Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Tema Vattenkraft

Så ska vattenkraften miljöanpassas

Vattenkraft 10 miljarder kronor på 20 år. Vattenkraftens miljöfond står i startgroparna för att hjälpa alla vattenkraftsägare att miljöpröva sina anläggningar. Nu har pilotprojekt genomförts i två älvar.

Illustration: Johan Isaksson

Vi är Sveriges minsta men kanske mäktigaste miljöorganisation, sa Anna Jivén, vd för Vattenkraftens miljöfond, när hon klev upp på Vattenkraftsdagen i Linköping i höstas.

Organisationen som ska hjälpa till att göra vattenkraften mer miljövänlig de närmaste 20 åren är bara fyra personer, men ska växa till tio. Och det lär behövas. Runt 1 800 anläggningar ska omprövas och stora intressen står på spel. Många tusen aktörer – myndigheter, verksamhetsutövare, kommuner med flera – ska samverka, prioriteringar ska göras och konkreta miljöåtgärder ska genomföras.

Omprövningen – steg för stegSamverkan. Länsstyrelse, vattenkraftsägare och ­övriga ­aktörer går igenom förutsättningarna i ett prövnings­område och diskuterar mål och ­prioriteringar, till exempel naturvärden, ­elberedskap och kulturmiljöer.
Ansökan.
Vattenkraftsägaren tar fram förslag på åtgärder och villkor och lämnar in sin ansökan till den ­regionala Mark- och miljödomstolen. Ansökningarna ska ­lämnas in under perioden 2023–2037, enligt ­Nationella planen.Prövning.
Domstolen går igenom ­ansökningarna och beslutar om åtgärder enligt miljöbalken.Dom.
Vattenkraftsägaren får en dom som beskriver hur de ska driva verksamheten med moderna miljövillkor.Genomförande.
Vattenkraftsägaren genomför åtgärderna som bestämts i domen. Vattenkraftens miljöfond står för 85 procent av kostnaderna, inklusive utredningar, domstolsprövningar med mera

Fonden, som finansieras med pengar från Sveriges åtta största vattenkraftsägare, startade våren 2018.

– Sedan dess har vi jobbat tight tillsammans med myndigheterna när alla processer och föreskrifter ska utformas. Det handlar mycket om att bygga förtroende nu i början, säger Anna Jivén.

Vattenkraftens miljöfond har startat med två pilot­projekt – i Tidan och Alsterån.

– Vi har testat oss fram för att se hur det ska gå till som om vi skulle gå till domstol. Vi har fått med verksamhetsutövare, länsstyrelser och vattenmyndigheter till bordet för att diskutera lösningar och prioriteringar. Och genom detta kan vi utveckla samverkanslösningar för kommande projekt, säger Anna Jivén.

Det lite slitna begreppet samverkan känns som ett nyckelbegrepp i sammanhanget. Det viktiga är att få alla till bordet, att tillsammans titta på förutsättningarna i varje enskilt fall och se hur helheten ser ut. Alla verk i avrinningsområdet behöver kanske inte lika mycket åtgärder – för miljön är helheten viktigast.

– Vi börjar med att titta på vad vi har för förkunskap. Vi provfiskar, gör karteringar med mera. Vi tittar på normsättningen – är det kraftigt modifierat? Hur bra kan det i så fall bli? Vad krävs för att uppnå ”god ekologisk potential”? Vilka arter är viktiga att skydda och vilka behöver komma förbi? I slutändan ska vi vara överens om de här frågorna.

I pilotprojekten har fonden gått igenom 70 kraftverk i de två älvarna och undersökt biologiska data. Utifrån detta har konsulterna lagt fram förslag på tekniska lösningar, och sedan har man haft workshop med alla inblandade.

– Det viktiga är att få alla till bordet, att tillsammans titta på förutsättningarna i varje enskilt fall, säger Anna Jivén, vd för Vattenkraftens miljöfond

Det här är ett slags genrep inför de omprövningar som ska sätta igång 2022. För det finns gott om utmaningar, till exempel att tyda regelverket.

– Det är svårt att tolka föreskrifterna. Vad innebär egentligen prioriteringar konkret? Hur ska åtgärdstaken tillämpas? Ibland känns det som att föreskrifterna inte är skrivna för människor, säger Anna Jivén.

Många mindre vattenkraftsägare är oroliga, tror Anna Jivén.

– De lever med sina vattenkraftverk och oroar sig över ekonomin. Men jag hoppas att det inte blir många utrivningar. Jag tror att vi kan få fram bra lösningar i de flesta fall.

Den största utmaningen blir att få fram personer som ska genomföra hela omprövningsprocessen, enligt Anna Jivén:

– Det kommer att vara svårt att få fram kompetent folk – alltifrån advokater och duktiga projektledare på länsstyrelserna till folk som kan bygga fiskvägar.

Men hon är taggad för uppgiften. När hon tittar framåt tio år så ser hon följande:

– Vi kommer att börja prata mer om vattenkraften, fler kommer att engagera sig och vi kommer att göra fantastiskt bra miljöåtgärder. Samtidigt hoppas jag att vi har effekthöjt vattenkraften.

Johan Wickström