Flexibilitetsbehoven i det svenska elsystemet ökar mellan 2030 och 2035 och den utvecklingen drivs framför allt av en växande andel vind- och solkraft och en ökad elförbrukning. Det visar den första nationella bedömningen av det svenska elsystemets behov av flexibilitet som är utförd enligt EU:s elmarknadsförordning och en gemensam europeisk metod, den så kallade FNA-metoden.
Rapporten visar att perioder med överskott av förnybar energi blir vanligare. Det resulterar också i ett ökat spill av förnybara energikällor – från cirka 3,7 TWh 2030 till drygt 5 TWh 2035.
Ökat behov av balansering
Samtidigt kommer behovet av reglering och balansering av elsystemet att öka, särskilt i de två södra elområdena, där elområde SE3 pekas ut som det ”mest systemkritiska området” sett till både överskott och kortsiktiga obalanser. I norra Sverige elområde SE1, blir det jämförelsevis lägre och mer kortvariga behov.
– Elektrifiering och utbyggnaden av förnybar elproduktion gör att flexibilitet blir en allt viktigare resurs. Den här bedömningen ger oss ett bättre underlag för att förstå var behoven uppstår och hur de kan mötas, säger Erik Bö
hlmark, enhetschef för systemmodellering vid Svenska kraftnät.
Analysen visar att de kortsiktiga flexibilitetsbehoven kommer öka mellan 2030 och 2035 men att varaktigheten kommer förbli relativt stabil. För att hantera den ökade frekvensen av obalanser kommer det därför behövas ytterligare flexibilitet i elsystemet, skriver Svk.
I rapporten har man även tittat på flexibilitetsbehoven i distributionsnäten för att undersöka hur de lokala nätbegränsningarna ser ut. Även här konstaterar man att det blir ett ökat flexbehov mellan 2030 och 2035. Framför allt medför det ett ökat nedregleringsbehov under sommaren och ett ökat uppregleringsbehov under vintern.
Fyra stora utmaningar
I rapporten har man även tagit fram de största marknadshindren för att få fram mer flexibilitet. Här pekar man på fyra övergripande utmaningar: otydligt regelverk, brist på samordning och harmonisering, otillräckliga incitament (särskilt i intäktsregleringen) samt bristen på långsiktighet.
Bedömningen har tagits fram i samarbete mellan Svk, elnätsägare och Energimarknadsinspektionen, och har krävt nya former av samverkan och datainsamling.
– Den här rapporten hade inte varit möjlig utan det nära samarbetet med aktörerna. Tillsammans har vi byggt upp en ny kunskapsbas som stärker förståelsen för elsystemets framtida flexibilitetsbehov, säger Erik Böhlmark.
Läs rapporten här: Nationell bedömning av elsystemets behov av flexibilitet.
Johan Wickström
