Under de senaste åren har EU fört en ambitiös klimatpolitik som förstärkts extra efter Ukrainakriget med mer betoning på energifrågorna. EU:s mål är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 2005 (Fit for 55-paketet) för att sedan uppnå koldioxidneutralitet till 2050.
I vår enkät till riksdagspartierna inför EU-valet ställer sig samtliga partier bakom detta mål utom sverigedemokraterna som vill ändra en hel del av förslagen i paketet i syfte att värna EU:s konkurrenskraft. Åt andra hållet vill miljöpartiet, vänsterpartiet och centerpartiet skärpa till klimatmålen ytterligare.
Alla partier är överens om att den fossilfria elproduktionen måste byggas ut kraftigt för att klara omställning och konkurrenskraft. Men regeringspartierna och sverigedemokraterna trycker på vikten av att kärnkraften blir jämställd med de förnybara kraftslagen och att EU-målen om förnybar el byts ut till fossilfri el. Miljöpartiet och vänsterpartiet vill å sin sida enbart bygga ut förnybar elproduktion.
Biobränslets roll
En annan het potatis under de senaste åren har varit biobränslets roll, där EU velat skärpa kraven på dess användningsområden i energisektorn. Alla partier menar att biobränsle har en viktig roll i omställningen, men många partier betonar att det kan bli en bristresurs och att den ska användas där den gör mest nytta. Mest positiva till biobränslen i energisektorn är centerpartiet och socialdemokraterna.
Vi ställde också frågan om hur EU ska kunna kombinera grön omställning och stärkt konkurrenskraft i konkurrens med USA och Kina, som satsat mycket på gröna subventioner till den inhemska industrin. Merparten av partierna menar att satsningen på den gröna omställningen i sig leder till ökad konkurrenskraft och innovation. Men många betonar att detta måste kombineras med effektiva regelverk, kortare tillståndsprocesser och tydliga handelsavtal för att värna EU:s industrier.
Här nedan är svaren på samtliga frågor. Det går också bra att ladda ned vår pdf så får du en bättre överblick över svaren.
1. Vilken är den viktigaste energifrågan i EU-valet?
Vänsterpartiet
– Att bygga ut förnybar elproduktion i hela EU. NIMBY (Not in My Backyard) räcker inte som argument för att säga nej till förnybar produktion. Alla EU-länder måste göra sitt yttersta.
Socialdemokraterna
– Varje land bestämmer själv sin energimix, men EU behöver mycket mer fossilfri kraft och det är viktigt att EU snarare underlättar än försvårar medlemsstaternas utbyggnad av fossilfri elproduktion.
Miljöpartiet
– Att bryta vårt fossilberoende och ställa om till förnybart. Vi vill stoppa alla fossila subventioner och ställa om till ett energieffektivt och förnybart energisystem. Vi behöver solceller på taken och en storsatsning på vindkraft till havs. Vi behöver bygga ut vårt elnät och satsa på flexibilitet och energilagring.
Centerpartiet
– Den absolut viktigaste åtgärden är att ställa om EU:s energiproduktion från fossilt till fossilfritt. Vi måste stoppa de fossila subventionerna och bättre prissätta fossilt innehåll i alla varor på EU:s inre marknad, och utöka EUs koldioxidtullar till att omfatta fler produkter.
Liberalerna
– Vi vill att EU driver en teknikneutral energipolitik. Vi vill se satsningar både på kärnkraft och sol, vind och vatten i hela Europa, och vill ha en stopplag för nedläggning av säker kärnkraft i EU. Bindande mål för fossilfri elproduktion ska sättas för varje EU-land.
Kristdemokraterna
– Att skapa förutsättningar för kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion. Det är bra för klimatet och bra för vår säkerhet att inte vara beroende av rysk gas.
Moderaterna
– Att likställa villkoren för fossilfria kraftslag. Idag är kärnkraften diskriminerad i ett antal EU-fonder och taxonomin jämfört med väderberoende kraftslag. Vi vill också att EU:s mål om en viss andel förnybar energi byts ut mot ett mål om fossilfri energi.
Sverigedemokraterna
– Frågan om nationellt självbestämmande över energipolitiken. EU ska inte sätta mål om att Sverige ska ha en viss andel vindkraft eller något annat energislag.
2. Stödjer ni EU:s klimatmål och Fit for 55-paketet?
Vänsterpartiet
– Ja. Hela paketet Fit for 55 är viktigt även om vi skulle ha velat ha ett mindre urvattnat paket med tuffare mål. Vi hade velat att EU siktade på att minska utsläppen med 70 procent istället för 55 procent till 2030.
