Antalet ansökningar för att bygga datacenter och AI-center i Sverige är stort. Enbart under 2025 fick Svenska kraftnät uttagsansökningar på 5000 MW från sådana center, varav 80 procent ligger i SE3, främst i Mälardalen, Dalarna och Gävleborg. Totalt handlar det om ett effektbehov som motsvarar tjugo städer av Uppsalas storlek.
– Det fanns ett stort intresse för att bygga datacenter i Sverige även för sex-sju år sedan, men då var det anläggningar där man främst lagrade data. Det man tyckte var gigantiska effekter då var 10, 20 och 30 MW, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.
– Men sedan ett år tillbaka har vi ansökningar för att bygga AI-center med effektbehov från 200 MW upp till 1 000 MW, så det är en helt annan skala, säger han.
Det som gör att AI-center kräver så enormt mycket el beror på att de kontinuerligt kör extremt tunga beräkningar och på en specialiserad hårdvara, medan traditionella datacenter i högre utsträckning lagrar information och gör varierande beräkningar.
– Data- och AI-center är inte så elpriskänsliga, vilket gör att de kan etablera sig även om elpriset drar i väg. Men kopplar man in ett AI-center som behöver 1 000 MW i närheten av en stad då kommer det ju ta väldigt lång tid innan man kan ansluta någonting mera i närheten, säger Daniel Gustafsson och fortsätter:
– Om man nu inte säkerställer att det installeras produktion i närheten av det här datacentret, då kan man ju lösa den frågan lite mer lokalt. Vi tittar nu på om vi skulle kunna ha en process där man kan få mycket snabbare tillgång till elsystemet om man också möjliggör ny produktion.
Vi värderar inte vilken slags verksamhet som efterfrågar effekt, men vi ser en stor risk att AI-center kan konkurrera ut andra satsningar.
Farhågan och riskerna för att AI-center ska trissa upp elpriset och konkurrera ut annan verksamhet är något som har debatterats under det senaste året i Sverige. Svenska kraftnät gör däremot ingen skillnad på vilken typ av verksamhet som efterfrågar el.
– Vi prioriterar i den ordning som ansökningarna kommer och värderar inte vilken slags verksamhet som efterfrågar effekt, men vi ser en stor risk att AI-center kan konkurrera ut andra satsningar. Här behöver kommuner och regioner tänka till vilken typ av industri eller AI-center de vill ha i sin region. Genom tillståndsveto kan de tacka nej till verksamheter de inte vill ha, säger Daniel Gustafsson.
Ett helt annat tryck
Förutom att använda mycket el kännetecknas AI-center av att de kan byggas snabbt och att ägarna oftast vill bygga omgående.
– Det är ett helt annat tryck än tidigare. Dessa företag har mycket kapital och det gäller för dem att vara först, säger Daniel Gustafsson.
Hittills har Svenska kraftnät inte tackat nej till någon ansökan. Däremot har de inte alltid kunnat erbjuda tillräckligt mycket el på önskad tid, vilket har gjort att techbolag därför valt en annan plats.
Utöver att datacenter och AI-center använder mycket el så alstrar de också stora mängder restvärme. Nästan all el som går in i ett datacenter omvandlas till värme. I AI-center krävs ofta vätskekylning för att kyla anläggningarna, medan traditionella datacenter oftare har luftkylning. AI-center har högre temperaturer på sin restvärme och att de kyls med vätska gör det också enklare att använda i fjärrvärmesystemen.
Även om inte Svenska kraftnät arbetar med värmefrågor ser de positivt på datacenter där restvärmen kommer till nytta.
– Det är jätteviktigt om man kan få till sektorsintegration. Än så länge värderar vi inte detta i ansökningarna, men det skulle kunna bli aktuellt längre fram att nyttjandet av restvärme kan ge snabbare anslutning eller att det blir ett krav för att få bygga, säger Daniel Gustafsson.
Ett felplacerat datacenter gör nästan ingenting förutom att dra mer el som utmanar samhället.
Ett av de datacenterföretag som lagt stor vikt vid användningen av restvärme är svenskägda Scandinavian Data Center (SDC). Deras mål är att bygga ett pärlband av datacenter i Skandinavien som är med och värmer städer genom restvärme. De bygger just nu ett datacenter i ett bergrum i Eskilstuna där de vill att restvärmen ska användas i det lokala fjärrvärmesystemet.
– För oss är hållbarhet centralt och genomsyrar hur man ska placera, designa och bygga datacentret. Där behöver man i ett tidigt skede göra en analys av fjärrvärmenätets förmåga att ta emot värmen och sedan börja tänka på vilket typ av datacenter man ska bygga. Inte tvärtom, säger Svante Horn, vd på SDC.
Men bolaget ser på bredare samhällsnytta än så, poängterar han.
– Samhället står inför massa utmaningar. Det handlar om ökad elanvändning vilket mycket är drivet av datacenter, men också ökade uppvärmningskostnader, krav på ökad säkerhet, självhushållning med mera, säger Svante Horn och fortsätter:
– Alla de här sakerna kan ett rätt designat och rätt placerat datacenter bidra till att hjälpa. Ett fel placerat datacenter gör nästan ingenting förutom att dra mer el som utmanar samhället. Vi vill skapa den största möjliga samhällsnyttan per megawatt genom att bygga ett ekosystem för energi, data och värme.
Anläggningen i Eskilstuna blir företagets första och målet är att restvärmen ska användas av Eskilstuna Energi och Miljö.
