Energigemenskaper innebär förenklat att en grupp privatpersoner och/eller företag samarbetar för att producera, leverera och dela el. I vissa fall ingår även lagring. EU-parlamentet har lyft fram energigemenskaper som en viktig del i energiomställningen och som kan ge medborgarna större makt över sin energisituation.
I Sverige har energigemenskaper än så länge inte fått något stort genomslag. En förklaring är att vi har ett robust , nästan helt fossilfritt elsystem. Drivkrafterna är därför inte så tydliga som i en del andra länder.
Men runt om i Sverige finns problem med begränsningar av kapacitet i elnätet både vid normal drift och vid effekttoppar. En annan utmaning kan inträffa när kundernas elproduktion överstiger konsumtionen i området. Och här kan energigemenskaper skapa en tydlig nytta.
Bättre med kollektiv optimering
I projektet ”Energigemenskaper som stöttar elnätet”, som har genomförts under 2025 och 2026, har man tittat närmare på möjligheter och utmaningar med energigemenskaper kopplat till elnätet. Projektet har genomförts av Power Circle, Tyréns, ViaEuropa, Öresundskraft och Jämtkraft Elnät och är finansierat via Energiforsk. Resultat från projektet presenterades vid ett seminarium i mitten av september, där även representanter från Ellevio och Göteborg Energi deltog.
För att se den tekniska potentialen har man i projektet gjort modelleringar där ett kollektiv eller en energigemenskap hade tillgång till fristående batterier respektive batterier i elbilar klara för V2G (vehicle-to-grid). Detta jämfördes sedan med enskilda kunder som hade optimerat sin elanvändning. Resultatet visar att effekttopparna minskar betydligt mer vid en kollektiv optimering än vid individuell optimering.
För att undersöka potentialen för att nätet skulle kunna ta emot mer solel fick kunderna i modelleringen solceller som producerar motsvarande 50 procent av deras årsförbrukning. I modelleringen minskade effektopparna med 18–36 procent vid individuell styrning och med 47–77 procent vid kollektiv styrning.
– I den förenklade modelleringen motsvarar det en potential att installera 40–55 procent mer solcellseffekt utan att effekttopparna ökar, säger Lisa Malmsten, elnätsexpert på Power Circle. 
Tre faktorer spelar in
I projektet undersöktes även om energidelning kan leda till mer flexibla resurser. Där ser man att tre faktorer kan spela in.
Det första handlar om att en samordning av flexibla resurser gör större nytta än individuell optimering. Det andra är stordriftsfördelar där gemensamma investeringar ger mer kapacitet per investerad krona jämfört med en individuell satsning. Den tredje är den så kallade incitamentseffekten, där energidelning mellan kunder skapar ytterligare ett värde att optimera mot.
Utan energidelning kan en batteriägare enbart optimera mot sin egen konsumtion eller mot externa aktörer som nätägaren och elmarknaden. Men med energidelning tillkommer möjligheten att sälja eller dela överskottsel med andra kunder inom gemenskapen.
– Men kan samma nyttor uppstå med andra samordnande funktioner eller styrsignaler? Det har vi också resonerat kring i projektet och där ser vi att aggregatorer kan ge samma nyttor kopplat till samordning av många små resurser och lokala flexibilitetsmarknader kan användas för att styra flexibilitet mot de effekttoppar som är viktiga för nätet, säger Lisa Malmsten.
Energigemenskaperna kan skapa en organisatorisk struktur för gemensamma och större investeringar i flexibilitet och bidra till sänkta effekttoppar.
Kan bidra till sänkta effekttoppar
I projektet har också effektavgifter studerats närmare. Modelleringen visar att en dynamisk effektavgift kan flytta elanvändningen och minska effekttoppar under vissa tider. Däremot minskade inte effekttopparna totalt sett i modelleringen, eftersom nya toppar i stället kunde uppstå vid andra tidpunkter.
– Energigemenskapernas styrka ligger därför inte nödvändigtvis i en enskild funktion, utan i möjligheten att kombinera flera. De kan skapa en organisatorisk struktur för gemensamma och större investeringar i flexibilitet, bidra till sänkta effekttoppar och samtidigt öka kundernas kunskap om energi, säger Lisa Malmsten.
I projektet har man dessutom undersökt om kompletterande nät och virtuell delning i en energigemenskap ger samma nyttor. Vid ett kompletterande nät innebär det att energigemenskapen installerar nya elkablar, men att anslutningen till det ordinarie nätet behålls. Vid virtuell delning delas elen genom utjämning via det befintliga nätet.
