Den första versionen av Behovskartan lanserades 2024 och var primärt en prototyp som visade hur data kan visualiseras. Under våren har AI Sweden – Sveriges nationella center för tillämpad artificiell intelligens – publicerat en uppdaterad version av kartan.
Den nya versionen av Behovskartan 2.0 bygger på scenarier från Energimyndigheten som också har bidragit finansiellt till projektet. Målet är att den ska göra det lättare att förstå inte bara hur mycket el som behövs i framtiden, utan också var och när belastningen väntas uppstå.
– För elnätsföretag och andra aktörer i energibranschen är just den typen av kunskap central när investeringar ska prioriteras och kapacitet planeras, säger Filip Kjellgren, strateg på AI Sweden
Mer fokus på effekt
Ett viktigt syfte med verktyget är att flytta fokus från enbart energimängder till effektbehov. Framtidsbilder presenteras ofta i terawattimmar, men för dem som arbetar med nät, anslutningar och kapacitetsfrågor är det effekt och tidsupplösning som är det centrala.
Behovskartan visar belastningsprofiler över dygnet och året, vilket kan ge en mer relevant bild av vilka utmaningar som faktiskt behöver lösas.
För energiföretag är det särskilt intressant att verktyget kan användas som underlag i arbetet med effektprognoser och nätutvecklingsplaner.
Energimarknadsinspektionens krav på nätutvecklingsplan
er har ökat behovet av långsiktig och transparent planering, och här kan gemensamma visualiseringar spela en viktig roll.
– Tanken är att nätbolag, kommuner och regioner lättare ska kunna utgå från samma antaganden och diskutera framtida etableringar, markanvändning och anslutningsbehov med ett gemensamt språk, säger Filip Kjellgren.
Kan ge bättre beslutsunderlag
Behovskartan är byggd som ett öppet och modulärt ramverk. Det gör det möjligt att anpassa den till andra geografiska nivåer och lokala förutsättningar. För kommuner och regioner kan det ge bättre beslutsunderlag i energiplanering och beredskapsarbete, men även för energiföretag kan det skapa bättre underlag inför dialoger om nya industrietableringar, lokal elproduktion och framtida flexibilitetsbehov.
Parallellt med behovssidan finns också en ambition att koppla samman framtida efterfrågan med frågor om lokal kraftproduktion.
– Kommuner och regioner behöver inte bara förstå hur mycket mer el som kan komma att behövas, utan också vilka produktionsslag och resurser som realistiskt kan byggas för att möta efterfrågan. Den typen av helhetsbild kan bli allt viktigare i takt med att elektrifieringen gör energifrågan till en strategisk fråga för både näringsliv och offentlig sektor, menar Filip Kjellgren.
Tanken är att vem som helst ska kunna ta ramverket, koppla in sin egen data och driftsätta. Det här är ett verktyg som många regioner och kommuner kan ha nytta av.
Utvecklingen av Behovskartan 2.0 tog ett drygt år, det var lite längre än som var tänkt, berättar Filip Kjellgren:
– Det var svårt att få tag på data från energibolagen. Många var initialt ovilliga att dela data innan de förstod att datan normeras och inte avslöjar känslig information.
Ett kompletterande verktyg till Behovskartan 2.0 har utvecklats i samarbete med Västragötalandsregionen för att beräkna vilken kraftproduktion som behövs för att möta prognosticerad elförbrukning.
Öppna verktyg
Behovskartan är byggt med Energy Toolkit en samling öppna verktyg för att skapa, dela och visualisera energiprognoser.
– Tanken är att vem som helst ska kunna ta ramverket, koppla in sin egen data och driftsätta. Det här är ett verktyg som många regioner och kommuner kan ha nytta av, säger Filip Kjellgren.
Finns det något som du själv började fundera på när du jobbade med Behovskartan?
– Ja, datacenter ses ofta som stora elförbrukare året runt, men det är inte riktigt sant. Behovskartan visar att deras högsta elbehov infaller under varmare månader när kylbehovet ökar, säger Filip Kjellgren.
– Det innebär att deras belastningsprofil i vissa fall kan skilja sig från samhällets övriga effekttoppar, som ofta uppstår under kalla vintermånader. För energibranschen illustrerar det hur viktigt det är att analysera när belastningen uppstår – inte bara hur stor den totala elanvändningen är.
Här kan du utforska Behovskartan 2.0.
