Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Vattenfall Eldistribution får pris som årets effektivaste elnätsbolag
Det är inte så ofta elnätsbolagen premieras. Men i veckan var det dags då Drivkraft Sverige för andra gången delade ut utmärkelsen Årets effektivaste elnätsbolag. Denna gång blev det Vattenfall Eldistribution som tog över priset efter fjolårsvinnaren Göteborg Energi.
Priset delades ut i samband med konferensen e-Mobility 2026 och togs emot av Cecilia Zetterström, chef för kund & anslutningar på Vattenfall Eldistribution. I motiveringen lyfter man fram bolagets snabba handläggningstider, transparenta offerter, personlig kontakt och strukturerade arbete med uppföljning och kundåterkoppling.
”Sammantaget är bolaget ett föredöme i hur kvalitet, transparens och kontinuerlig utveckling kan kombineras till ökas kund- och samhällsnytta.”
– Den här utmärkelsen går till alla våra medarbetare som arbetar för att göra positiv skillnad för våra kunder varje dag. Vi vill att det ska vara enkelt att vara kund hos oss och de senaste åren har vi lagt in en högre växel för snabbare, mer effektiv och transparent kundanslutning till elnätet, säger Cecilia Zetterström.
Nomineringarna görs av laddbolagen själva. I år var sex elnätsbolag nominerade.
2. Regeringen lägger proposition om intäktsdelning för ny vindkraft
I veckan lämnade regeringen in propositionen Vindkraft i kommuner till riksdagen. Här ingår bland annat en ny lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar, som ger närboende rätt till ekonomisk ersättning från nya vindkraftsanläggningar (vilket vi skrev om i samband med lagrådsremissen som kom i mitten av mars).
Det maximala avståndet som krävs för att få ersättning är nio vindkraftshöjder - för ett verk som är 250 meter är det 2,25 kilometer. Storleken på ersättningen ska variera med avståndet till vindkraftverken och de intäkter som vindkraftsparken genererar.
Propositionen är det andra steget i ett bredare vindkraftspaket. Det första steget, ett kommunalt stöd baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar, har redan betalats ut under våren. Som ett planerat tredje steg aviserar regeringen också en utredning om rätt till inlösen för fastighetsägare intill vindkraftsanläggningar – ett system som sedan tidigare finns i Danmark.
– Med vindkraftsersättning till närboende skapar vi tydliga incitament att säga ja till vindkraft och säkerställer att omställningen också stärker lokalsamhället, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.
3. Ellevio återgår till prismodell utan effektavgift
Frågan om hur effektavgifterna ska hanteras är ett huvudbry för många elnätsföretag i dessa tider. Sedan regeringen i mars backade från kravet på att alla elnätsföretag ska införa effektavgifter 2027 har många bolag kommunicerat vad det innebär för deras kunder.
Under måndagen var det dags för Ellevio – som var relativt tidigt ute med effektavgifter – att man från och med den 1 juni 2026 återinför en prismodell baserad på fast avgift kopplad till säkringsstorlek och en rörlig överföringsavgift per kWh, utan effektavgift. Förändringen gäller kunder i villa, radhus, fritidshus och företagskunder upp till 63A.
– Eftersom kravet inte längre finns och att vi inte upplever att det finns stöd för effektavgifter hos vare sig regeringen, oppositionen eller delar av kundkollektivet, återinför vi en välkänd nätavgiftsmodell med en fast del och en rörlig för att skapa trygghet och stabilitet för kunderna. Vi tjänar varken mer eller mindre pengar på det, utan det handlar helt och hållet om omsorg om våra kunder, säger Jesper Liveröd, presschef på Ellevio.
4. Nio kommuner får dela på 19,8 miljoner för kärnkraftsplanering
Intresset för att etablera ny kärnkraft på svensk mark har ökat påtagligt under det senaste året. I veckan har Naturvårdsverket fördelat 19,8 miljoner kronor till nio kommuner som ska genomföra förstudier inför en eventuell kärnkraftsetablering.
Bland mottagarna finns både återkommande kommuner från tidigare bidragsomgångar och två nytillkomna: Nyköping och Söderhamn. Övriga kommuner som beviljas medel är Gävle, Kävlinge, Oskarshamn, Svalöv, Valdemarsvik, Varberg och Östhammar. Det största enskilda bidraget, 4,35 miljoner kronor, går till Oskarshamn.
Förstudierna ska bland annat bidra till effektiva planerings- och tillståndsprocesser. Kommunerna ska redovisa sina resultat till Naturvårdsverket senast den 15 december 2026. Regeringen har aviserat att liknande bidrag om 20 miljoner kronor per år fortsätter fram till 2030.
5. Ingrid dubblerar sin batteriportfölj
Investeringarna i storskalig batterilagring fortsätter att växa, både i Sverige och Europa. En av de större aktörerna inom detta område är Ingrid, som i veckan meddelade att bolaget ska utveckla två nya batterisystem: i Vaggeryd, Småland, och Horsaryd, Blekinge, med en sammanlagd kapacitet på 600 MWh.
Det innebär att Ingrids nordiska batteriportfölj fördubblas – från 650 MWh till 1,2 GWh. Anläggningen i Vaggeryd (100 MW/400 MWh) kommer att bli Sveriges största batterilager och dessutom det första storskaliga fyratimmarssystemet i landet, det vill säga ett system som kan leverera full effekt under fyra timmar. Systemet i Horsaryd (100 MW/200 MWh) riktar sig mot SE4, där behovet av ökad flexibilitet är påtagligt.
Båda projekten har fått bygglov och byggnationen väntas kunna starta under 2026, med planerad driftstart 2028.
– Vi har byggt Ingrid som en stor infrastrukturspelare från start och det känns bra att se resultaten av det. Att vi blir först i landet med att etablera ett stort fyratimmars-system är såklart väldigt kul, men vi har redan siktet inställt på nästa milstolpe, säger Axel Holmberg, vd på Ingrid.
Ingrids totala projektpipeline uppgår till 7,4 GW. Utöver Sverige och Finland expanderar bolaget nu även till Tyskland och Frankrike.
Johan Wickström