Socialdemokraterna
– Vi driver på för att andra EU-länder ska ha samma krav som Sverige och vill därför skärpa EU:s klimatmål till 95 procent till 2040 för att nå nettonollutsläpp till 2045.
Miljöpartiet
– Självklart! Vi är stolta över de steg EU nu har tagit för att nå 55 procent minskade utsläpp till 2030, även om vi anser att ambitionsnivån hade behövt ligga ännu högre. Miljöpartiet vill att EU binder mer koldioxid än vi släpper ut till 2040, och då krävs krafttag under nästa mandatperiod.
Centerpartiet
– Ja, och under nästa mandatperiod måste vi fortsätta höja klimatambitionerna.
Centerpartiet vill att EU:s nya klimatmål ska vara 95 procent utsläppsminskning till 2040. Vi vill dessutom höja ambitionen för 2050 då vi behöver bli klimatpositiva.
Liberalerna
– Ja. För att nå målet om ett koldioxidneutralt EU till 2050 behöver EU besluta om att minska koldioxidutsläppen med 95 procent till 2040. Då måste priset på utsläpp höjas. Vi vill att handelssystemet med utsläppsrätter i EU ska omfatta fler verksamheter.
Kristdemokraterna
– Ja.
Moderaterna
– Ja, med den europeiska klimatlagen har vi tagit det historiska beslutet att bli världens första klimatneutrala kontinent till 2050 och sänka våra utsläpp med 55 procent till 2030.
Sverigedemokraterna
– Vi stödjer EU:s klimatmål i stort men många av förslagen inom Fit for 55-paketet är inte realistiska eller genomförbara i förhållande till kostnaden. Vi vill värna Sveriges och EU:s konkurrenskraft och det kommer inte vara möjligt på det sätt som Fit for 55 är utformat idag.
3. Debatten om biobränslen har tidvis varit tuff i EU – hur ser ni på biobränslets roll i energisektorn?
Vänsterpartiet
– Användningen av biobränslen är nödvändig under en period i omställningen och för stärkt självförsörjning. Men tillgången på biomassa för en hållbar produktion är begränsad. Därför behövs ökade krav på hållbart skogs- och jordbruk samt fler åtgärder för att minska behovet av biobränsle.
Socialdemokraterna
– Vi vill främja produktionen av biodrivmedel och bioenergi. Det ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala ekonomin. Den svenska skogen är en viktig resurs och har en nyckelroll för att ersätta fossila råvaror.
Miljöpartiet
– Bioenergin har en viktig roll i den gröna omställningen. Till exempel kommer efterfrågan på biobränslen från sjöfarten och flyget att öka. Samtidigt vill vi säkerställa att den bioenergi vi producerar är så hållbar som möjligt och att den används där den gör mest nytta, eftersom bioenergi är en bristvara.
Centerpartiet
– Vi har jobbat hårt för att värna biobränslets roll i klimatomställningen. Till nästa mandatperiod vill vi se en europeisk strategi för bioekonomin. Vi vill se ett mål om att 75 procent av EU:s stallgödsel ska användas till biogas 2035. Samtidigt måste biogasproduktionen vara skattebefriad.
Liberalerna
– Biobränslen kan spela en viktig roll i framtidens energisektor. Vårt huvudspår är dock att klimatmålen bäst nås genom elektrifiering av transport- och industrisektorn. Men det kan finnas områden där detta är svårt att uppnå där biobränslet kan fylla en funktion, till exempel inom flygsektorn.
Kristdemokraterna
– Biobränsle har fått ett oförtjänt dåligt rykte i debatten, men det är skillnad på biomassa från oljepalmer och inhemska skogliga restprodukter. Bioenergi som produceras och används på ett hållbart sätt har en berättigad plats i energimixen.
Moderaterna
– Biobränslet har en viktig roll i energisektorn. Den tar tillvara på många resurser som annars inte hade gjort någon nytta. Men vi har inte biobränslen så att det räcker till allt inom EU. Därför är det viktigt att den riktas till sektorer som har största nytta av den.
Sverigedemokraterna
– Biobränslen har en viktig roll i energisektorn och här behöver EU skapa förutsättningar för att tillvarata de möjligheter som finns.
4. Bör Sverige öka sitt inflytande inom EU när det gäller energifrågor – och i så fall hur?
Vänsterpartiet
– Absolut. Det handlar om politiska prioriteringar, till exempel genom att driva frågan om Sverigepriser på el, som är ett slags prisskydd för svenska konsumenter. Så får vi betydligt lägre elpriser för hushållen och snabbar på klimatomställningen.
