Den varma och torra sommaren fick påtagliga konsekvenser för elproduktionen i en rad länder. Frankrikes kärnkraft fick minska produktionen när floderna blev för varma. Rumänien stängde hela sitt kärnkraftverk, Cernavodă, på grund av extremt lågvatten i Donau. EU:s vattenkraft låg på sin lägsta nivå på minst tio år. Tysk vindkraft föll oväntat mycket när det var som varmast, och gasturbiner i Storbritannien och Frankrike tappade kapacitet i den varma luften.
Solkraft var den stora ljuspunkten – rekordnivåer i juni och juli höll näten stabila på dagtid, medan kvällarna förblev känsliga.
Värt att lägga märke till är att även kraftslag som ofta uppfattas som pålitligt stabila påverkas negativt av värmeböljor och klimatförändringar. Och trots liknande väderförhållanden påverkades länderna olika inte bara beroende på typ av kraftslag, utan också vilken variant man valt. Tydligast märks detta i kärnkraften, där kylmetoden varit avgörande för om det gått att köra kraftverken eller inte.
Här är några exempel på hur elproduktionen påverkades i olika länder.
Storbritannien
I Storbritannien blev det den varmaste sommaren som någonsin uppmätts. Det påverkade även en hel del av gaskraftverken eftersom lägre lufttäthet minskar den effektiva bränsleförbränningen och därmed uteffekten. Fem gasturbinanläggningar tvingades minska kapaciteten med totalt 2,5 GW i juni på grund av värmen.
Stillastående högtryck gav också ovanligt svaga vindar och lägre vindkraftsproduktion under flera dagar. Solkraften utgjorde däremot en stor tillgång – den 23 juni överskred solkraftsproduktionen 13 GW och täckte över en tredjedel av Storbritanniens efterfrågan mitt på dagen.
Beroendet av sol skapade dock ett eget problem: när solelsproduktionen föll snabbt på rekorddagskvällen samtidigt som efterfrågan steg när folk kom hem och slog på fläktar och AC, sjönk nätfrekvensen rejält under det normala driftsintervallet i närmare en halvtimme, vilket tvingade nätoperatören NESO att stoppa exporten och öka gaskraftsproduktionen för att stabilisera systemet.
Frankrike
Frankrike upplevde sin hetaste juli och tredje torraste någonsin, och vattenrestriktioner infördes i nästan 70 procent av landet under sommaren, vilket beskrivits som landets allvarligaste torka som någonsin uppmätts. Under julihettan tvingades tre av Frankrikes 57 kärnreaktorer att stänga helt, och produktionen minskades vid ytterligare sju – en nedgång i elproduktionen med nästan 9 procent.
Utöver värmen och torkan drabbades landets största kärnkraftverk, Gravelines i norra Frankrike, av att maneter satte igen kylvattenintagen. Den 11 augusti tvingades tre av verkets sex reaktorer stängas av och en fjärde halverade sin produktion, vilket lämnade bara en reaktor i full drift. Samma anläggning drabbades av en liknande manetinvasion och totalstopp ett år tidigare, i augusti 2025. Forskare kopplar de allt vanligare manetsvärmarna till varmare havsvatten.
Även den franska vattenkraften pressades hårt. Efter flera värmeböljor i rad, som torkat ut vattenmagasin och sänkt flödena i floder som Rhône och Garonne, låg Frankrikes vattenkraftsproduktion i juli på omkring 68 procent av det normala.
Även gaskraften i Frankrike fick problem. I mitten av juli tvingades EDF stänga av det 930 MW stora gaskraftverket Martigues på grund av värmen. Detta kom utöver ett bortfall på cirka 4,9 GW kärnkraft på grund av höga flodtemperaturer och ytterligare 2,5 GW som var otillgängligt på grund av låga flodnivåer. Samtidigt steg elefterfrågan i landet med nästan 20 procent under en tvåveckorsperiod med värmebölja i juni.
Spanien
Efterfrågan på el ökade med cirka 13 procent under värmeböljorna i juni–juli, dagspriserna steg dock endast med i genomsnitt 7 procent jämfört med normala dagar. En ovanligt regntung vår på Iberiska halvön hade fyllt på vattenmagasinen så att effekten höll sig kvar in i sommaren. Portugals vattenkraft låg 117 procent över det normala i juli och Spaniens 16–44 procent över, vilket bidrog till att delvis kompensera för elbortfallet på andra håll i Europa.
Solkraften var en nyckelfaktor bakom att Spanien klarade sig så väl. Landet slog sitt eget dygnsrekord för solkraftsproduktion den 8 juli med 277 GWh, och den kraftiga utbyggnaden av sol- och vindkraft de senaste åren har gjort att Spanien och Portugal ofta haft lägre elpriser än övriga Europa under sommaren, med perioder av negativa priser mitt på dagen när utbudet överstigit efterfrågan.
Norge
Norge, Europas i särklass största vattenkraftsproducent, fyllde sina vattenmagasin i den lägsta takten på 20 år under sommaren 2026 – men bilden var mycket olika i olika delar av landet. Orsaken var en kombination av ovanligt lite snö vintern innan, en varm vår och sommar som smälte det begränsade snötäcket i förtid, och därefter fortsatt torrt väder som gav för lite tillrinning.
Torkan drabbade i praktiken bara södra delen av landet: magasinnivåerna i de södra, västra och centrala elprisområdena var lägre än på minst 20 år, medan norra Norge tvärtom hade ovanligt höga nivåer för säsongen tack vare bättre nederbörd där.
