Sommarens svenska elpriser var ungefär dubbelt så höga som förra sommaren, då priserna var ovanligt låga. Utmärkande för sommaren 2026 har också varit ovanligt stora toppar och dalar i prissättningen. Värmeböljorna och det vindstilla vädret i början av juli drev upp priserna kraftigt, medan de första veckorna i augusti var årets billigaste.
Vädret har bidragit till stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige. Ihärdiga högtryck och värmeböljorna på kontinenten drev upp priserna i södra Sverige, medan lågtryck och en del vind pressade ner elpriset i norr. I juni–augusti låg elpriset i genomsnitt på 35 öre/kWh i både SE1 och SE2, jämfört med 67 öre/kWh i SE3 och 90 öre i SE4.
Sedvanligt underhåll av ledningsnäten begränsade överföringskapaciteten i Sverige från norr till söder, vilket tillsammans med höga priser på kontinent och förlängda kärnkraftrevisioner bidrog till högre priser i södra Sverige.
– Dubbelt så höga priser som i fjol och fortsatta stora prisvariationer är något som vi får räkna med även under höstmånaderna oktober till december, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
I genomsnitt räknar Bixia med att systempriset på el under hösten landar på drygt en krona/kWh med stora skillnader i söder och norr. När kylan sätter in i fjärde kvartalet väntas systempriset bli runt 1,25 kr/kWh, med ett genomsnittligt pris på 1,40 kronor i SE4 och knappt 70 öre i SE1 och SE2.
Tre faktorer styr
Det är huvudsakligen tre faktorer som står bakom den förväntade prisutvecklingen under hösten. I södra Sverige är nästan hälften av kärnkraftskapaciteten fortfarande borta på grund av planerade revisioner och oplanerade stopp. Revisionerna väntas vara klara i oktober och november.
Kriget i Mellanöstern med blockaden av Hormuzsundet har mer än fördubblat gaspriset i Europa sedan i juli. Gaspriset tillsammans med priset på utsläppsrätter bestämmer i sin tur marginalpriset på el i Europa. Med ett gaspris på 80 euro/KWh (TTF) och ett utsläppspris (ETS) på 85 euro/ton koldioxid kostar det upp emot 200 euro/MWh el (motsvarande drygt 2 kr/kWh). Till det kommer uppstartkostnader och fasta kostnader som gör att elpriset under korta perioder kan bli långt högre.
Att gaslagren i Europa är de lägsta på 15 år (67 procent) vid denna tid på året komplicerar bilden. Samtidigt som det är huggsexa mellan asiatiska och europeiska köpare om leveranser av främst amerikansk LNG är incitamenten svaga för att fylla på de europeiska lagren eftersom terminspriserna för gas under hösten inte är högre än dagens spotpriser, och terminspriserna för inledningen av 2027 är lägre. Om vinterpriset inte ligger tillräckligt mycket över dagens pris är det in
te attraktivt att köpa dyr gas nu för att lagra den.
– Man kan tolka det som att terminsmarknaden räknar med att det blir en mild vinter. Men om vi får en lika kall vinter i Europa som den förra töms Kontinentaleuropas gaslager snabbt och då kommer lagernivåerna, som det ser ut nu, att precis som i år ligga på 10 procent i mars 2027. Och då blir det återigen problem med att hinna fylla upp lagren till nästa vinter, säger Johan Sigvardsson.
– Man ska även komma ihåg att det inte bara är krig som kan påverka leveranser av kol och LNG. Höst- och vinterstormar kan göra att hamnar och andra anläggningar inte kan skeppa ut, oavsett pris. Det skedde förra vintern.
Underskott i den hydrologiska balansen
Den tredje förklarande faktorn är underskottet i den nordiska hydrologiska balansen, det vill säga den totala mängden vatten i form av snö, markvatten och magasinsfyllnad.
Även om påfyllnaden varit god de senaste veckorna är underskottet fortfarande kring 14–17 TWh. Det är mycket men inte extremt. Avvikelsen i den hydrologiska balansen tidigt i september brukar historiskt ligga någonstans i intervallet –20 till +20 TWh kring normalnivån 120 TWh, beroende på hur vårflod, sommarnederbörd och tillrinning sett ut under året.
