Vindkraften står i dag för omkring hälften av Skånes elproduktion, cirka 1,7 TWh, men under de senaste åren har utbyggnaden varit väldigt begränsad. Samtidigt börjar många av de drygt 400 verken bli gamla.
I genomsnitt är de skånska vindkraftverken knappt 20 år gamla, och utan åtgärder för att förlänga livstiden för dessa så väntas en utfasning börja runt 2030.
Men ett annat alternativ är att satsa på repowering eller generationsväxling – det vill säga att uppgradera och/eller ersätta de befintliga vindkraftverken. Det kan handla om allt från att ersätta vissa komponenter till att bygga ett helt nytt verk.
En nyckelfråga för elförsörjningen
Den teoretiska potentialen för fullständig repowering – utbyte till större vindkraftverk – är 5,5–6,9 TWh, enligt en ny studie från Sweco som Region Skåne har beställt. Det motsvarar mer än en fördubbling av dagens elproduktion i länet.
– Det här är en nyckelfråga för Skånes elförsörjning som vi måste hantera. Det finns en stor potential med repowering, inte minst för att de nuvarande verken står på de bästa vindlägena, säger Filip Eriksson, samhällsplanerare på Region Skåne.
– Det är också viktigt att belysa effekterna av en utebliven repowering, både när gäller elpriser och miljö.
Idag är det svårt att hitta nya bra vindlägen i regionen. Med repowering kan man komma runt detta problem. Genom att ersätta äldre verk med färre, högre och mer effektiva turbiner kan elproduktionen öka samtidigt som markanvändningen begränsas. Det innebär färre intressekonflikter, åtminstone i teorin.
Det här är en nyckelfråga för Skånes elförsörjning som vi måste hantera.
Komplicerad ägarstruktur
Men det finns fortfarande många utmaningar på vägen som gör att den teoretiska potentialen blir svår att uppnå, enligt rapporten
Fullständig repowering kräver ofta en ny miljöprövning enligt miljöbalken, vilket kan ta många år. Andra faktorer som kan spela in är hänsyn till boendemiljöer och naturvärden. Större turbiner kan ha en annan påverkan på fågelliv i landskapsbilden, vilket kan leda till att de nekas tillstånd. Även begränsningar i elnätets kapacitet har betydelse.
– Det finns många utmaningar för repowering, men den största är kanske ägarstrukturen. Drygt 60 procent av verken ägs av mindre företag och privatpersoner. Så det här är en fråga som man behöver lösa gemensamt – det kräver samordning, säger Filip Eriksson.
Områdena med störst potential
I rapporten pekar man ut flera områden där det finns vindkraftsparker som har god potential att klara tillståndsprocesserna för repowering. Det handlar om sydvästra Skåne (Eslöv, Kävlinge, Svalöv och Höör) samt sydöstra delen av länet (Simrishamn och Ystad).
Om fullständig repowering görs i dessa områden kan den årliga elproduktionen öka med 1,1–2,0 TWh, beroende på turbinval och maxhöjd.
De äldsta vindkraftverken finns i Åstorp och Båstad, där snittåldern på verken är 30 år. Även Landskrona, Bjuv, Lund, Kävlinge, Ystad och Eslöv har gamla anläggningar.
Enligt rapporten kommer det krävas beslut om framtida drift före 2030 för cirka 250 turbiner.
Konsekvenserna att inte genomföra någon repowering kommer synas på elpriset – ett påslag på cirka 20 kr/MWh (2 öre/kWh), enligt rapporten
Än så länge är det få repoweringprojekt som påbörjats. Det första fullständiga repoweringprojektet som beviljats tillstånd, sommaren 2025, är Aneos vindkraftspark i Lundåkra. Idag består parken av fyra turbiner med totalt 9 MW installerad effekt. Med den planerade repoweringen skulle det bli tre turbiner med 21 MW.
Vi hoppas att detta underlag ska vara till hjälp för kommuner och vindkraftsägare. De behöver hitta sätt att komma framåt.
Riktar sig till kommuner och vindkraftsägare
Hur vill ni att rapporten ska användas?
– Vi hoppas att detta underlag ska vara till hjälp för kommuner och vindkraftsägare. De behöver hitta sätt att komma framåt och då kan vårt material fylla den kunskapslucka som finns, säger Filip Eriksson.
På Energiföretagen ser man potentialen i repowering:
– Det är positivt att repowering lyfts som en del av lösningen. Att uppgradera befintliga vindkraftverk är ett resurseffektivt sätt att öka elproduktionen där infrastrukturen redan finns och där påverkan ofta redan är hanterad, säger Anna Wolf, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.
– Samtidigt krävs fungerande tillståndsprocesser och bättre förutsättningar i elnätet för att potentialen ska realiseras,
Läs rapporten Repowering – potential, genomförbarhet och vägar framåt i Skåne
