Redan i maj 2025 presenterade Energimarknadsinspektionen (Ei) den nya inriktningen för intäktsregleringen för kommande fyraårsperiod (2028–2031), alltså de regler som styr hur mycket intäkter som elnätsföretagen får ta ut av sina elkunder.
Sedan dess har Ei löpande informerat om sitt arbete och tagit in synpunkter från branschaktörer och andra intressenter. Och under måndagen (2 nov) presenterade Ei den metod som ska gälla för kommande tillsynsperiod.
Ny värdering av anläggningar
En viktig förändring är värderingen av elnätsföretagens anläggningar. Från och med 2028 ska anläggningarna som anskaffas efter metodbytet värderas till anskaffningsvärden. Befintliga anläggningar som införskaffats innan metodbytet ska dock värderas enligt den gamla modellen, som baseras på vad det skulle kosta att bygga anläggningen idag.
Vidare ska investeringar som finansieras av anslutningsavgifter inte påverka företagens avkastning. Idag räknas dessa anläggningar in i det värde som ligger till grund för beräkningen av avkastningen.
För att beräkna kalkylräntan (den tillåtna avkastningen) idag används prognoser och scenerier som kan leda till felskattningar, enligt Ei. Från och med 2028 kommer en historisk tidsserie på åtta år att användas för de parametrar som ingår i beräkningen.
Incitament till flexlösningar
Dessutom ska incitamenten för kostnadseffektivitet ändras så att de baseras på totala kostnader. Det kommer innebära att samtliga åtgärder som bidrar till ett effektivare nätutnyttjande får samma incitament, oavsett om det är nätinvesteringar eller flexibilitetslösningar.
Den nya metoden väntas leda till en intäktsminskning med cirka nio procent för landets elnätsföretag, jämfört med om nuvarande metod skulle ha behållits. Många elnätsföretag kan dock ta med sig outnyttjade intäkter från nuvarande tillsynsperiod och därför kommer effekterna för kunder att bli begränsade de första fyra åren, enligt Ei.
Nio procent lägre intäktsramar
Den totala intäktsramen för 2028–2031 beräknas med den nya metoden uppgå till samma nivå som under perioden 2024–2027, eftersom både de löpande driftskostnaderna och investeringarna väntas öka under perioden.
Sammantaget kommer ”metodförändringarna innebära en rimlig avvägning mellan kundernas intresse av skäliga avgifter och nätföretagens behov av förutsägbara och långsiktiga villkor. Metodförändringarna bidrar till en ökad förutsägbarhet, bättre kostnadsreflektion och minskad risk för överkompensation”, skriver Ei i ett pressutskick.
Ei:s förslag riskerar att försvåra elektrifieringen och hindra industrietableringar.
Energiföretagen riktar kritik
Energiföretagen Sverige är starkt kritiska till flera delar i det nya regelverket och menar att det kommer att hämma elektrifieringen.
– Kalkylräntan kommer att hamna på extremt låg nivå jämfört med tidigare, enligt Ei preliminärt 1,99 procent, med följden att elnätsföretagens möjligheter att investera i elnätet 2028–2031 minskar betydligt, säger Tomas Malmström, ansvarig elnät Energiföretagen.
Målet med regleringen är att kunderna ska få rimliga kostnader och att elsystemet ska vara robust och rustat för framtidens behov. För att nå dit krävs en reglering som både ser till kundernas intressen och säkerställer långsiktigt hållbara investeringar, enligt Energiföretagen.
– Ei:s förslag riskerar istället att försvåra elektrifieringen, hindra industrietableringar och försvaga svensk konkurrenskraft, eftersom det försvårar möjligheten att attrahera kapital till investeringarna, säger Tomas Malmström.
Besluten om de nya intäktsramarna för nästa period kommer fattas senast den 31 oktober 2027.
Läs mer om Ei:s nya regelverk för intäktsramarna,.
Johan Wickström
