Skogsbränderna i Hälsingland under sommaren 2018 och andra liknande händelser visar hur sårbart vårt moderna samhälle är och pekar på vikten av att ha kunskap om svaga punkter i elnätet och effektiva åtgärder att sätta in i händelse av kris. Nya beräkningar visar också att den svenska elanvändningen kommer öka kraftigt under kommande decennier samtidigt som vi redan nu har kapacitetsproblem och flaskhalsar i elnätet.
Det finns många anledningar till att Energiforsk satsar på just risk- och tillförlitlighetsfrågorna, säger Susanne Stjernfeldt som är programansvarig för programmet Risk och tillförlitlighetsanalys på Energiforsk:
– Vi behöver ta hänsyn till den pågående omställningen till förnybar elproduktion. Den består till stor del av distribuerad generering, och det påverkar givetvis elnätens uppgift av säker och tillförlitlig överföring och transmission.
Vi behöver verktyg och modeller som är anpassade till de nya förutsättningarna. Susanne Stjernfeldt, programansvarig, Energiforsk.
Mer sårbart elnät
Ett modernt samhälle i utveckling blir allt mer beroende av elnätet. Hur robust elnätet blir är en kritisk parameter. Därför blir risk- och tillförlitlighetsanalys allt mer betydelsefullt, anser Susanne Stjernfeldt.
– För att veta var elnätet behöver förnyas mest behövs verktyg och modeller som är anpassade till de nya förutsättningarna. Vårt elnät är sårbart och vi måste bli bättre på att analysera risker. Utvecklingen internationellt går mot att tillförlitlighetsanalyser används mer för att planera investeringar i större utsträckning. Det är en trend som också gäller i Sverige, säger Susanne Stjernfeldt.
Inom programmet, som startade 2006, drivs olika projekt med inriktning på nya modeller och beslutsprocesser för elnätet. Flera nya metoder för riskbedömning har utvecklats. Ett exempel är en hybridmetod som Patrik Hilber på H2L Grid Solutions tagit fram för att se om elnäten är driftsäkra. Den nya metoden bygger på sannolikhet till skillnad från den vanligaste metoden idag, det så kallade N-1-kriteriet, som innebär att systemet ska klara det värsta fördefinierade felet med bibehållen funktion. En nackdel med N-1 är dock att metoden inte tar hänsyn till vare sig sannolikheten eller konsekvensen av olika fel som inträffar.
Kan använda fler parametrar
Att använda sannolikhetsbaserade metoder för att värdera driftsäkerhet i kraftsystem är en tanke som funnits sedan länge, men det har inte realiserats i någon större utsträckning:
– En tydlig slutsats är att det saknas ingående data för att genomföra detaljerade analyser. Ett annat problem många upplever är att det är svårt att kommunicera kring sannolikhet. För att hitta en lösning som inte kräver jättemycket data, men ändå fångar det viktigaste i riskanalyser, har vi tagit fram den här hybridmetoden, berättar Patrik Hilber.
Hybridmetoden har även den fördelen att den kan användas för att utvärdera olika omgivningsfaktorer som nyttan av ny teknik, olika lösningar för smarta elnät eller värdet av olika former av avtal mellan inblandade parter.
– Den metod som vi har tagit fram kan med fördel användas i region- och lokalnät. Det finns ett stort behov av att sluta upp gemensamt och diskutera frågor kring elnäten i Sverige, särskilt med tanke på effektbristen, avslutar Patrik Hilber.
Marie Kofod-Hansen
