I Sverige är det gott om nya affärsidéer och ny teknik, inte minst inom den gröna omställningen. I startupfasen finns det också en hel del kapital att tillgå för företagen.
Men när dessa bolag ska skala upp sin verksamhet och börja tillverka produkterna blir det ofta utmaningar med finansieringen.
Det är bakgrunden till ett nytt förslag från Accelerationskontoret, där man föreslår att regeringen inrättar en ny marknadsbaserad fond på 10 miljarder konor för industriell uppskalning, där staten ska vara så kallad ankarinvesterare.
– I vårt arbete har vi identifierat ett tydligt behov inom det här området. Det saknas en infrastruktur för uppskalning. Det gör att många företag lämnar Sverige för andra länder, framför allt USA, vilket leder till att vi går miste om innovationer och arbetstillfällen, säger Kristina Alvendal, nationell industrisamordnare på Accelerationskontoret – en statlig kommitté vars uppdrag är att påskynda den gröna omställningen.
Att vi landat på 10 miljarder kronor beror på att det krävs en viss storlek för att det institutionella kapitalet ska gå in.
Max 20 procent från staten
Fonden ska ha ett kapital på 10 miljarder kronor, varav staten ska stå för max 20 procent. Tanken är att man därmed kan locka in institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag och olika fondbolag.
Fonden ska rikta sig till onoterade företag inom industriell uppskalning av ny teknik där uppskalningsgapet bedöms vara som störst, till exempel inom branscher som miljöteknik, deeptech, bioteknik och kvantteknik.
– Att vi landat på 10 miljarder kronor beror på att det krävs en viss storlek för att det institutionella kapitalet ska gå in. De kliver in med i storleksordningen 500 miljoner kronor, men ville inte ha för stor andel av fonden, max 5 procent brukar vara en typisk gräns, säger Kristina Alvendal.
När fonden sedan är i drift ska den skötas helt marknadsbaserat, enligt förslaget.
– Bedömningarna ska göras av fondförvaltarna. Staten ska inte plocka vinnare och förlorare. Det ska ske marknadsmässigt.
Ett 80-tal kontakter
Men finns det inte redan liknande fonder, till exempel Almi?
– I Almi är det betydligt mindre pengar. Utmaningarna för den här typen av företag är att de ofta kan behöva starta en tillverkningsprocess och då krävs det mycket kapital. Det kan nog handla om kapitaliseringsrundor på 100–300 miljoner kronor per företag, säger Kristina Alvendal.
Accelerationskontoret har jobbat med förslaget i ett halvår och har haft ett 80-tal kontakter med såväl kapitalförvaltare som jurister och departement.
– Det här är ju ingen ny fråga. Det är många som pekat på detta tidigare och även jobbat fram förslag som dock fastnat i byrålådan, säger Kristina Alvendal som tillägger att hon haft en del kontakter i båda politiska lägren och fått väldigt god respons.
Nu ska förslaget lämnas över till Regeringskansliet, och Kristina Alvendal hoppas på en skyndsam behandling.
– Förhoppningsvis kan en kommande regering sjösätta detta. Det skulle vara möjligt redan i vårpropositionen.
Johan Wickström
