Västkuststaden Varberg är i full färd med att gräva och bygga distributionsledningar till sitt kommande nya fjärrkylenät. Systemet planeras att tas i drift 2028 och kommer då omfatta 9 kilometer distributionsnät med en maximal ansluten effekt på 14 MW i det första skedet och möjlighet att bygga ut till 18–20 MW etappvis, samt en produktionsanläggning som i första hand använder havsvatten från Kattegatt som källa till kylan i nätet.
Varberg Energi står bakom projektet som leds i samarbete med konsultbolaget FVB. En första utredning av projektet gjordes 2021 och sedan 2022 har arbetet varit i gång på allvar. Först och främst genom den omfattande process som krävdes för att ordna miljötillstånd.
Ökad befolkning på sikt
Peter Öhman är försäljningschef på Varberg Energi och har tidigare arbetat med fjärrkyleprojekt i Göteborg och Mölndal. Han berättar om bakgrunden till Varbergs satsning:
– Varberg är en tillväxtkommun där det byggs mycket och vår befolkning väntas öka från 70 000 till över 80 000 till 2040. Samtidigt ser vi att komfortkylbehovet ökar i takt med att klimatet blir varmare, medan kommunen och många företag har ambitiösa klimatmål. Då är ett fjärrkylenät ett utmärkt sätt att ligga i framkant, säger Peter Öhman och fortsätter:
– Vi ser det här som ett av Varbergs viktigaste hållbarhets- och miljöprojekt sedan fjärrvärmenätet byggdes ut för 25 år sedan.
Staden har goda förutsättningar för ett fjärrkylenät. Havsvattnet är en outsinlig och billig källa till kyla mellan oktober och mars, men under sommarhalvåret är havet lite för varmt för att vara tillräckligt på egen hand.
Då ska systemet emellertid kunna bättra på kylan i nätet via en absorptionskylmaskin på 4 MW som använder restvärme från massabruket Södra Cell Värö, två mil norr om staden. Därifrån finns det redan en överföringsledning som används till stadens fjärrvärme. Denna restvärme är kostnadseffektiv under sommaren, eftersom bruket annars måste kyla bort sin processvärme på annat sätt.
Vi ser det här som ett av Varbergs viktigaste hållbarhets- och miljöprojekt sedan fjärrvärmenätet byggdes ut för 25 år sedan.
Bernt Andersson på FVB, som är övergripande projektledare för satsningen, har lång erfarenhet av att bygga fjärrkylesystem och andra storskaliga kyllösningar runtom i världen, till exempel i USA, Kanada, Bahrain och Kina.
– Fjärrkyla är ett tillväxtområde både globalt och i Sverige, där vi redan har en rad liknande fjärrkylesystem som det vi bygger här. Det som är mest likt är nog Halmstads, då de också tar kylan direkt från havet snarare än från en flod eller Östersjön. Det innebär några extra utmaningar i och med saltvattnet, säger Bernt Andersson.
Kyla som konkurrensfördel
I Sverige är den främsta drivkraften att fjärrvärmebolag måste konkurrera mot alternativa uppvärmningsmetoder och att allt fler fastighetsägare kräver att också få tillgång till kyla för att de ska vara villiga att investera i fjärrvärme.
– Rent ekonomiskt handlar fjärrkyleaffärer ofta om ett sätt att vinna fjärrvärmeaffärer, snarare än att själva kylan måste generera så mycket pengar. Det kan räcka med att den bara går runt. Men i det här fallet räknar vi med att fjärrkylan ska bli lönsam på egna ben, säger Bernt Andersson.
Peter Öhman håller med. Varberg Energi räknar med att investeringen kommer uppgå till 260 miljoner kronor med en återbetalningstid på 30 år, och kostnaden för att ansluta nya kunder till nätet är betydande. Detta i kombination med att vanliga bostadshus kräver rätt små volymer kyla gör att det här nätet knappast blir konkurrenskraftigt för sådana kunder i första taget. Kundbasen finns i stället på andra håll.
– I nuläget har vi närmare 40 fastighetsägare som berörs längs ledningsstråken. Den största kunden blir Hallands sjukhus Varberg. Andra exempel är Varbergs stadshotell, rådhuset, Campus Varberg, samt ett antal andra kommersiella lokaler som exempelvis Arena Varberg, säger Peter Öhman.
Genom att ta bort kylmaskiner på taken i staden bidrar fjärrkylan till en betydligt mer attraktiv skyline samtidigt som man blir av med onödigt buller.
Lågt klimatavtryck
Bland dessa kunder säger han att Varberg Energi är konkurrenskraftiga vad gäller pris, och erbjuder dessutom en rad hållbarhetsfördelar.
– Klimatavtrycket i det här fjärrkylenätet blir väldigt lågt. Och använder man vanliga kylmaskiner måste man också hantera en rad miljöutmaningar relaterade till köldmedierna. Tack vare fjärrkylan kommer cirka tio ton köldmedia att tas bort från centrala Varberg, säger Peter Öhman.
Det finns också andra praktiska fördelar med fjärrkylan.
– Systemet blir väldigt pålitligt och tar dessutom lite plats. I stället för att ha stora maskiner uppe på taket kan du till exempel montera solceller eller anlägga gröna tak eller göra något annat med ytan, säger Peter Öhman och fortsätter:
– Genom att ta bort kylmaskiner och kylmedelkylare på taken i staden bidrar fjärrkylan till en betydligt mer attraktiv skyline samtidigt som man blir av med onödigt buller. Fastighetsägarna kommer även få lägre kostnader för drift och underhåll samt slippa reinvesteringar av nya väderutsatta kylmaskiner och kylmedelkylare.
Idag är cirka hälften av stamnätet färdigbyggt. När det är klart kommer det sträcka sig från Hallands sjukhus Varberg och ner mot stadens centrum, och ansluter en rad fastigheter längs vägen.
– Vi jobbar nära Varberg Energis driftpersonal så att de får tycka till om lösningar och komponentval, så att de här anläggningarna blir så enkla som möjligt för dem att drifta, säger Bernt Andersson.
Fjärrkylenätet i Varberg
– 9 km distributionsnät.
– Produktionsanläggning i Varbergs hamn, inklusive en ackumulatortank på 3 000 kubikmeter.
– Absorptionskylmaskin på 4 MW i hamnen som använder restvärme från Södra Cell Väro, samt en på 2,5 MW kompressorkylmaskin i Hallands sjukhus Varberg.
– Max ansluten effekt ca 14 MW, utbyggbart till 18–20 MW via ytterligare kompressorkylmaskiner på 2,5 MW styck.
Linus Olin
