Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ellevio och Svenska kraftnät donerar fler elverk till Ukraina
I sedvanlig ordning var det denna septemberperiod (vecka 39) dags för Beredskapsveckan, en årlig kommunikationsinsats där Myndigheten för civilt försvar (MCF), liksom en del andra organisationer och företag, på olika sätt arbetar för att stärka motståndskraften hos invånarna.
I linje med detta tog den svenska energibranschen under veckan ytterligare initiativ för att stärka beredskapen i ett land där krisen och kriget redan är vardag. Ellevio har nyligen inlett ett program för att skänka äldre, fullt fungerande mobila elverk till Ukraina. Två elverk, tidigare placerade i Tanum respektive Hudiksvall, har redan donerats. Nu står ytterligare ett på tur – i Mora i Dalarna.
Elverken har tidigare ingått i Ellevios svenska beredskap och använts som reservkraft vid bland annat strömavbrott och planerade arbeten i elnätet. Men nu investerar Ellevio successivt i en ny generation mobila elverk, bland annat för att klara övergången från fossil diesel till HVO100. Istället för att skrotas får några av de äldre verken ett nytt uppdrag i Ukraina.
Även Svenska kraftnät kommunicerade i veckan att de donerar ytterligare ett reservkraftaggregat till Ukraina för att stärka landets förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under pågående krig.
– Det vi skänker är ett fullt fungerande aggregat som fortfarande kan göra stor nytta där behovet är som störst. Det kan exempelvis användas för att förse ett fältsjukhus eller annan samhällsviktig verksamhet med el när den ordinarie är ur funktion, säger Johan Hellström, projektledare för anläggningsprojekt på Svenska kraftnät, i en presskommentar.
2. Ny rapport: 97 förslag för att stärka elsystemet
Under måndagen bjöd Svenskt näringsliv in till presentation av en färsk rapport – ”Agenda för elsystemets utveckling 2026-30” – som ska ge konkreta inspel till den nya regeringen för hur Sverige ska klara klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045.
Energipolitiken har blivit ”en ödesfråga” för Sverige och EU, som inbegriper såväl kliamtpolitik och industripolitik som handelspolitik och säkerhetspolitik, skriver Svenskt näringsliv.
I rapporten finns 97 åtgärder som organisationen vill att regeringen genomför – båda övergripande åtgärder och mer detaljerade.
För kärnkraften handlar det om att fullfölja reformer som möjliggör nybyggnation och drifttidsförlängning. För vindkraften lyfts behovet av att undanröja hinder i tillståndsprocesserna. Vattenkraftens roll som reglerkraft behöver stärkas samtidigt som miljöprövningen genomförs med hänsyn till kraftsystemets behov. Och elnäten behöver byggas ut i takt med – eller helst före – industrins investeringar.
– Förra mandatperioden handlade det väldigt mycket om att möjliggöra regelförenklingar, reformförslag och att ta fram lösningar på olika hinder. Nu vill vi att fokus måste vara på genomförande – att flera av de projekt som är på gång och reformer som nästan är i mål verkligen går i mål. Och att det fortsatt finns en långsiktighet i det som föreslås, sa Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert på Svenskt näringsliv, under sin presentation.
3. SR Energy bygger vindpark i Ljungby
Under veckan har det kommit en del dystra rapporter från vindkraftsbranschen, där branschorganisationen Green Power Sweden rapporterat om få investeringsbeslut och många kommunala veton.
Men det finns positiva tecken också: i veckan kunde SR Energy, Sveriges största vindkraftsproducent, meddela att man snart kommer påbörja byggnationen av Vindpark Staverhult i Ljungby kommun. Här kommer fyra vindkraftverk på totalt 29 MW att uppföras.
Vindkraftverken, fyra 7,2 MW-verk, levereras från Vestas och beräknas ha en livslängd på minst 35 år.
– Med dagens moderna turbiner kan även ett mindre antal vindkraftverk bidra med lika mycket elproduktion som de vindparker med fler än dubbelt så många turbiner som vi byggde för tio år sedan. En imponerande utveckling av turbinernas effektivitet som motiverar oss att även utreda möjligheterna för mindre områden i södra Sverige framåt, säger Dan Sandros, projektchef SR Energy.
Byggnationen står Veidekke för och Eon ansluter anläggningen till sitt lokalnät. Driftstart av Vindpark Staverhult beräknas ske i mitten av 2028.
4. Nu har elnätsutredningens kansli tagit form
Den nya elnätsutredningen som tillsattes i somras har blivit lite av en snackis i branschen då direktiven är ganska vittomfattande.
Till exempel ska utredningen analysera förutsättningarna för en ny indelning på två nivåer för de svenska elnäten i enlighet med EU-praxis, om det ska införas nåt slags tak för hur mycket elnätsavgifterna ska kunna höja avgiften under en viss avgränsad period (till exempel ett år) och om det verkligen är effektivt att Sverige har så många små elnätsföretag jämfört med övriga EU.
Nu har den särskilda utredaren Tony Rosten – Kammarkollegiets chef för kapitalförvaltningsstaben – börjat formera sitt kansli som ska utföra uppdraget. I veckan blev det klart att elnätsveteranen Roger Michelotti Husblad blir huvudsekreterare i utredningen.
Han är sedan 18 år tillbaka expert hos Energimarknadsinspektionen (och innan dess jobbade han med samma frågor på Energimyndigheten under knappt tio år) och deltog nyligen i den stora elmarknadsutredningen, som också utredde en hel del elnätsfrågor.
– Du är en stark garanti för ett seriöst arbete och ett bra slutresultat, kommenterar tidigare elmarknadsutredaren Bo Diczfalusy på Linkedin.
Klart är även att Aida Makvandi på Svenska kraftnät och Henrik Gåverud på Luleå Energi ingår som sekreterare i utredningen, som ska redovisas senast den 24 november 2027.
– Det kommer bli toppen. Som särskild utredare känner jag mig väldigt trygg med den bemanning kansliet kommer ha, skriver Tony Rosten i en kommentar på Linkedin.
5. Olof Johansson Stenman blir ny ordförande i Klimatpolitiska rådet
I början av september avgick Klimatpolitiska rådets ordförande Åsa Persson från sin post när hon utsågs till Director of the Office of Scinece vid FN:s miljöprogram UNEP med placering vid högkvarteret i Nairobi.
I veckan utsåg regeringen Olof Johansson Stenman till ny ordförande. Olof Johansson Stenman är professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och har fram till nu varit vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Hans forskning berör bland annat miljöekonomi, beteendeekonomi och offentlig ekonomi.
Som ny vice ordföranden valdes samtidigt Camilla Sandström, som är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet.
– Jag ser fram emot att tillsammans med övriga ledamöter fortsätta arbetet med att utvärdera regeringens samlade politik. I rådets senaste rapport betonade vi behovet av kraftfulla beslut tidigt under denna mandatperiod för att Sverige ska kunna nå klimatmålen. De rekommendationerna är högst aktuella, nu när en ny regering och dess program ska formas, säger Olof Johansson Stenman.
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan med uppdrag att utvärdera om regeringens samlade politik leder till att klimatmålen uppnås. I uppdraget ingår också att bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället.
Johan Wickström
