Lämna 80-talet”, står det på Fortums vepa i Ingenjörshuset i centrala Stockholm där företaget presenterade årets elektrifieringsbarometer, den andra i ordningen. Slutsatserna är snarlika från fjolårets rapport: den svenska elanvändningen har i princip stått still.
Och inom industrisektorn har elanvändningen sjunkit successivt under lång tid. Det har medfört att elanvändningen ligger kvar på 1980-talets nivå (därav vepan) – trots Sveriges höga nationella mål om fördubblad elanvändning till 2045.
Ändå är elpotentialen stor eftersom 32 procent av den använda energin i Sverige fortfarande är fossil, motsvarande cirka 140 TWh – främst i industri- och transportsektorn. Den andelen behöver bytas ut mot el om Sverige ska klara sina klimatmål.
Goda förutsättningar
Samtidigt har Sverige ett elsystem med 99 procent fossilfri el och ett stort överskott i elproduktionen som exporteras söderut.
– Sverige har alla förutsättningar att lyckas. Vi har fossilfri el och elproducenter som kan och vill bygga ut mer, tekniskt kunnande och företag som vill investera. Det är som att vi har en tävlingscykel i toppklass, men rullar försiktigt fram, säger Peter Strannegård, vd på Fortum Sverige.
– Företag och hushåll behöver få bekräftat att det finns en uthållighet och att det löser sig att vara en del av elektrifieringen. Det kräver en aktiv näringspolitik samtidigt som vi stöttar våra kunder på bästa sätt.
En ljusglimt vad gäller elanvändningen är dock den stora efterfrågan bland nya datacenter, idag står datacenter med ett effektbehov på motsvarande 8 000 MW i kö hos Svenska kraftnät. Samtidigt väcker denna fråga ofta diskussioner – hur ska man väga elbehovet från denna nya snabba industri mot den befintliga exportindustrins behov?
– AI-utvecklingen och digitaliseringen är avgörande för svensk ekonomi, för företag och våra samhällsfunktioner. Samtidigt är förstås exportindustrin oumbärlig. Det handlar inte om antingen eller, utan elektrifieringen är beroende av att vi kan säkra tillgänglig effekt och konkurrenskraftiga elpriser för både datacenter och exportindustri i tillväxt, säger Peter Strannegård.
Vi måste minska riskerna i företagens investeringar, till exempel genom kreditgarantier, och minska prisskillnaderna mellan elområdena.
Många företag är skeptiska till elmarknaden
I rapporten redovisas även en Novusundersökning som Fortum beställt där man frågat 100 energiintensiva företag hur de ser på elektrifieringen. Här framkommer att enbart 43 procent av de svenska företagen tycker att Sverige är en attraktiv marknad för elintensiv industri idag, medan 46 procent tror att det blir attraktivt på sikt. Anledningen till att många är företag är skeptiska är bland annat volatila priser, långa tillståndsprocesser och avsaknad av baskraft i södra Sverige.
För att få fart på elektrifieringen föreslår Fortum ”förflyttningar” inom fem områden.
– Vi måste minska riskerna i företagens investeringar, till exempel genom kreditgarantier, och minska prisskillnaderna mellan elområdena. Tillståndsprocesserna måste bli mycket snabbare och mer transparenta. Och vi behöver sänka elskatten mer, säger Peter Strannegård.
”Vi behöver skärpa till oss”
I barometern har Fortum även frågat 3 000 personer om hur de ser på elektrifieringen.
Här svarar 65 procent att Sverige behöver ställa om till ett mer elektrifierat samhälle medan 76 procent anser att elproduktionen behöver öka. Men bara knappt hälften av de som svarade på enkäten har förtroende för elmarknaden, bland annat för att de har svårt att förstå sig på hur den fungerar och veta vad man betalar för.
– Det är lite deprimerande att förtroendet är så lågt. Här behöver vi som bransch skärpa till oss och göra det enklare för elkunderna och minska komplexiteten. Vi behöver ha en fysiskt fungerande marknad som också är begriplig, säger Peter Strannegård.
Läs hela rapporten.
Johan Wickström
