Sveriges energisystem möter en delvis ny hotbild. Sabotage mot kablar och ledningar i Östersjön, ökad oro för cyberangrepp mot elnät och energibolag, och ett skärpt säkerhetsläge efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Sveriges Nato-anslutning 2024 har satt energiberedskapen högt på agendan.
Men att stärka robustheten kostar, och långt ifrån alla investeringar är sådana som företagen kan göra på egen hand utan draghjälp.
Nu har Energimyndigheten öppnat de första fyra utlysningarna inom Energiberedskapsklivet, ett stöd som ska hjälpa kraft- och fjärrvärmebolag, gasnätsoperatörer och biogasproducenter att investera i beredskapsåtgärder.
– Energiberedskapsklivet är en del av Energimyndighetens breda arbete med att stärka det civila försvaret. Det är i enlighet både med det regleringsbrev vi har och de uppdrag vi har, säger Zandra Camber, beredskapshandläggare på enheten för beredskap på Energimyndigheten och sammanhållande för arbetet med Energiberedskapsklivet.
Energiberedskapsklivet omfattar både ett kunskapsstödjande arbete och den finansiella stödgivningen mot företag.
– Det är ett långsiktigt stöd för investeringar som kan bidra till ett robustare energisystem, säger Zandra Camber.
Fyra utlysningar i två områden
De fyra utlysningarna som öppnade i september är uppdelade på två områden, värme och gas.
Inom värme riktar sig utlysningen ”Skydd av pumpstationer inom värme/kyla och renovering av värmepannor” till kraft- och fjärrvärmebolag som vill skydda kritiska pumpstationer eller renovera uttjänta värmepannor så att de kan användas som reserv. Den andra värmeutlysningen, ”Mobila värmepannor”, ger stöd för att skaffa mobila reservpannor.
Inom gas finns ”Reservkraft gasförsörjning”, som riktar sig till biogasproducenter och gasnätsoperatörer som vill installera reservkraft inför strömavbrott, och ”Försörjningsberedskap för gasnät”, som är uppdelad i tre delar, inmatningspunkter för att mata in gas i nätet vid störningar, mobila mät- och reglerstationer, samt lagerhållning av reservdelar för att snabbt kunna reparera nätet vid en kris.
Vi kommer inte finansiera åtgärder som företag ska genomföra enligt gällande författningar eller krav i lag. Det ska vara åtgärder som ligger utöver det.
Går att söka flera utlysningar
Zandra Camber förklarar att företag kan söka i flera utlysningar samtidigt, och då lämna en ansökan per delområde.
– Är man till exempel ett kraft- och fjärrvärmebolag och nyfiken på utlysningen inom värme, då kan man skicka in tre olika ansökningar, säger Zandra Camber.
Sammanlagt finns 790 miljoner kronor planerade för årets utlysningar, men pengarna fördelas inte lika mellan dem. Det finns en öronmärkning på 60 miljoner kronor per energiområde, medan resten av budgeten fördelas mellan utlysningarna i konkurrens.
Vilka ansökningar som får stöd avgörs av prioriteringsgrunder som är specifika för varje utlysning.
– Vi har specificerat prioriteringsgrunder för varje utlysning, det är det som styr hur vi bedömer ansökningarna som kommer in. Sen handlar det också mycket om hur mycket medel vi har tillgängliga. En genomgående bedömningsgrund är dessutom totalförsvarsperspektivet, säger Zandra Camber.
Bara åtgärder utöver lagkraven
Hon betonar att Energiberedskapsklivet inte bör användas för att uppfylla krav som redan finns i lagstiftning eller tillstånd.
– Vi kommer inte finansiera åtgärder som företag ska genomföra enligt gällande författningar eller krav i lag eller villkor i tillstånd. Det ska vara åtgärder som ligger utöver det, säger hon.
Vi hoppas att den här satsningen kan stärka aktörerna och ge dem bättre förutsättningar för att stå emot allvarliga störningar och upprätthålla viktig energiförsörjning.
Åtgärderna som får stöd får heller inte användas i den vanliga driften, utan ska sparas till fredstida kriser och höjd beredskap.
Stödet riktar sig specifikt till kraft- och fjärrvärmebolag, gasnätsoperatörer och biogasproducenter. Men Zandra Camber uppmanar företag som är osäkra på om de tillhör målgruppen att söka ändå.
– Är man osäker och tycker att man träffas av både målgruppsbeskrivning och åtgärdsbeskrivning så är man välkommen att skicka in en ansökan som vi bedömer och tittar på sen, säger hon.
Ska ge bättre förutsättningar
Ansökningarna ska vara inne senast 30 september, och tidigast den 1 december kan de första projekten dra i gång.
Zandra Camber hoppas att Energiberedskapsklivet på sikt ska bli en del av en större satsning för att stärka Sveriges totalförsvar.
– Vi hoppas att den här satsningen kan stärka aktörerna och ge dem bättre förutsättningar för att stå emot allvarliga störningar och upprätthålla viktig energiförsörjning, säger hon.
Ebba Engqvist
