Rapporterna om ökat elbehov duggade tätt under Almedalen. Under tisdagen meddelade SKGS, den elintensiva industrins samarbetsorganisation, att industrins elbehov ökar från 45 till 133 TWh fram till 2035. Även om efterfrågan bara ökat svagt de senaste åren finns det risk för en kraftig ketchupeffekt om några år.
Och under Energiföretagens eget seminarium på torsdagen – Mer investerin
gar i elproduktion, men hur? – inledde Robert Thorburn, energiexpert på Svenskt näringsliv, med att berätta om en kommande studie som visade att det finns investeringsplaner på hela 1 300 miljarder kronor i landets kommuner kopplat till omställning (”och den siffran tickar på fortfarande – undersökningen är inte klar än”.)
Inga investeringssignaler
Hur ska vi då lösa det stora elbehovet – för dagens elpriser ger inga investeringssignaler konstaterade Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall:
– Dagens modell, energy only, är ett fantastiskt optimeringsinstrument för att beräkna priser men det ger inga bra indikationer för investeringar. Med de priser som finns idag kan man i princip inte göra några lönsamma investeringar i ny elproduktion, sa Andreas Regnell.
För att lösa denna knepiga ekvation pratade många aktörer, bland andra Karin Jönsson, ansvarig för Public and Regulatory Affairs på Statkraft Sverige, om riskdelning och riskminimering för att få fart på de projekt som redan ligger i pipen, till exempel havsvindkraften. Det rådde även enighet om att utveckla elmarknaden så att incitamenten för ny elproduktion stärks.
När alla talare sagt sitt överlämnade Energiföretagens Åsa Pettersson organisationens egna lösningförslag på hur man kan snabba upp elproduktion och stärka kapaciteten: ”Snabba reformer för mer el och stärkt konkurrenskraft” till finansmarknadsminister Niklas Wykman, som också deltog i seminariet.
– Det händer mycket positiva saker på lång sikt med regeringens politik, till exempel genom den energipolitiska inriktningspropositionen, nya mål om systemstabilitet och leveranssäkerhet. Men det behövs mer åtgärder på kort sikt för att vi ska behålla takten i omställningen och klara konkurrenskraften, sa Åsa Pettersson.
Det här hoppas jag att du kan göra under innevarande mandatperiod. Alla de här förslagen är utredda och klara så det är bara att sätta igång.
Utvecklad elmarknad
På Energiföretagens topplista utgör just elmarknaden en central del. Det gäller att få till en marknad som ger tydliga investeringssignaler och incitament för ny elproduktion, och här ställs förhoppningarna på den elmarknadsutredning som ska bli klar till våren 2025.
Man pekar också på de goda möjligheterna att få fart på vindkraftsutbyggnaden, dels genom att ge lokala incitament till närboende som många av våra grannländer gör, dels genom att justera reglerna för det kommunala vetot mot ny vindkraft.
Även när det gäller havsvindkraft kan staten redan nu göra ett ”riskavlyft” och slopa anslutningskostnaden – ett förslag som även Vattenfalls vd Anna Borg lyfte fram under Almedalen.
Optimera elnätsanvändningen
Med på topplistan finns även många elnätsåtgärder: till exempel att optimera nätanvändningen genom att frigöra det utrymme som elkunder inte använder och tillåta villkorade elnätavtal som gynnar flexibilitet. Flexlösningar bör även få bättre förutsättningar i intäktsramen. Och elnätsföretagen bör även få vara proaktiva och bygga elnät utifrån prognoser.
Energiföretagen tycker även att Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi, som presenterades i december 2023, ska genomföras omgående. Extra viktigt är det att kraftvärmen får betalt för sina systemnyttor, till exempel möjligheten till ödrift.
– Det här hoppas jag att du kan göra under innevarande mandatperiod. Alla de här förslagen är utredda och klara så det är bara att sätta igång, sa Åsa Pettersson till finansmarknadsministern.
Även energi- och näringsminister Ebba Busch fick ett eget ex av rapporten senare under dagen.
De tio viktigaste reformerna
1. Utveckla elmarknaden.
2. Inför lokal ersättning till kommuner och närboende.
3. Riskavlyft från staten behövs för havsbaserad vindkraft.
4. Genomför Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi.
5. Klargör möjligheterna till samverkan för solel rörande markanvändning.
6. Tydliggör roller och ansvar i samband med kapacitetsbrist i elnätet.
7. Optimera användningen av befintligt nät.
8.Klargör om och hur elnätsföretag kan bygga elnät på prognos för att snabbare kunna ansluta nya anläggningar och säkra framtida elbehov.
9. Tydliggör förutsättningar för villkorade elnätsavtal.
10. Inför ökade incitament för flexibilitet i intäktsregleringen för elnätsföretagen.
Johan Wickström
