I mars beslutade regeringen att skjuta upp införandet av elnätsföretagens effektavgifter, som var tänkta att sätta igång senast den 1 januari 2027. Sedan i våras arbetar Energimarknadsinspektionen (Ei) med att ta fram en ny avgiftsmodell, och myndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast i april 2027.
Bland Energiföretagens medlemsföretag ledde stoppet till blandade reaktioner. En del elnätsföretag hade redan infört effektavgifter och utvecklat dem successivt, medan andra stod i startgroparna efter lång tids planering.
Efter regeringens beslut har en del elnätsföretag tagit bort effektavgifterna, medan vissa har behållt dem. Synen på hur effektavgifterna ska hanteras spretar lite i energibranschen.
Mot bakgrund av av situationen som uppstod efter regeringens beslut samlade Energiföretagen under våren sina medlemsföretag och flera stora kund- och intresseorganisationer till en nationell dialog för att hitta gemensamma ståndpunkter kring effektavgifterna.
Det finns en önskan från många aktörer att vi ska reducera antalet avgiftsmodeller, särskilt bland kundorganisationer.
Insikter i första steget
Efter ett halvårs arbete – genom möten, workshops och seminarier – har dialogarbetet nu resulterat i en insiktsrapport som utgör första steget i projektet.
– Det finns en stor samsyn kring grundproblemet. Vi måste ha ett effektivt nätutnyttjande om vi ska lyckas med elektrifieringen och hålla kostnaderna nere för kunderna. Men när det gäller vilket problem effektavgifterna ska lösa och hur effektavgifterna bäst utformas går man isär lite, säger Mattias Wondollek, ansvarig för kraftsystemets tillväxt på Energiföretagen.
– Det finns dock en önskan från många aktörer att vi ska reducera antalet avgiftsmodeller, särskilt bland kundorganisationer.
Önskemålen om harmonisering sträcker sig från gemensamma principer och begrepp ända till Sverigepriser.
– Frågan om harmonisering och hur långt det är rimligt att gå är något vi ska analysera under hösten. En utmaning kan vara att förutsättningarna kan skilja sig åt ganska mycket lokalt.
En annan helt central, och sammanhörande, fråga rör kundperspektivet, det vill säga att kunderna måste förstå och begripa avgifterna och hur de ska kunna agera på dem för att sänka sina kostnader.
– Även om man har en tekniskt perfekt modell så spelar det ju ingen roll om kunderna inte begriper den. En avgiftsmodell måste fungera i praktiken, konstaterar Mattias Wondollek.
Vi måste se hur de olika systemen hänger ihop och sätta in nätavgifterna i ett större perspektiv. Det är ju olika styrsignaler som ibland kan står mot varandra.
Stora skillnader på kunder
Det är också stora skillnader mellan enskilda kunder – här har vi hela spektrat från vanliga lägenhetskunder och villakunder med elbil till stora fastighetsföretag och åkerier.
– Det är väldigt många typer av kunder som vi måste ta hänsyn till. Behoven ser olika ut. Det är svårt att hitta en modell som är optimal från alla perspektiv – det är alltid avvägningar som måste göras, säger Mattias Wondollek.
– Ett sätt är att erbjuda olika typer av modeller och införa en valbarhet i systemet. Det är en möjlighet, men samtidigt finns det kostnader som måste täckas.
En annan omständighet som komplicerar avvägningarna är effektavgifternas förhållande till övriga åtgärder i elsystemet, till exempel flexmarknader och stödtjänster.
– Vi måste se hur de olika systemen hänger ihop och sätta in nätavgifterna i ett större perspektiv. Det är ju olika styrsignaler som ibland kan står mot varandra, där kundperspektivet ska vägas mot elnätets och elsystemets behov.
Att enskilda kunder kan ha utmaningar med att agera på alla signaler är lätt att förstå. Men många aktörer i dialogen lyfte att smart styrning och automatiserade energitjänster på sikt kan underlätta avvägningarna, och göra prissignalerna mer träffsäkra.
Nu ska insikterna i den första delen tas vidare till nästa steg där man ska göra mer noggranna analyser och i slutändan landa i rekommendationer.
– Vi kommer ta fram välgrundade inspel till Ei. Vi har redan nu en löpande dialog med dem och hoppas ha färdiga rekommendationer fram till jul.
Johan Wickström
