Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Ansökningar för 2 miljarder kronor till Energiberedskapsklivet
Den 30 september avslutades de fyra första utlysningarna inom Energiberedskapsklivet – det nya statliga stödet som syftar till att stärka energisystemets motståndskraft vid kriser och störningar.
Här har företagen kunnat söka stöd för bland annat mobila värmepannor, skydd av pumpstationer, renovering av reservpannor, reservkraft för gasförsörjning och åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen i gasnät.
I veckan meddelade Energimyndigheten att det inkommit 180 ansökningar med ett sammanlagt stödbelopp på cirka 2 miljarder kronor. De avsatta medlen för stödet är dock endast 790 miljoner kronor.
– Det är mycket glädjande att se det stora intresset. Ansökningarna visar att det finns en stark vilja att investera i åtgärder som stärker energiförsörjningens robusthet och försörjningstrygghet, säger Ella Kilim, avdelningschef på Energimyndigheten.
2. Minskad ökning av fjärrvärmepriser
Prishöjningarna inom fjärrvärmen minskar för tredje året i rad. Ökningen under 2025 är 4,5 procent, vilket kan jämföras med 9,2 procent 2025 och 15,2 procent 2024. Det visar Nils Holgersson-gruppen i sin årliga rapport som även täcker elnät, elpriser, vatten och avfall.
I veckan presenterade Energiföretagen även prishöjningarna för 2026 för medlemsföretag inom den så kallade Prisdialogen, som omfattar 76 procent av landets fjärrvärmekunder. Den genomsnittliga prisökningen bland dessa företag för 2027 ligger på 3,4 procent. Prisprognoserna för 2028 och 2029 ligger på 3,5 procent respektive 3,3 procent i genomsnitt. Dock bedöms osäkerheten vara fortsatt stor med tanke på den oroliga omvärlden.
– Det är tydligt att fjärrvärmeföretagen i Sverige har skyddat kunderna från ännu större och plötsligare prishöjningar från år 2022 och framåt. De har varit en krockkudde mot de kraftigaste prishöjningarna. Bränslepriserna fördubblades på kort tid på grund av Rysslands invasionskrig i Ukraina, men fjärrvärmeföretagen fördelade nödvändiga prishöjningar över flera år, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor för fjärrvärme på Energiföretagen.
3. Ellevio tecknar miljardlån för att bygga ut transformatorstation
Stockholmsregionen växer stadigt samtidigt som elbehovet ökar. För Ellevio innebär det att man successivt måste förstärka och expandera sitt elnät i regionen.
I veckan blev det klart att Ellevio har tecknat ett låneavtal på 1 miljard kronor med Nordiska investeringsbanken (NIB) som ska användas till att delfinansiera modernisering och expansion av transformatorstationen Beckomberga i västra Stockholm.
Stationen i Beckomberga, som idag förser ungefär 120 000 kunder med el, har nått slutet av sin tekniska livslängd. Den ska nu moderniseras och utökas, bland annat genom en förstärkt anslutning till stamnätet.
Nordiska investeringsbanken har tidigare bidragit med finansiering till ombyggnationerna av Ellevios stationer Skanstull och Värtan i Stockholm samt till projekt där cirka 500 mil luftledningar ersatts med främst markkabel.
– Vi är glada över att kunna fortsätta vårt samarbete med NIB genom finansieringen av det här strategiskt viktiga projektet. Långsiktig finansiering är avgörande för att vi ska kunna genomföra de stora elnätsinvesteringar som krävs för fortsatt elektrifiering och hållbar tillväxt i Stockholmsregionen, säger Ellevios vd Johan Lindehag.
Nordiska investeringsbanken (NIB) är en internationell finansinstitution som ägs av Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige.
4. Fyra slutsatser om framtidens elmarknad
I veckan släppte elmarknadsnestorn Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, en ny rapport om elmarknaden – ”Varför är elpriserna (ibland) så höga?” – som är framtagen i Energiforsks program Nepp.
Lars Bergman gör här en historisk genomgång av utvecklingen av den svenska elmarknaden och visar hur den har förändrats under de senaste decennierna. Fram till runt 2010 dominerades den svenska elmarknaden av vattenkraft och kärnkraft samtidigt som integrationen med andra länder var låg.
Men sedan dess har, som de flesta vet, den snabbt stigande andelen väderberoende elproduktion och den ökade integrationen med andra länder ändrat spelplanen. Enligt Bergman finns det nu inte länge någon uppenbar koppling mellan priset på el och kostnaden att producera el.
Det är alltså inte den långsiktiga marginalkostnaden för att producera el som bestämmer elpriset, utan det är elpriset som avgör vilka anläggningar som kan täcka sina långsiktiga marginalkostnader. Den som ska investera i ny elproduktion måste därför bilda sig en uppfattning om medelvärdet av elprisets framtida nivåer, skriver Bergman.
Rapporten lyfter fram fyra centrala slutsatser:
– Det genomsnittliga elpriset i Sverige kommer sannolikt att stiga, men det sker relativt långsamt.
– Elprisernas volatilitet blir minst lika viktig som de genomsnittliga elpriserna.
– Prisskillnaden mellan norra och södra Sverige kommer troligen att minska.
– Elpriserna i Sverige kommer att fortsatt vara starkt beroende av elpriserna i resten av Europa.
5. Halmstads Energi & Miljö får stöd för att utreda CCS
I veckan meddelade energibolaget HEM (Halmstads Energi & Miljö) att de har beviljats 4,7 miljoner kronor från Industriklivet för att fortsätta studier kring koldioxidinfångning vd kraftvärmeverket Kristinehed.
– Vi har redan påbörjat en mindre studie av hur energibalansen på Kristinehed påverkas. Nu när vi har fått stödet kan vi gå vidare med fördjupade studier kring infångningsteknik, anläggningens utformning, transport av infångad koldioxid samt frågor kopplade till miljötillstånd, säger Cecilia Bergquist, anläggningsutvecklare på HEM.
En viktig del av arbetet blir också att undersöka möjligheterna att sälja negativa kolkrediter. till företag och organisationer som vill kompensera för utsläpp som är svåra att undvika.
För HEM är ambitionen att påbörja infångning av koldioxid senast 2035. En extra fördel för HEM är att Halmstads hamn påbörjat arbetet med att bygga Sveriges första kommersiella mellanlager för koldioxid (10 000 m2), med Öresundskraft som första kund.
Veckans rekrytering
Niclas Damsgaard går till Sigholm
Slutligen noterar vi att Svenska kraftnäts chefsstrateg Niclas Damsgaard nu efter tio år på Svk tar steget över till konsultlivet. Den 11 januari börjar han på Sigholm.
Damsgaard, som doktorerade på elmarknader på Handelshögskolan, har på Svenska kraftnät arbetat med strategiska frågor som rör elsystemets utveckling, elmarknadens utformning och Sveriges framtida elförsörjning.
– Jag ser fram emot att tillsammans med kollegorna på Sigholm omsätta min erfarenhet i konkret nytta för energisystemet, säger Niclas Damsgaard.
Johan Wickström
