Det var i december 2025 som EU lanserade sin nya handlingsplan för elnät, European Grids Package. Syftet är att stärka och integrera elnäten i unionen på ett mer koordinerat sätt och få bort flaskhalsar.
En del av förslaget handlar om att EU centralt ska kunna använda medel från ländernas flaskhalsintäkter, vilket Sverige varit mycket kritiskt mot. I grundförslaget handlade det om att Sverige ska bidra med 25 procent av sina flaskhalstintäkter elnätsutbygnnad i övriga EU.
Vill få bort centralstyrning
Efter tuffa förhandlingar från Sveriges sida tycks det kravet vara borta. Men det återstår fortfarande tveksamheter i nätpaketets skrivningar, menar regeringen.
– Vi har vunnit stora delsegrar men det finns fortfarande skrivningar om centralstyrning av elnäten som vi är väldigt kritiska mot. Vi vill kunna använda våra flaskhalsintäkter på ett friare sätt, till exempel till att stödja planerbar elproduktion eller till elstöd, sa energi- och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens på fredagen.
Den nuvarande inriktningen i EU löser inte de grundläggande problemen med elsystemet. Den har ett väldigt ensidigt fokus på elnät och förnybar elproduktion.
För att få igenom sina krav meddelade Busch att regeringen nu pausar den planerade ledningen Konti-Scan Connect, en ny HVDC-ledning (1 000 MW) mellan sydvästra Sverige och Jylland i Danmark. Denna ledning är tänkt att ersätta de två befintliga kablarna, som nu börjar bli ålderstigna och som beräknas uppnå sin tekniska livslängd i mitten av 2030-talet.
– Vi kommer pausa denna ledning tills vi blir hörda av EU. Därför har vi gett ett reviderat uppdrag till Svenska kraftnät som inte innehåller Konti-Scan. Vi kommer även att göra en fördjupad analys av möjliga nya ledningar till Finland, säger Ebba Busch.
85 miljarder på Riksgälden
Sverige är ett av tre länder som har elområden och som därmed har fått flaskhalsintäkter. Idag ligger det 85 miljarder kronor i flaskhalsintäkter på ett separat konto på Riksgälden.
– De här pengarna tillhör svenska folket och är konterat som en skuld av en anledning. De borde till exempel kunna användas för elstöd som kan komma på fråga om den här energikrisen blir utdragen, säger Ebba Busch.
Idag används flaskhalspengarna till att bygga ut nya och renovera befintliga elnätsanläggningar. Men regeringen vill alltså ha en friare användning, och här har man stöd av samtliga riksdagspartier, enligt Ebba Busch.
– Alla medlemsländer måste ta sitt ansvar för att lösa effektbalansen som helhet. Vi vill fortsätta att vara en lagspelare men inte till vilket pris som helst. Men jag hoppas att vi kan hitta en lösning tillsammans med EU-kommissionen, säger
Johan Wickström