Ett annat mått som ofta används är fyllnadsgraden i vattenmagasinen. För Sveriges del var den i början på september 74 procent, mot normalt 80 procent.
Men det är faktiskt inte här skon klämmer. Vattennivåerna i norra Norge och Sverige är höga. Egentligen är det endast i södra och mellersta Sverige och framför allt de sydliga elprisområdena i Norge som det är riktigt ont om vatten. Lite tillspetsat kan man säga att det viktigaste för höstens elpriser i södra och mellersta Sverige är att det regnar mycket i sydvästra Norge.
För närvarande är den hydrologiska balansen i NO2 34 procent under den normala, och den torraste på drygt 20 år.
Sparar på vatten
Att framför allt sydvästra Norge, NO2, spelar så stor roll för elpriset i södra och mellersta Sverige beror på exportkablarna till kontinenten går från detta område, men också på att produktionen är så stor. NO2 står för cirka en tredjedel av landets elproduktion, drygt 50 TWh.
– För närvarande är den hydrologiska balansen i NO2 34 procent under den normala, och den torraste på drygt 20 år. Det gör att man sparar på vatten och tidvis importerar el, och därmed också elpriser, från kontinenten, och dessa priser smittar av sig på södra Sverige säger Johan Sigvardsson.
Precis som med gaslagren handlar det inte så mycket om situationen nu, eller den närmaste tiden, utan om vad som händer om det blir en riktigt kall vinter.
– Vattnet i NO2 räcker om vi får en normal vinter. Men om vintern blir kall och torr tar vattnet slut och då får vi en hög prisbild ända fram till nästa sommar. Till saken hör att om det blir väldigt kallt, som i vintras, försvinner vinden, och då är det bara vattenkraften som kan leverera el, säger Johan Sigvardsson.
Bättre balans i Europas elsystem
Trots att gaslagren är låga och årets elpriser i södra Sverige närmar sig krisåret 2022, då priset per kilowattimme låg på 1,50 kronor, är situationen i Europa betydligt bättre nu än den var 2022.
Förklaringen är att energisystemet på kontinenten är i mycket bättre balans med avsevärt större produktion av sol- och vindkraft än före krigsutbrottet.
Samtidigt väntas variationerna mellan enskilda dagar och olika tidpunkter under samma dag bli väldigt stora i höst.
Exempel på det har vi fått de senaste dagarna. Fredagen den 11 september klockan 18 mojnade vinden i Tyskland samtidigt som solen blev svagare. Det gjorde att gas- och kolkraft behövde sättas in och priset steg till 580 euro/MWh under en timme i Tyskland. För SE4 innebar det att priset steg till 445 euro/MWh under en halvtimme. Vid lunchtid dagen efter var det mycket sol och då var elpriset negativt i Tyskland.
– Sammantaget ser hösten ut att bli ovanligt dyr. De låga vattennivåerna i framför allt södra Norge gör oss mer känsliga för högre priser på kontinenten, där stigande gaspriser driver upp elpriset, säger Johan Sigvardsson.
Efterfrågan har stor betydelse
Men det som oftast glöms bort i diskussionen om elpriser är efterfrågans betydelse. Ett bra exempel på hur stor skillnad vintertemperaturerna kan göra såg vi i början på 2026.
Förbrukningen i Sverige hittills i år har gått upp jämfört med förra året från 89,8 till 93,9 TWh och av dessa 4 TWh kan 3 TWh relateras till den kalla vintern.
– Stora delar av skillnaden uppstod under de åtta första ovanligt kalla veckorna i januari och februari i år. Det kan skilja så mycket som 15 procent i elkonsumtion mellan en mild och kall vinter i Sverige, säger Johan Sigvardson.
En joker i sammanhanget i år är super-El Ninon som kommer att påverka väderförutsättningarna fram till februari 2027 och därmed sannolikt bidra till mildare temperaturer och lägre elkonsumtion än normalt.
Även en regnig höst och snörik vinter kan ge sjunkande elpriser då det ger vattenkraftsproducenterna en garanti att vattenmagasinen kommer att fyllas på när det blir vår och snön smälter.
– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.
Carl Johan Liljegren
