Trots att Statkraft är den fjärde största producenten av el i Sverige med 54 vattenkraftverk från Lagan och Nissan i söder till Skellefteälven i norr, och fyra stora vindkraftsparker i Jämtland och Västernorrland, är bolaget ganska okänt jämfört med sina större konkurrenter.
Jakob Norström har jobbat drygt 18 år på Statkraft, varav 11 år som vd för den svenska verksamheten. Han menar att förklaringen är enkel. Statkraft har inga privatkunder, utan arbetar enbart mot stora industriella kunder.
– Men inom industrin skulle jag säga att vi både vill vara och är kända för att vara en aktör som är resursstark, kompetent, lösningsorienterad och nog också mer snabbrörlig än många av våra konkurrenter när det gäller att möta industrins behov, säger Jakob Norström.
Välkända lokalt
Lokalt där företaget driver vindkraftsparker eller bygger om vattenkraftverk är Statkraft också välkänt. Här är en nära dialog med kommun, allmänhet och närboende avgörande framgångsfaktorer. Behovet av att vara känd gäller även på tekniska högskolor.
– Vattenkraftkompetens riskerar att bli en bristvara som det blir slagsmål om. Statkraft är mitt i ett generationsskifte samtidigt som många befintliga anläggningar behöver uppgraderas, säger Jakob Norström.
Jakob Norström
Ålder: 59 år.
Familj: Sambo och tre barn.
Gör på fritiden: Det mesta som har med rörelseenergi att göra. Mycket fiske, flyger en del, och lagar mat.
Energitips: Bada i isvak. Det ger energi, och är en lyx man har som boende i Norrland.
Vad gäller resursstyrkan är Statkraftkoncernen Europas största producent av förnybar energi. Drygt 95 procent av de totalt 72,1 TWh koncernen producerade 2025 var förnybar.
Den norska vattenkraften är tillsammans med den svenska ryggraden i verksamheten. I Norge produceras 51,2 TWh, drygt 71 procent av företagets elproduktion, medan Sverige står för 6,0 TWh, eller 8,3 procent. Företaget har även elproduktion i sju europeiska länder, liksom i Sydamerika och Indien.
Anor från 1800-talet
Statkraft bildades i Norge redan 1895, men den svenska verksamheten startade först i början av 2000-talet då företaget i olika omgångar förvärvade Eons vattenkraft. De stora vindkraftsparkerna byggdes i egen regi i samarbete med SCA med början 2008.
– Det var de stora vindkraftsambitionerna som tilltalade mig och fick mig att lämna processindustrin för Statkraft, säger Jakob Norström, som under 2008–15 var ansvarig för affärsutveckling inom vindkraft.
Då som nu var Statkrafts strategi och vision att förnya sättet som världen får sin el. Men den bonanza som då rådde kring vindkraften har som bekant falnat. Nu är fokus mer på produktion och effektivitet.
Cirka 2,4 miljarder kronor i nedskrivningar i vindkraftsverksamheten under 2025 talar sitt tydliga språk. Motiveringen var lägre förväntade elpriser, långsiktigt lägre produktionsvolymer, högre räntekostnader och ökade kostnader för obalanser.
– I fjol var prisläget för vindkraften katastrofalt.
I efterhand kan man konstatera att vi varit lite väl snabbfotade. Omställningen visade sig inte gå så snabbt som vi räknade med när vi lade den förra strategin 2022.
Lösningar mognar fram
Men vi ser att det sker förändringar och bland annat med hjälp av PPA:er (elköpsavtal) går det att få stabil lönsamhet i vindkraften. I den stora omställning vi står inför kommer lösningar att mogna fram i dialog med industrin, säger Jakob Norström.
– Vi tror fortfarande långsiktigt på vindkraften och väntar på besked från regeringen om utbyggnad av Hästliden, Markbygdens tredje etapp, där maximalt 85 vindkraftverk (2 TWh) planeras. Som alla andra vindkraftsutvecklare efterfrågar Statkraft förutsägbara regler och välkomnar att vindkraftskommuner äntligen får ta del av fastighetsskatten för vindkraft.
– Kompensationen till kommuner är ett steg i rätt riktning. Bland annat Piteå och Sollefteå, där vi har stora vindkraftsparker, har fått rejäla tillskott. Men det krävs fortfarande ett bättre och tydligare regelverk. Vi kan inte lägga tio år på utveckling och i slutändan få ett veto från kommunen. Kostnaderna och riskerna blir helt enkelt för stora, säger Jakob Norström.
Satsar på etablerade teknologier
Under 2025 gjorde Statkraft ett betydande strategiskifte, där bland annat kostnadsaspekten fick större tyngd. Målet var fortsatt att skapa värde genom att utveckla och leverera energilösningar som stödjer energiomställningen. Men en skiljelinje drogs mellan etablerade och lönsamma teknologier och sådana som fortfarande kräver subventioner för att vara lönsamma.
I den förstnämnda kategorin finns solkraft, landbaserad vindkraft och batterier. Medan vätgas, havsbaserad vind och CCS hamnar i den andra kategorin. Framgent ska Statkraft inrikta sig på den första kategorin och fokusera på färre teknologier och marknader. Fokus ligger nu på lönsamhet framför volymtillväxt och på investeringar där Statkraft har störst konkurrensfördelar.