– Där kan vi se att det på nätstationsnivå kan ge samma nytta i form av kapade effekttoppar. Skillnader kan däremot uppstå om det finns lokala flaskhalsar och där kan kompletterande nät ge fördelar. Kompletterande nät kan också ge andra värden som ödrift och ökad resiliens, säger Lisa Malmsten.
Olika typer av risker med eldelning
Samtidigt visar studien att nätägare ser olika risker med de två delningssätten. Vid kompletterande nät finns det en tveksamhet kring ny infrastruktur och det långsiktiga ansvaret om energigemenskapen i framtiden inte finns kvar och nätägaren behöver ta över ansvar.
Hur säkerställer vi att den här nyttan realiseras?
Vid virtuell delning uppstår istället en tillitsfråga. För att nätägaren ska kunna tillgodoräkna sig den sänkta effekten och ansluta fler kunder så måste energigemenskapen hålla sig under den överenskomna effekttoppen. Det kräver tillit till energigemenskapens tekniska förmågor.
– Så hur säkerställer vi att den här nyttan realiseras? I projektet har vi diskuterat olika möjligheter och ett alternativ är en kollektiv effektavgift som skulle kunna ge energigemenskapen incitament att optimera det gemensamma effektuttaget i stället för varje kund var för sig, säger Lisa Malmsten.
– Det ger i och för sig inte någon garanti för att belastningen minskar just när nätet är ansträngt. Och gemenskapen kan ju bara välja att betala en högre avgift. Så om nätägaren behöver en mer säker lösning kan man i stället avtala om ett gemensamt kapacitetstak där uttag eller inmatning hålls under en överenskommen nivå i vissa perioder, säger hon.
Lisa Malmsten lyfter även upp att en energigemenskap kan få en roll vid beredskap och ge elnätet ökad robusthet. Detta skulle kunna ske genom att en energigemenskap bland annat åtar sig att hålla en viss mängd flexibla resurser tillgängliga vid avbrott. De kan upprätthålla sin egen elförsörjning en viss tid eller kunna ingå i en lokal ödrift.
Det låter ganska enkelt att man ska kunna dela el med sina grannar. Men det omfattar många andra frågor som styrning, ekonomi, olika ansvarsområden och cybersäkerhet.
Ansvarsfrågor måste redas ut
Öresundskraft är ett av företagen som deltagit i studien och Jessica Hård, som är ansvarig för affärsinnovationer på bolaget, konstaterar att det är många perspektiv som man måste ta hänsyn till i en energigemenskap.
– Det låter ganska enkelt att man ska kunna dela el med sina grannar. Men när man djupdyker i frågan ser man snabbt att det omfattar många andra frågor som styrning, ekonomi, olika ansvarsområden, cybersäkerhet och konsumenternas intressen. Och där de här olika perspektiven inte alltid pekar åt samma håll, säger Jessica Hård.
Hon pekar också på att det som är ekonomiskt bra för en individ eller för en energigemenskap inte alltid är bra för nätet. Även om det finns teoretisk nytta för en nätägare så är det inte säkert att de kan räkna in den i sin planering för nätet eller att den skapar nytta i den nya intäktsregleringen.
– Tanken från början var nog att en energigemenskap skulle vara ganska enkel för medborgare att engagera sig i, men samtidigt är energifrågorna komplicerade. Om en energigemenskap ska ha nära samma förmågor som ett elnätsbolag så krävs det ju att man reder ut vissa ansvarsfrågor och styrning, säger Jessica Hård.
Det låter ganska enkelt att man ska kunna dela el med sina grannar, men när man djupdyker i frågan ser man att det omfattar många andra frågor som styrning, ekonomi, olika ansvarsområden och cybersäkerhet.
Oklar nytta för elnätsägare
Hon får medhåll från Jennie Sjöstedt, som är avdelningschef för kund och affär elnät på Göteborg Energi. Jennie Sjöstedt pekar också på att det är viktigt att energigemenskaperna skapar nytta i elnätet.
– Bara för att en energigemenskap finns så behöver inte det skapa en nytta i elnätet, för den kanske inte behövs där. Här kanske vi ska fundera på vilken roll som vi som elnätsägare ska ha. Kanske ska vi peka ut var i nätet det finns ett behov, säger Jennie Sjöstedt.
– Det blir nästan som en kapacitetskarta för energidelning med gemensamhetsabonnemang och en gemensam optimering. Men då är det ju inte kunddrivet på samma sätt och då kommer man också till den här likabehandlingsprincipen och annat. Så energigemenskaper och deras nytta för elnätet är komplexa, avslutar hon.
Ann-Sofie Borglund