Samtidigt har Norge exporterat el till bland annat Tyskland och Storbritannien, och landet fick för första gången betala vinterpriser redan under sommaren – ett problem som i första hand drabbade just de södra prisområdena, eftersom begränsad överföringskapacitet gör att det ofta inte går att flytta det norska överskottet söderut i tillräcklig omfattning.
Tyskland
Rhen sjönk vid den viktiga knutpunkten Kaub till rekordlåga nivåer – som lägst 24 centimeter i slutet av juli, den lägsta noteringen sedan mätningarna inleddes 1880 – vilket kraftigt begränsade pråmtrafiken med kol och andra bränslen och drev upp fraktkostnaderna till rekordnivåer.
Samtidigt föll den tyska vindkraftsproduktionen oväntat mycket under värmeböljorna. Studier visar att vindkraften i Europa i genomsnitt minskar med 30–50 procent vid extrem värme, dels på grund av svagare vindar, dels på grund av att den varmare, tunnare luften bär mindre energi.
Italien
Torkan i Po-floden fick stora gaskraftverk i norra Italien att minska produktionen på grund av brist på kylvatten – analytiker varnade för att så mycket som 20 GW, motsvarande nästan en tredjedel av landets termiska kraftkapacitet, kunde påverkas. Samtidigt ökade elefterfrågan med uppemot 28 procent under värmeböljorna i juni–juli, den kraftigaste efterfrågeökningen av de större länderna, och dagspriserna låg omkring 13 procent högre än normalt.
Schweiz
Kärnkraftverket Beznau i norra Schweiz stängdes helt i juni på grund av att flodvattnet som används för kylning blev för varmt – ett tydligt exempel på hur även schweizisk kärnkraft, som annars räknas som mycket driftsäker, är känslig för värmeböljor. Landets vattenkraft, som normalt svarar för uppemot 60 procent av elproduktionen, låg samtidigt nära rekordlåga nivåer: inflödet till reservoarer och strömkraftverk i Alpregionen var nära 50 procent under det normala i juli, och den totala vattenkraftsproduktionen låg på bara 48 procent av det normala.
Österrike
Österrikes floder hade mycket låga vattenstånd och drabbades av svår torka. Men landet lyckades hantera den kraftigt minskade vattenkraftsproduktionen bättre än många grannländer genom att delvis kompensera med sol- och vindkraft samt ökad elimport.
Österrikes största energiföretag, Verbund, uppgav att landet i praktiken saknade en tredjedel av den vattenvolym som normalt driver kraftverken. Konkret innebar det att Österrikes samlade vattenkraftsproduktion i juli 2026 låg på cirka hälften av det normala (jämfört med genomsnittet för de senaste 15 åren), medan tillrinningen till magasin och strömkraftverk var nära 50 procent under det normala.
Ungern
Ungerns enda kärnkraftverk, Paks, som normalt svarar för nästan hälften av landets elproduktion, tvingades stänga helt den 2–3 augusti för första gången i sin 44-åriga historia sedan Donaus vattennivå blivit för låg för kylningen. Redan i slutet av juli hade produktionen fallit till bara omkring 10 procent av verkets 2 000 MW-kapacitet. Premiärminister Péter Magyar uppgav att den reducerade driften kostade landets ekonomi upp till 50 miljarder forinter (motsvarande cirka 158 miljoner dollar) i månaden.
Ungern lät sänka pråmar och byggde en tröskel i flodbotten för att höja vattennivån vid kraftverket, och produktionen kunde senare i augusti delvis återupptas. Prispåverkan blev också kraftigast i just Ungern. Under värmeböljorna i juni–juli var dagspriserna i genomsnitt 119 procent högre än på jämförbara dagar utan värmebölja.
Bulgarien
Kärnkraftverket Kozloduy, som förser mer än en tredjedel av Bulgariens el, meddelade den 21 augusti att man för första gången på anläggningens 52 år tvingas minska kapaciteten, med cirka 120 MW i en av de två 1 000 MW-reaktorerna, på grund av den ”exceptionella och kritiska” nedgången i Donaus vattennivå. Bulgarien förblev trots detta nettoexportör av el, till stor del tack vare landets stora satsning på batterilager (över 5 GW) och solkraft.
Rumänien
Kärnkraftverket Cernavodă, som normalt svarar för cirka 20 procent av Rumäniens elproduktion, stängde sin första reaktor i slutet av juli och inledde en kontrollerad avstängning av den andra reaktorn den 13 augusti, sedan Donaus vattennivå sjunkit till rekordlåga nivåer. Landet försökte förhindra avstängningen genom att spränga i flodfåran och sänka fyra pråmar fyllda med sten för att leda om vattenflödet mot kraftverket, men vattennivån blev till slut för låg. Bilfabrikerna Dacia och Ford tvingades pausa produktionen fram till den 19 augusti för att avhjälpa elbristen, och stora industrikonsumenter varnades för att kunna tvingas till förbrukningsbegränsningar kvällstid.
Polen
Torkan i floden Vistula tvingade kolkraftverket Kozienice, ett av Polens största, att dra ned produktionen på grund av bristande kylvatten. Händelsen lyfts fram som en varningssignal för ett elsystem som fortfarande är starkt kolberoende.
Kol svarar för drygt hälften (51 procent) av Polens elproduktion, medan sol- och vindkraft tillsammans bara utgör cirka en fjärdedel, klart under EU-genomsnittet trots att landet byggt ut solkraften snabbt de senaste åren (över 20 GW ny kapacitet 2020–2025).
Carl Johan Liljegren
