Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Ny ansökan om havsvindpark – på 29 TWh
Under veckan presenterades ytterligare ett stort havsvindkraftsprojekt. Det är Svea Vind Offshore som har lämnat in en ansökan för Vindpark Sylen till regeringen, som nu har ytterligare ett ärende att lägga till de 16 havsvindparkstillstånd som är under beredning
Sylen ska placeras cirka fem mil utanför Söderhamn, i Södra Bottenhavet, och om allt går i lås blir det en av Sveriges största energiparker med 347 verk och en potentiell produktion på 29 TWh per år (cirka en femtedel av Sveriges elproduktion). Området för Vindpark Sylen är utpekat som lämpligt för energiutvinning i Sveriges havsplan för Bottniska viken.
I sin argumentation för parken pekar Svea Vind Offshore bland annat på det stora regionala elbehovet i Gävleborg och Dalarna. En ny rapport från Mellansvenska handelskammaren från 2023 visar att 11 av 15 energiintensiva företag i Gävleborg och Dalarna har behov av ökad tillgång till el och effekt till 2030.
– Det här är en fantastisk möjlighet för industrins gröna omställning och vårt lands energioberoende, säger Emelie Johansson, senior projektledare på Svea Vind Offshore, i en presskommentar.
2. Miljöpartiet vill ha mål om 100 TWh mer el till 2030
Under veckan (den 5 mars) presenterade Miljöpartiet sitt nya energipolitiska program under en presskonferens. Det var nya språkröret Daniel Helldén och partiets energipolitiska talesperson Linus Lakso som förklarade hur partiet vill lösa utmaningarna inom energiområdet.
En av huvudpunkterna i förslaget är att skapa planeringsmål för mer el redan till 2030 och 2035 (istället för att enbart sikta på 2045). Till 2030 vill Miljöpartiet ha 100 TWh mer el genom en kombination av ny förnybar el samt energieffektivisering, som kan stå för runt en fjärdedel av den tillkommande elen. Och till 2035 ska målet utökas med ytterligare 50 TWh.
Miljöpartiet vill också se mer grön baskraft, vilket konkret handlar om höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värme, och om gasturbiner drivna på förnybara bränslen.
– För att industrin ska våga satsa på omställningen så behöver företagen veta att det finns tillgänglig el redan år 2030. Annars är risken stor att företagen inte vågar investera i Sverige, det vore katastrofalt både för konkurrenskraft och för klimatomställningen, säger Linus Lakso i en kommentar.
3. Nytt svenskt företag siktar på Europas energilagermarknad
Ännu ett energilagringsföretag såg dagens ljus i veckan. Det är företaget Repono som siktar in sig på den europeiska storskaliga energilagringsmarknaden. Denna marknad väntas växa kraftigt under kommande år för att hjälpa till att balansera all ny förnybar el som nu byggs i EU. Reponos mål är att nå upp till cirka 100 GWh lagringskapacitet till 2030, motsvarande cirka 10 procent av den förväntade energilagringsmarknaden i Europa.
I början av året köpte Repono Göteborgsföretaget Battery Loop, vars affärsidé är att ge gamla batterier nytt liv i energilager. Det är BatteryLoops team med 25 anställda som utgör grundteamet i Repono, och det är också företagets tidigare vd Rasmus Bergström som axlat vd-rollen i Repono.
Bakom satsningen står bland andra innovationsföretaget EIT InnoEnergy, Stena Metall och Schneider Electric. Och det kan behövas kapitalstarka investerare. I en intervju i Svenska Dagbladet säger Rasmus Bergström att Repona behöver investera kring 330 miljarder kronor fram till 2030 för att uppnå sitt mål – där pengarna delvis kan komma från grundarna och investerarna, men merparten genom lånefinansiering.
Det är framför allt tre nyckelområden som Repono ska verka inom: hantera lagringskapacitet via spotmarknader och utnyttja prisfluktuationer; balanseringstjänster; samt att integrera energilagring i kraftköpsavtal.
4. Nu är Wind of Change invigt
Ännu mer vindkraft: i måndags (5 mars) invigdes Wind of Change, det 105 meter höga vindkraftverket i trä utanför Skara. Lägger man till turbinhuset (2 MW) så når verket 150 meter ovan mark.
Det är svenska företaget Modvion som utvecklat och byggt vindkraftverket – som nu övergått till beställaren, Varberg Energi. Verkets torn är byggt i 15 meter höga moduler, som består av tjocka lager av laminerad gran. Genom att använda trä istället för stål minskar koldioxidutsläppen (i ett livscykelperspektiv) med 90 procent jämfört med ett konventionellt ståltorn.
Ett hundratal branschpersoner var på plats för eventet, bland andra Vestas vd Henrik Andersen och EU-parlamentarikern Emma Wiesner (c), där ett antal panelsamtal genomfördes. Under dagen fick besökarna också möjlighet att klättra upp till andra våningen i trätornet och beskåda verket inifrån.
5. Stockholm Exergi i topp på årets biovärmelista
Slutligen noterar vi att Bioenergitidningen har presenterat sin årliga sammanställning över landets fjärrvärmenät, Biovärmekartan. Här framgår att 564 orter får största delen av sitt värmebehov från fjärrvärme, som producerats med biobränsle, avfall eller torv. Det är en ökning med sex orter sedan fjolårets karta.
Från kartan saxar vi fem-i-topplistan för fjärrvärmenät med biobränsle där Stockholm Exergi intar en självklar förstaplats när det gäller årlig leverans:
1. Stockholm Exergi 5 619 GWh
2. Göteborg Energi 2 120 GWh
3. Vattenfall, Uppsala. 1 733 GWh
4. Södertörns fjärrvärme 1 712 GWh
5 Eon Energiinfrastruktur 1 516 GWh
