Under juli har Tidningen Energi haft semester. Men här är i alla fall sex notiser som ger lite olika infallsvinklar på sommarens nyhetsskörd – innan vi sätter igång med höstbevakningen.
1. EU presenterar nya förslag för elektrifiering och utsläppshandeln
Juli brukar vara en hektisk tid på EU-kommissionens huvudkontor i Bryssel innan semestervilan tar vid. Så även i år. Den 17 juli presenterade kommissionen ett antal tunga förslag med bäring på energisystemet. Bland annat lade man fram en ny handlingsplan för elektrifiering (Electricfications Action Plan) som är tänkt att göra Europa till världens första ”electro-powered continent”.
I planen föreslår kommissionen bland annat att EU ska dubblera sin elanvändning i energisystemet från dagens 23 procent till 46 procent till 2040. (I Sverige ligger elanvändningen idag på drygt en tredjedel.)
I planen finns även ett mål om energilagring som ska öka till till 500 GW till 2040, från dagens 55 GW. Planen innehåller även ambitiösa mål när det gäller elfordon och värmepumpar.
Kommissionen presenterade samtidigt en översyn av EU:s utsläppshandel (EU ETS) som sedan starten 2005 har halverat utsläppen i de sektorer som den täcker. Här föreslår kommissionen en lättnad för de industrier som ingår genom en sänkt reduktionsfaktor från 4,4 procent till 3,7 procent per år för 2031–2035 samt en ytterligare sänkning till 1,7 procent per år 2036–2040. Samtidigt kvarstår målet om nettonollutsläpp senast 2050.
Energipaketet är både salt och sött.
Förslaget innebär även att avfallsförbränning ska inkluderas i EU ETS med en infasningsperiod 2031–2034.
– Energipaketet är både salt och sött, säger Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på Energiföretagen, i en presskommentar.
– Vi ser positivt på elektrifieringsmålet och inkluderingen av permanenta negativa utsläpp i ETS. Däremot är den föreslagna kraftigt sänkta utsläppsminskningsbanan i ETS ett dåligt förslag. Det minskar incitamenten för utsläppsminskningar inom industri och låser fast oss i fossila bränslen längre än nödvändigt.
I höst kommer förslagen hanteras och förhandlas i EU-parlamentet och Ministerrådet. Fortsättning följer.
Läs mer om förslagen här.
2. Regeringen tillsätter ny utredning om elnätsmarknaden
Diskussionerna om elnätsavgifter har varit intensiva det senaste året. Bland annat mot bakgrund av detta har regeringen nu gett en särskild utredare i uppgift att utreda och ta fram förslag för en ”ändamålsenlig reglering” av elnätsavgifterna.
Utredaren ska bland annat analysera möjligheten att införa ett tak för hur stor höjning ett elnätsföretag kan göra under en viss tidsperiod, på liknande sätt som Finland genomfört.
Utredaren ska även föreslå en ny utformning för reglerna om överklagande och omprövning av intäktsramarna, som i större omfattning ska ta hänsyn till ”kundperspektivet”. Utredaren ska även analysera om möjligheten till så kallad överrullning av tidigare underskott i intäktsramarna ska kunna begränsas.
Även uppdelningen på elnätsmarknaden ska analyseras. Utredningen ska undersöka förutsättningarna för att minska antalet nivåer på elnätsmarknaden från dagens tre till två, i linje med det system som finns i de flesta andra europeiska länder.
En möjlighet – enligt utredningsdirektivet – är att Svenska kraftnät använder sina flaskhalsintäkter för att lösa in och ta över ägandet av regionnätsledningarna på högre spänningsnivå.
Utredningen ska även se över möjligheterna att minska antalet elnätsföretag – vilket skulle kunna ge en effektivare drift av verksamheten och mer harmoniserade och likvärdiga villkor för de svenska elnätskunderna, enligt regeringens bedömning.
Utredningen ska redovisas senast den 24 november 2027 – läs mer här.
3. Förstärkt bidrag för villaägare som vill energieffektivisera
Energieffektivisering är en åtgärd som ofta glöms bort när man diskuterar omställning, även om potentialen är stor. För den som planerar att effektivisera sitt hus finns snart stora möjligheter att få stöd, enligt den pressinformation som regeringen skickade ut i slutet av juli.
Med start den 1 september kan husägare ansöka om smarta energiåtgärder i hemmet, till exempel att isolera, täta vinden, byta fönster eller uppdatera värmesystemet. Ansökan kan även gälla retroaktivt, för åtgärder som genomförts efter den 17 oktober 2025.
