Kompetensbristen i energibranschen är en allt större utmaning för många företag. För Kiruna, som har Sveriges lägsta arbetslöshet på 2,2 procent, är läget extra tufft. Därför har Tekniska Verken i Kiruna dragit igång ett långsiktigt arbete med att validera kompetensen inom flera viktiga roller med stöd från KFS-företagens trygghetsfond.
Tanken är att säkra rätt kunskap inför framtiden, höja kvaliteten i arbetet och göra det tydligare vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom företaget.
– Vi anställer rätt personer och sen får vi ”klä på dem” med den utbildning som de behöver. Då vet vi att vi har kompetensen på plats, säger Jennie Koivuniemi, projektledare för valideringsprojektet och HR-konsult på Tek
niska Verken.
– Förra året anställde vi fyra nya drifttekniker och redan på intervjun fick de sökande veta att de kommer att erbjudas en yrkesvalidering. Men de måste ha arbetat minst två år för att kunna få sitt yrkesbevis, eftersom det är en väldigt komplex roll som tar tid att lära sig.
Drifttekniker till en början
Till en början är det driftteknikerna inom kraftvärme och fjärrvärme som genomför valideringen, där alla ska vara klara i juni. Både relativt nyanställda och mer rutinerade deltar och får sina kunskaper på papper.
Framöver är det tänkt att även distributionstekniker för fjärrvärmenätet ska göra en validering. Även i andra verksamheter håller man på att validera, bland annat kundtjänst, maskinförare och chaufförer.
Tekniska Verken har även tagit ett beslut om att samtliga medarbetare ska göra de generella modulerna, som bland annat handlar om konflikthantering, beteenden och service.
– Vi är väldigt stolta över våra medarbetare och med valideringen vill vi lyfta kompetensen och göra den synlig och dokumenterad. Dels för deras skull men också för att våra kunder ska få den bästa möjliga servicen, säger Jennie Koivuniemi.
Själva valideringen går ut på att svara på olika frågor enligt en slags checklista. Efter det ska två utbildade bedömare som sitter med varje person gå igenom praktiska uppgifter.
– Det kan vara hur de ska göra exempelvis om ett larm går i systemet till felsökning. Sen rättar bedömarna frågorna, och om det är någonting med det praktiska som de ska komplettera med så gör man det tillsammans med bedömaren. Man ska samla in bevis på vad de kan, helt enkelt, säger Jennie Koivuniemi.
Vi är väldigt stolta över våra medarbetare och med valideringen vill vi lyfta kompetensen och göra den synlig och dokumenterad.
Skeptisk respons till en början
Hur har responsen varit? Har det varit enkelt att få med alla på tåget?
– Nej, det har det inte varit. Det var ju en ny grej. Folk var nog lite skeptiska och inte så jättepositiva. Jag tror att de blev rädda att det var något slags prov – att vi ska kontrollera dem eller att vi inte litar på dem. Men det är inte därför vi gör det, säger Jennie Koivuniemi.
– Främst vill vi kunna säga att vi har sakkunskaperna som behövs och på så sätt säkra kompetensen. Och är det någonting vi saknar vill vi kunna lägga till det eller göra en utbildningsinsats. Sen är valideringen ett väldigt bra koncept när en nyanställd kommer. Då är det ju framtaget precis vad en drifttekniker ska kunna.
Nio yrkesroller ingår
Conny Larsson är chef för Sobonas kompetenskansli, och ansvarig för den nationella och partsgemensamma branschvalideringen som sker inom energibranschen.
– Vi har en valideringsmodell där nio yrkesroller ingår. Den bygger på att man synliggör kompetensen hos individer oavsett var man har lärt sig den. Man kan ha gått en utbildning eller lärt sig på arbetsplatsen.
Valideringsmodellen inom energi är partsgemensamt framtagen tillsammans med branschrepresentanter, Energiföretagen, Seko, Kommunal och Sobona. Den innefattar både teoretiska och praktiska delar, som tillsammans synliggör den kompetens som krävs för de aktuella yrkesrollerna.
Kompetensförsörjningen är en av de viktigaste framtidsfrågorna för branschen, menar Conny Larsson.
– Det som är häftigt med valideringsmodellen är att man kan arbeta utifrån olika syften. Man kan absolut arbeta med branschvalidering på gruppnivå, vilket man gör i Kiruna. Men man kan också validera enskilda individer. Både för den som är ny på jobbet som någon form av introduktion till den nya anställningen, eller i form av insteg eller tillskott för befintliga medarbetare, säger Conny Larsson.
– Det är också en stor fördel att valideringen kan ske på arbetsplatsen och att man synliggör den kompetensen man har.
Fler har blivit positiva
Jennie Koivuniemi på Tekniska Verken lyfter även hon fram nyttan med att valideringen sker på arbetstid och är kostnadsfri för medarbetaren. Nu har ryktet också spritt sig att det är en bra grej, säger hon.
– Ju mer man pratar om det och ju fler som är involverade, desto mer märker man att fler blir positiva, och inser att de lär sig sitt jobb ännu bättre. Vi vill också att de ska vara rustade för deras nästa uppdrag.
Nästa uppdrag ja. Det kommer ske stora förändringar i Kiruna framöver i samband med den stora flytten av staden. Värmeverket som ligger på deras mark måste rivas, och det mesta tyder i dagsläget på att det kommer bli mobila pannor.
– Vi har redan nu några pelletspannor och det kommer troligtvis att bli mer av sådant. Tanken är att den mesta av värmen ska komma från LKAB:s spillvärme, men när vi behöver stötta upp så kommer vi att behöva en annan typ av värmelösning. Så det blir en helt ny roll för dem som nu sitter i kontrollrummet, avslutar Jennie Koivuniemi.
Läs mer om yrkesvalideringen inom energibranschen.
Jan Hallman
