtidigt bygga upp inhemsk produktion av flygbränsle, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande.
Efterfrågan på hållbart flygbränsle drivs på av EU, som genom regelverket ReFuelEU satt krav på inblandning av hållbara flygbränslen från 2025, med en gradvis ökning till 2050 då 70 procent av allt bränsle som tankas i EU ska vara hållbart.
2. Kommuner vill samla fjärrvärmen i ett bolag
Fjärrvärmen i södra Stockholmsregionen är ganska komplicerat uppbyggd med flera kommunalt ägda bolag som har separata roller. Söderenergi, som ägs av Huddinge, Botkyrka och Södertälje kommuner, producerar energin, medan Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät distribuerar fjärrvärmen ut till kunderna.
Men nu kan det bli ändring på det. I veckan blev det klart att samtliga tre kommuner vill gå vidare och utreda en sammanslagning av dessa tre fjärrvärmeverksamheter med målet att samla allt i ett gemensamt bolag. Den nuvarande uppdelningen på olika bolag bedöms begränsa möjligheterna till samlad styrning och långsiktig utveckling, menar de tre kommunerna.
Ärendet går nu vidare till kommunfullmäktige i respektive ägarkommun för prövning under juni. Ett samlat beslutsunderlag väntas presenteras tidigast under 2027.
— Så som energimarknaden utvecklas behöver vi få till tydligare styrning, bättre samverkan och en mer långsiktig utveckling. Samlar vi fjärrvärmeverksamheterna i ett bolag skapar vi förutsättningar för att driva energiomställning och tillväxt i Södertälje och hela södra Stockholmsregionen, säger Karin Medin, koncernchef och vd för Telge AB.
3. Eon utvecklar flexhandeln i Halland
Under sommaren 2025 införde Eon en pilotmarknad för flexhandel runt Falkenberg i Halland. Pilotmarknaden var öppen för aktörer som kunde erbjuda minst 0,1 MWh/h flexibilitet, både på produktions- och konsumtionssidan. Syftet var att hantera kapacitetsutmaningar som uppstår sommartid i områden med hög andel sol- och vindkraft. Totalt levererades cirka 554 MWh flexibilitet, med en leveranskvalitet på över 99 procent.
I sommar kommer Eon jobba vidare med flexmarknaden och vidareutveckla modellen med fokus på intradagshandel, vilket ska öka träffsäkerheten. Det gör det lättare att parera snabba svängningar och innebär också att ersättningen bättre speglar kostnadsnivån på grossistmarknaden.
– Genom att flytta handeln närmare realtid kan vi använda elnätet ännu smartare och skapa en mer effektiv marknad för flexibilitet. Och för leverantörerna handlar flexibilitet inte bara om att bidra till elsystemet, utan också om att skapa nya intäktsströmmar från sina befintliga anläggningar, säger Peter Sigenstam, chef för Drift och Energisystem på Eon Energidistribution.
4. EU-studie: Faktorerna som avgör vem som köper elbil
Elbilsförsäljningen gick upp igen 2025 efter ett lite knackigt mellanår 2024. Den rådande oljekrisen kanske påverkar försäljningen ytterligare.
Man vad är det som avgör om man slår till på en elbil? Ja, en viktig faktor är hög inkomst och utbildningsnivå. Det visar en ny EU-övergripande undersökning EAFO:s Consumer Monitor 2025 som bygger på en enkät med drygt 3 000 personer i EU.
Elbilsägarna bor och parkerar oftare på sätt som möjliggör privat laddning, till exempel i småhus med egen parkeringsplats. Egen parkeringsplats med möjlighet till privat laddning ger ett enklare, billigare och förutsägbart användande. Detta jämfört med hushåll som är hänvisade till gemensamma parkeringar eller gatuparkering och därmed saknar kontroll över laddmöjligheterna.
– Resultaten bekräftar bilden att vardagsförutsättningarna har stor betydelse för omställningen. Har man inte egen parkeringsplats blir det dyrare och svårare att ladda sin bil. Det här bedömer vi som ett av de stora hindren för elektrifiering framåt, säger Marie Bemler, forskningshandläggare på Energimyndighetens samordningskansli för laddinfrastruktur.
5. Svenska kraftnät blir systemansvarig för vätgasnätet
Vätgasmarknaden utvecklas successivt och det handlar inte bara om teknik utan även om de formella regelverken som delvis är i sin linda. I veckan meddelade regeringen att Svenska kraftnät fått i uppdrag att vidta förberedelser för att bli certifierad som systemansvarig för vätgas. Idag saknas en systemansvarig aktör inom vätgasområdet.
Uppdraget är kopplat till EU:s gasmarknadsdirektiv (2024/1788), som ska vara genomfört i nationell rätt senast den 5 augusti 2026. När genomförandelagstiftningen träder i kraft ska Svenska kraftnät också ansöka om certifiering hos Energimarknadsinspektionen.
Bakgrunden till uppdraget är att elnät och vätgasnät behöver planeras med hänsyn till varandra. Och eftersom Svk är systemansvarig för elnäten så är myndigheten därför mest lämpad för denna funktion, menar regeringen.
Johan Wickström
