Vi använder cookies på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Tema Vattenkraft

Här testas nya fiskvägar

Vattenkraft Hur ska man styra så att fiskarna tar rätt väg vid vattenkraftverken utan att förlora i produktion? I Vattenfalls Laxelerator i Älvkarleby studeras fiskarnas beteende.

Vattenfalls strömvattenakvarium, Laxelerator, i Älvkarleby. Foto: Vattenfall

EU:s vattendirektiv och de kommande miljöprövningarna av vattenkraften har ökat kraven på kraftbolagen. Det är bakgrunden till Laxeleratorn, Vattenfalls forskningsanläggning vid Dalälven, som togs i drift 2018.

Laxeleratorn består av två testsektioner på vardera 24 x 4 meter med två meters djup. Fyra pumpar styr vattenflödet, som cirkulerar runt och som kan ställas in i olika hastigheter. Anläggningen är som en mikro­version av ett storskaligt vattenkraftverk.

– Vi såg att det fanns ett stort behov av att bygga upp kunskap om vandrande fisk för att kunna göra hållbara åtgärder. Det finns inte så mycket forskning om avledningsanordningar för fisk vid storskaliga vattenkraftverk, säger fiskeribiologen David Aldvén, ansvarig för miljöprogrammet om vattenkraft på Vattenfall R&D.

Det senaste året har forskare från flera universitet, bland annat Karlstad och Umeå, genomfört studier i Laxeleratorn. Det handlar primärt om hur olika typer av fisk (inte bara lax) kan avledas vid nedströmsvandringen.

Fakta om LaxeleratornStrömvattenakvariet har två testbassänger.Fyra pumpar styr vattenflödet med en hastighet på 2 meter per sekund.Laxeleratorn kan användas för alla typer av vandrande fiskar.Vattenfall har satsat 10 miljoner kronor i anläggningen.

En konkret fråga är hur stor spaltbredden på intagsgallret bör vara för att hindra att fisken tar sig igenom. Enligt dagens riktlinjer får gallrets spaltbredd vara max 15 millimeter.

– Studierna här visar att det skulle gå att öka spaltbredden till 30 millimeter. Det blir ingen skillnad för fisken, men ur kraftsynpunkt vore det en klar fördel då fallförlusten minskar, säger David Aldvén.

Även andra lösningar för att hindra att fisken åker in i kraftverken ska testas. Bland annat bubbelridåer då en kompressor kopplas till en slang med hål som skapar en tät barriär av bubblor.

En annan utmaning är att få in fiskarna i de passager som byggts.

– Fiskvägarna i sig är oftast inget problem. Utmaningen är att få in fisken i dem, framför allt under deras vandringar uppströms.

Det konventionella sättet för att lösa ­detta är att släppa vatten över dammen för att skapa strömmar som lockar in fisken. Men då spiller man mycket energi på kuppen.

– Ett alternativt sätt som vi undersöker är att använda vattenjetstrålar. Då installeras en pump som accelererar vattnet och skapar en stråle som lockar in fiskarna på rätt väg. Det kostar ett par kilowatt i energi jämfört med nuvarande metod som kan ta ett par megawatt, säger David Aldvén.

Johan Wickström