– I efterhand kan man konstatera att vi varit lite väl snabbfotade. Omställningen visade sig inte gå så snabbt som vi räknade med när vi lade den förra strategin 2022. Men jag ser det som ett hack i skivan. Jag tror fullt ut att omställningen kommer, men den tar längre tid än vi räknat med, säger Jakob Norström.
Stängningen av Hormuzsundet är en tydlig vink om hur viktig energisäkerhetsfrågan, och även omställningen till förnybart är.
Sålde av vätgas och fjärrvärme
För Sveriges del innebar strategiskiftet att Statkraft sålde av verksamheter inom fjärrvärme, grön vätgas och projekt inom havsbaserad vindkraft.
På frågan om det var svårt att förklara reträtten för medarbetare, kunder och berörda kommuner blir svaret nej.
– Kort tid innan den nya strategin presenterades stoppade den svenska regeringen alla havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön söder om Åland. Däribland vårt projekt Baltic Offshore Delta North, utanför Stockholm. Så det var inte svårt att ta den dialogen, konstaterar Jakob Norström.
Tillväxtambitionerna finns dock kvar, om än något mindre och mer fokuserade på lönsamhet. Statkraft investerade 18 miljarder norska kronor 2025, varav 37 procent i Norden. I Sverige och Norge har Statkraft 6,8 GW ny elproduktion i pipeline, mest i Norge där det, till skillnad från i Sverige, går att hitta nya marker för vatten- och pumpkraft
Betydande investeringsbehov
Men med en vattenkraftsflotta i Sverige som är från 30 till över 100 år gammal finns ett betydande moderniserings- och reinvesteringsbehov i vattenkraften. Här är de utdragna processerna kring vattendomar, som reglerar verksamheten inklusive miljöhänsyn och vattenflöden, och den pågående anpassningen till moderna miljövillkor en hämsko.
– Vi har haft en lång dialog, men det är svårt att få myndigheterna att anamma vår syn, vilket gör att vi ser fram emot de nya lagarna den 1 juli, där villkoren förhoppningsvis blir mer balanserade, säger Jakob Norström och betonar att det blir allt viktigare för elsystemet att vattenkraften får behålla en stor del av sin flexibilitet.
Flexibiliteten blir dessutom allt viktigare eftersom det idag går att köra verken annorlunda. Mer styrning och korttidsreglering gör att vattenkraften kan täcka upp mer när det är sämre vind.
3 lästips från Jakob Norström
– Stieg Larsson, ”Män som hatar kvinnor”
– Lee Child, böckerna med Jack Reacher
– Björn Mannsverk, ”Autopilot”
Till regelverksproblematiken ska läggas att klimatförändringarna påverkar vattenkraften. Det gäller mer allmänt kända effekter som ändringar av nederbördens omfattning och intensitet, men även temperaturförändringar påverkar vattenkraften direkt.
– Tidigare vintrar har vi stadigt haft minusgrader fram till april i Norrland. I vinter har vi haft dagar med både plusgrader och minus 30 grader under samma dygn. Dammluckorna är inte byggda för sådana svängningar och fryser fast och slits snabbare.
Planerar stor satsning i Mittlagan
I södra Sverige är som bekant effektbehovet skriande och här planerar Statkraft för en mycket stor satsning i Mittlagan, där ett underjordiskt verk i Bassalt i Laholms kommun ska ersätta tre befintliga mer än hundra år gamla kraftstationer.
– Mittlagan är ett bra exempel på vad vi kan och behöver göra. De gamla turbinerna behöver bytas och dammen i Bassalt måste åtgärdas, säger Jakob Norström.
– Genom att skapa ett större underjordiskt verk kan vi både riva gamla dammar och få ut högre effekt. Blir den föreslagna ombyggnationen verklighet får Mittlagan en effekt på drygt 32 MW och blir södra Sveriges största vattenkraftstation.
På frågan om den nya strategin innebär att den svenska verksamheten blir mer av förvaltning av befintliga verksamheter snarare än expansion kontrar Jakob Norström med att Statkraft-koncernen gör investeringar i vindkraft i Brasilien och solkraft i Peru som är väldigt lönsamma.
– Och vi kommer säkert att kunna fortsätta göra lönsamma investeringar i Sverige också, men senare än vi trodde tidigare. Samtidigt befinner vi oss i en annorlunda värld än vi gjorde för bara några månader sedan. Stängningen av Hormuzsundet lyfte energifrågan högt på agendan och är en tydlig vink om hur viktig energisäkerhetsfrågan, och även omställningen till förnybart är.
Euopas största producent av förnybar energi
Statkraft ägs av norska staten och är Europas största leverantör av förnybar energi. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft och gaskraft. Den totala produktionen är 72,1 TWh, varav 71 procent produceras i Norge.
Statkraft är Sveriges fjärde största elproducent och äger förutom vatten- och vindkraft även Baltic Cable (600 MW) mellan Malmö och Lübeck, och bedriver omfattande elhandel.
Statkraft är en global marknadsaktör inom energiproduktion och energihandel och har cirka 6 500 anställda i 20 länder, i Norden, övriga Europa och Sydamerika.