Det utökade effektiviseringsbidraget – som kallas Villaeffekten – kan täcka max 30 procent av materialkostnaderna vid en åtgärd. Som mest kan ett hushåll få 60 000 kronor i bidrag.
Bidraget kan inte sökas av hushåll som är anslutna till fjärrvärmesystem, men ett hushåll som vill ansluta till ett fjärrvärmenät är berättigat till stöd. Ansökan om bidrag ska skickas in till länsstyrelsen i det län huset ligger i.
Läs mer här.
4. Två havsvindparker får grönt ljus av regeringen – resten får avslag
I mitten av sommaren avgjorde regeringen framtiden för de 13 återstående ansökningarna om att bygga havsbaserad vindkraft runt Sverige kuster. Då stod det klart att regeringen beviljat tillstånd till två nya vindkraftsparker till havs – dels Fyrskeppet Offshore i Bottenhavet, dels Vidar i norra Skagerrak.
Fyrskeppet Offshore är planerat att byggas drygt 5 mil öster om Söderhamn och omfattar upp till 93 vindkraftverk som ska kunna leverera 8–11 TWh per år. Vidar ska ligga 3,5 mil sydväst om Strömstad och kan omfatta upp till 75 vindkraftverk som ska kunna producera närmare 8 TWh per år.
Samtidigt har regeringen beslutat att neka tillstånd till övriga elva havsvindkraftsparker med motiveringen att de skulle medföra en oacceptabel påverkan på Sveriges försvarsförmåga. Besluten innebär dock inte att de berörda havsområdena är uteslutna i framtiden, utan de kan bli aktuella igen efter övergången till auktionsbaserat system för havsvindkraften, skriver regeringen i sitt pressmeddelande.
För att realisera potentialen krävs stabila spelregler och en ändamålsenlig riskdelning.
På Energiföretagen välkomnar man beskedet att två vindkraftsparker till havs nu fått grönt ljus.
– För att realisera potentialen krävs dock stabila spelregler och en ändamålsenlig riskdelning som gör det möjligt att genomföra investeringarna i takt med efterfrågan, säger Anna Wolf, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.
Anna Wolf har stor förståelse för att det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav och att försvarsmaktens bedömningar måste väga tungt.
– Men samtidigt är en trygg och tillräcklig elförsörjning också en grundläggande förutsättning för att Sveriges beredskap, energioberoende och konkurrenskraft, säger hon.
5. Statkraft får bygga 85 vindkraftverk i Markbygden
Mer vindkraftsnyheter: i mitten av juli kom ett glädjande besked för Statkraft som nu fått tillstånd av regeringen att bygga Hästliden – som totalt omfattar 85 vindkraftverk med en höjd på upp till 300 meter. Den förväntade årliga produktionen är 2 TWh, vilket motsvarar cirka 20 procent av den befintliga elanvändningen i elområde 1.
– Det är naturligtvis oerhört glädjande och efterlängtat. Tillförseln av ny förnybar el från Hästliden skulle utgöra ett viktigt bidrag till svensk energiförsörjning, och till den utbyggnad och utveckling av industrin som pågår i norra Sverige, säger Jakob Norström, vd på Statkraft Sverige, i en presskommentar.
Sedan tidigare har Statkraft och LKAB tecknat en avsiktsförklaring om elleveranser från Hästliden. LKAB är beroende av ny elproduktion för att klara av bolagets planerade omställning.
– Den stegvisa omställning som vi planerar medför att ny fossilfri elproduktion till konkurrenskraftiga villkor behöver tillkomma. Därför är det glädjande att Hästliden får tillstånd att byggas, säger Stefan Savonen, energichef på LKAB.
Läs mer om Statkrafts framtida planer i vår stora intervju i våras med vd Jakob Norström.
6. Eon startar flexmarknad i Alvesta
Eon Energidistribution fortsätter att utöka med fler flexmarknader i sina elnätsområden. I mitten av juli meddelade företaget att de lanserar en ny lokal flexmarknad i Alvesta med omnejd under vintersäsongen 2026-27.
Flexmarknaden ger lokala företag möjlighet att få betalt för att anpassa sin elanvändning eller produktion när elnätet är som mest belastat. Samtidigt frigörs kapacitet för nya elanslutningar.
Det här är ett nytt sätt att skapa värde i energisystemet.
Flexmarknaden ska pågå mellan 1 november och 31 mars och Eon beräknar att det lokala flexbehovet är cirka 5 MW
– Det här är ett nytt sätt att skapa värde i energisystemet. Företag kan få betalt för resurser de redan har samtidigt som de bidrar till ett starkare och mer effektivt elnät, säger Peter Sigenstam, chef för Drift & Energisystem på Eon Energidistribution.
Johan Wickström
