Det var 1982 som Tranås Energis elpanna (8 MW) sattes i drift i fjärrvärmeproduktionen. Men efter att elskatten höjdes kraftigt under 1990-talet blev den allt mindre lönsam. Och i början av 2000-talet lades den i malpåse.
Men nu har elpannan fått nytt liv i Tranås. Det var biobränslekrisen i Ukrainakrigets efterföljd och oron på elmarknaden, med kraftigt svängande priser, som fick företaget att tänka om kring pannan. Nu gällde det att hitta nya sätt att stärka fjärrvärmen, och där kunde elpannan spela en roll.
Efter 1,5 års renovering – och en investering på cirka 3 miljoner konor – har Tranås Energi nu satt igång pannan igen. Huvudsyftet med elpannan är att delta på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Effekten i en elpanna kan styras snabbt och steglöst utifrån behoven i elsystemet och kan då bidra med såväl upp- och nedreglering.
– Det kommer att ge intäkter som stärker vår fjärrvärmeaffär samtidigt som vi kan bidra till balansen i elsystemet, säger Johan Holm, fjärrvärmechef på Tranås Energi.
– Aktivering och styrning ska ske automatiskt. Vi kommer delta på stödtjänstmarknaden året runt, men det blir nog i huvudsak vår-sommar-höst när det är överskott på elproduktion som den blir mest aktiv.
En annan fördel med elpannan är att den i många fall kan ersätta en av företagets oljepannor som reservpanna. Med marginalpriser på olja på 1500 kr/MWh är det en lönsam affär att fasa ut en av oljepannorna.
– Det ger också en miljöbesparing. Även om inte oljepannan behövt användas i värmeproduktionen har den förbrukat några hundra liter olja vid den nödvändiga årliga testkörningen, säger Johan Holm.
Men en utmaning för elpannorna är fortfarande elskatten (för närvarande cirka 36 öre/kWh exklusive moms).
– Elskatten motsvarar i princip bränslekostnaden och sedan tillkommer nätavgifter, med bland annat effektavgiften. Så elpriserna måste i princip vara negativa om det ska bli lönsamt att köra pannan i ordinarie drift, säger Johan Holm.
Liksom stora delar av energibranschen skulle han välkomna en borttagen elskatt för fjärrvärmeproduktion.
– Det skulle betyda jättemycket för oss. Då skulle vi kunna använda en del av Sveriges elöverskott och producera fjärrvärme med vår elpanna, och spara på biobränslet som istället kan användas i vårt kraftvärmeverk dygnet runt vid kalla och vindstilla perioder. Det skulle gynna både kunder och stötta vårt elnät i regionen, säger Johan Holm.
Johan Wickström
