Det händer mycket i energivärlden varje dag, inte bara i relation till Mellanöstern. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. SSAB pustar ut efter tjäderstriden – kraftledningen kan byggas vidare
Det har varit många turer kring den nya 130-kV-ledningen till Oxelösund där stålföretaget SSAB ska ersätta sin masugn med en ny ljusbågsugn. Ett sexmiljardersprojekt som i ett slag kommer minska Sveriges koldioxidutsläpp med tre procent.
När Vattenfall Eldistribution satte igång kraftledningsbygget i början av 2024 hade det överklagats till domstol i flera omgångar. Och nu i april var det dags igen. Då överklagade ett antal naturorganisationer, bland andra Naturskyddsföreningen Sörmland, beslutet om att slutföra byggnationen av kraftledningen eftersom att det kan påverka tjäderstammen negativt.
Men i veckan meddelade organisationerna att de dragit tillbaka sina överklaganden. Beslutet kom efter en dialog med Vattenfall om kompensationsåtgärder för att minska påverkan på tjäderstammen.
– Vi välkomnar beskedet om att alla överklaganden har dragits tillbaka. Elanslutningen är en viktig komponent i SSAB:s investering som innebär att vi får möjlighet att leverera ökade volymer av koldioxidreducerat stål till våra kunder, säger Johnny Sjöström, vd för SSAB, i en presskommentar.
2. Datacenter i Eskilstuna ska stärka fjärrvärmesystemet
AI-centren kommer kunna ha en stor positiv påverkan för fjärrvärmesystemen om de används på ett smart sätt, vilket vi nyligen skrev om. Två av de intervjuade aktörerna var Scandinavian Data Centers (SDC) och Eskilstuna Energi och Miljö, som där berättade om sitt samarbete kring ett nytt datacenter i Eskilstuna.
I veckan blev det klart att SDC och Eskilstuna Energi och Miljö nu gått vidare och tecknat ett 25-årigt avtal om återvinning av restvärme från det nya datacentret, som byggs i en gammal bergrumsanläggning där första etappen väntas stå klar i slutet av 2026.
– Samarbetet med Eskilstuna Energi och Miljö är ett tydligt exempel på hur datacenter kan vara en del i samhällsbygget och skapa nytta på flera sätt, i stället för att bli en belastning, säger Simon Angeldorff, co-vd på Scandinavian Data Centers.
På sikt kan restvärme på upp till 10 MW tas tillvara, vilket ger ett viktigt tillskott till fjärrvärmesystemet samtidigt som det bidrar till minskat behov av annan värmeproduktion och ger systemet en ökad flexibilitet.
– Vi ser detta som en bra möjlighet att stärka vårt miljöarbete. Det är till en början en liten del av vår värmeproduktion, men ändå en viktig del som ger oss tydliga systemfördelar. Det kan på sikt också bidra till ett mer robust och hållbart fjärrvärmesystem, säger Magnus Eriksson, vd på Eskilstuna Energi och Miljö.
3. Ny studie: Svenska konsumenter tappar förtroende för elmarknaden
Komplexiteten på elmarknaden har ökat de senaste åren, vilket har påverkat landets elkonsumenter. Deras förtroende för elmarknaden har fallit kraftigt enligt en ny undersökning från konsultföretaget EY.
Undersökningen, EY Energy Consumer Insights 2026, är en global studie med över 17 000 respondenter i 20 länder. I Sverige har förtroendet för elmarknaden fallit med 7,6 procentenheter sedan senaste undersökningen, vilket är den näst största nedgången av samtliga länder. Totalt sett har svenska konsumenter det tredje lägsta förtroendet för elmarknaden globalt
En förklaring är misstron mot prissättningen. Över hälften av svenskarna (56 procent) tror att prisökningarna drivs av energiföretagens högre vinster. Samtidigt anser 58 procent att bolagen borde hjälpa dem att sänka sina energikostnader, men bara 40 procent tycker att de får det stödet i dag.
– Många energibolag erbjuder redan verktyg och tjänster för att hjälpa kunderna minska sin energianvändning. Problemet är att lösningarna ofta kräver ett engagemang och en kunskapsnivå som många konsumenter varken har tid eller vilja att lägga på sin elförbrukning. Branschen behöver utgå mer från kundernas faktiska behov, säger Anna Hed.
Samtidigt som förtroendet minskar finns en tydlig efterfrågan bland konsumenterna att använda digitala och AI-drivna tjänster, enligt rapporten.
– För de energibolag som lyckas kombinera AI, automation och användarvänlighet finns stora möjligheter att stärka både kundrelationen och förtroendet, säger Anna Hed.
4. Fortum ansöker om tillstånd för två nya pumpkraftverk
Intresset för pumpkraft har ökat betydligt under senare år i takt med de ökade svängningarna på elmarknaden. Dessa kraftverk pumpar upp vatten när elpriset är lågt och släpper ut när efterfrågan är hög – i ett slutet system. De kan även stabilisera frekvens och spänning och tillhandahålla reservkapacitet.
Den största svenska aktören inom detta segment är Fortum som äger eller deläger de tre befintliga, småskaliga pumpkraftverken i landet. I veckan blev det klart att bolaget lämnat in tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för två nya, betydligt större pumpkraftverk: Bastvålen (514 MW/12 GWh) i Torsby och Lekstjärnen (350 MW/12 GWh) i Älvdalen.
– Pumpkraft innebär att vi kan stärka elförsörjningen med en teknik som fungerar som ett storskaligt batteri. Vi är stolta över att nu ta nästa steg och lämna in tillståndsansökningarna för två samhällsviktiga projekt, säger Mikael Lemström, chef för Fortum Vattenkraft, i en presskommentar..
Läs mer om Fortums satsning på pumpkraft.
5. 10 förslag för transportsektorns omställning
Konflikten i Iran och blockeringen av Hormuzsundet har på ett tydligt sätt visat hur sårbart samhället är på grund av beroendet av fossila bränslen. Därför har det blivit än viktigare att snabba på elektrifieringen av transportsektorn, som står för cirka en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp.
Det menar Energiföretagen och Mobility Sweden som under onsdagen, vid ett kvällsevent, presenterade tio gemensamma förslag för att snabba på omställningen i transportsektorn.
Bland förslagen märks bland annat reformerad energiskatt för el, koldioxiddifferentierad vägtull för tunga fordon, förstärkt klimatpremie för tunga lastbilar, differentierad trängselskatt och breddad elbilspremie.
– Transport- och energibranschen vill samma sak: att få upp tempot i elektrifieringen. Det handlar om klimatet, men lika mycket om Sveriges säkerhet och konkurrenskraft. Elbilar kan också bidra med ett tydligt mervärde, då de med sina batterier kan balansera och stötta elsystemet, säger Martin Olin, ansvarig för e-mobilitet på Energiföretagen.
Läs förslagen här.
Johan Wickström