– Vi avser att skriva avtal och har kommit långt i vårt gemensamma arbete med SDC för att hitta en lösning som gynnar båda parter, men inget är påskrivet ännu, säger Lotta Lejdberg, affärsområdeschef Energi på Eskilstuna Energi och Miljö.
Tillskott till fjärrvärmen
Den inledande starteffekten är på 2 MW och därefter ska det ske en etappvis ökning. För Eskilstuna Energi och Miljö skulle 2 MW innebära ett bra tillskott sommartid då restvärmen skulle kunna stå för omkring 10 procent av värmebehovet. Det skulle även innebära att de kan undvika att starta spetspannor under vår och höst, men också att de kan förlänga livstiden på deras fastbränsleeldade anläggningar.
– Det är än så länge en väldigt liten del av vår värmeproduktion, men den är viktig. För Eskilstuna Energi och Miljö är det självklart att se över möjligheterna att ta emot restvärme och det ger tydliga systemfördelar, säger Lotta Lejdberg.
– Genom att ta tillvara värme som annars skulle gå förlorad minskar vi behovet av annan produktion i systemet, vilket bidrar till lägre bränsleanvändning, minskad klimatpåverkan och ökad flexibilitet i produktionsmixen. Det ger också möjlighet att prioritera kraftvärmens elproduktion under perioder med höga elpriser och högt effektbehov, särskilt vintertid, säger hon.
Att energibolaget nu sitter i slutförhandlingar med Scandinavian Data Center har lett till att de också ser över nya affärsmodeller för att kunna hantera restvärmesamarbeten framöver.
– Vi tror och hoppas att det ska etableras flera verksamheter med restvärmeflöden här och då vill vi vara förberedda med bra affärsmodeller och avtalsförslag, säger Lotta Lejdberg.
7 620 MW
Det är det sammanlagda effektbehovet för de datacenter som idag står i kö hos Svenska kraftnät.
Även Falkenberg Energi får restvärme från ett datacenter, vilket de har fått sedan 2020.
– För oss var det självklart att ta vara på deras restvärme. Det är ju en av fjärrvärmens styrkor att kunna ta vara på restvärme som annars skulle gå till spillo, säger Eva Hammar Orava, produktionsansvarig på Falkenberg Energi.
Jag tycker att det är olyckligt att beskatta spillvärme för risken blir ju att samarbeten inte blir av och att spillvärmen i stället kyls bort.
När bolaget Glesys byggde sitt datacenter var målet att det skulle byggas ut i snabb takt och hade en potential att leverera 26 GWh per år, vilket motsvarar 25 procent av Falkenbergs totala fjärrvärmeproduktion. Så har det däremot inte blivit. Idag ligger nivån bara på 3,6 GWh per år, men det har dock inte lett till problem för Falkenberg Energi.
– Fjärrvärmen är väldigt expansiv i Falkenberg så vi har växt mycket de senaste åren, så vi hade ändå behövt bygga mer produktion. Sedan 2020 har vi byggt två produktionsanläggningar, berättar Eva Hammar Orava.
Det är dock inte alla energibolag som får lönsamhet i ett restvärmesamarbete från datacenter och en faktor som påverkar den ekonomiska kalkylen är den höga elskatten på 36 öre/kWh (exklusive moms). Elen behövs i värmepumpar för att höja temperaturen på restvärmen, så att den får en temperatur som kan användas i fjärrvärmesystemen.
Energiföretagen vill att elskatten på elförbrukning på värmepumpar och elpannor i fjärrvärmeverksamhet ska sänkas till 0,6 öre/kWh. I Danmark, Norge och Finland tillämpas redan denna minimiskattenivå för energiskatt på el i fjärrvärmesektorn.
– Sommartid är spillvärmen billigare än fliseldning för oss, men däremot inte resten av året. Jag tycker att det är olyckligt att beskatta spillvärme för risken blir ju att samarbeten inte blir av och att spillvärmen i stället kyls bort, vilket ju bara är dumt, säger Eva Hammar Orava.
John Johnsson på Profu har gjort beräkningar på flera restvärmesamarbeten mellan energibolag och datacenter.
– Det gör en stor skillnad på kostnaden för elen till de värmepumpar som temperaturhöjer om man skulle ha miniminivån på 0,6 öre/kWh istället för dagens skattenivå på 36 öre/kWh. Men om en sänkning av elskatten är tillräcklig för att ett projekt ska tippa över från olönsamt till lönsamt är inte säkert. Det är många faktorer som spelar in, säger John Johnsson.
Att sänka elskatten till 0,6 öre/kWh för att främja fler restvärmesamarbeten från datacenter är inte helt okomplicerat, menar John Johnsson. Han pekar på att en sådan elskattesänkning enbart skulle komma till nytta för ett fåtal fjärrvärmesystem i Sverige.
– Men den absoluta majoriteten skulle inte ha någon nytta över huvud taget eftersom de varken har värmepumpar eller elpannor. Man får inte heller glömma att det här är en konsumtionsskatt som är till för att hålla nere konsumtionen av el och tar man bort den skatten så gynnar man ju konsumtion av el på alla fronter. Det är inte det vi behöver när vi ska elektrifiera stora delar av samhället, säger John Johnsson.
– Här behöver man fundera på vem som får nytta av detta, om det är bra för energisystemet i stort eller enbart bra för vissa fjärrvärmeföretag på kort sikt.
Ann-Sofie Borglund