Socialdemokraterna
– Ja, EU måste höja klimatambitionen och Sverige måste öka trycket på att fler länder ska följa efter. Vad gäller energimixen är detta något som länderna bestämmer själva. EU:s regler ska inte försvåra för något fossilfritt energislag.
Miljöpartiet
– Sverige bör använda sitt inflytande inom EU för att stå upp för en ambitiös klimat- och energipolitik. I EU-parlamentet vill vi öka inflytandet genom att behålla viktiga positioner i exempelvis industri- och miljöutskottet. I en framtida regering vill vi bygga allianser med andra progressiva EU-länder.
Centerpartiet
– Ja. Till att börja med måste Sverige leva upp till de svenska och europeiska mål inom klimat och energi som vi redan lagstiftat om. Men vi måste också bli bättre på att få med resten av EU på att hållbart aktivt skogsbruk är en avgörande del i EU:s klimatomställning.
Liberalerna
– Ja, Sverige ska även fortsättningsvis ha som ambition att öka sitt inflytande inom EU när det gäller energi- och klimatfrågor. Vi vill att Sverige ska vara aktivt för att kunna medverka till att nå EU:s gemensamma klimatmål och att verka för att EU också är aktiv i internationella klimatförhandlingar.
Kristdemokraterna
– Sverige bör försöka öka sitt inflytande på alla områden. Våra möjligheter till tillväxt är beroende av att vi kan fortsätta skala upp elektrifieringen och där är vårt medlemskap i EU värdefullt. Vi ska arbeta smart genom att skapa allianser av likatänkande länder.
Moderaterna
– Sverige ska vara en aktiv part i EU. Beslut som fattas i EU påverkar oss och vi behöver vara där besluten fattas för att få bästa möjliga utfall. En viktig del är att skapa samarbete med likasinnade länder i de aktuella frågorna, till exempel genom den kärnkraftsallians som finns inom EU.
Sverigedemokraterna
– Sverige bör framför allt sträva efter ett nationellt självbestämmande över energipolitiken. Men vi motsätter oss inte en mellanstatlig, frivillig integrering av energisystemen i form av energihandel över nationsgränserna.
5. Europa behöver mycket mer elproduktion under kommande decennier – hur kan EU bidra till att öka elproduktionen?
Vänsterpartiet
– Samma svar som på fråga 1: Att bygga ut förnybar elproduktion i hela EU. NIMBY (Not in My Backyard) räcker inte som argument för att säga nej till förnybar produktion. Alla EU-länder måste göra sitt yttersta.
Socialdemokraterna–
Mål om ökad förnybar el till 2030 har satts upp för att snabba på utbyggnaden av den elproduktion som krävs här och nu. Den kan bara uppnås med förnybar energi, men det är viktigt att EU:s regler inte hindrar utbyggnad av något fossilfritt energislag.
Miljöpartiet–
– Vi vill se ambitiösa mål på EU-nivå för utvecklingen av förnybart och undanröja hindren som långa tillståndsprocesser och kö till anslutning till elnät. EU:s finansiella stöd till gränsöverskridande energiinfrastruktur ska riktas endast till förnybara projekt, energilagring och elnät.
Centerpartiet
– Tillståndsprocesserna behöver förenklas och snabbas på i hela EU. EU-regeln om att det ska ta max två år från ansökan till spadtag för förnybar energi måste efterlevas. Dessutom vill vi se en dubblerad budget till EU:s energisamarbete TEN-E, som sammankopplar elnätet i EU.
Liberalerna
– Omställningen kräver teknikneutral energipolitik som bidrar till fossilfri energiförsörjning. För att nå dit måste EU skapa förutsättningar för mer kärnkraft och annan fossilfri energiproduktion. Tempot behöver ökas för att koppla samman elnäten och skapa en europeisk elmarknad.
Kristdemokraterna
– Vi tror mycket på ny kärnkraftsproduktion. Här har vi varit med och gjort kärnkraften till en EU-fråga och flera viktiga steg har tagits, till exempel vad gäller taxonomin och elmarknadsdesign. Vi vill se gemensamma standarder för reaktorsprövningar.
Moderaterna
– Villkor för alla fossilfria kraftslag måste jämställas. Idag exkluderas kärnkraft i ett antal EU-program med tillhörande fonder. Kärnkraften bör ges samma status som förnybart i taxonomin. Sedan behöver regelverk och tillståndsprocesser för alla fossilfria kraftslag bli enklare och effektivare.
Sverigedemokraterna
– EU bör erkänna att medlemsländerna har olika förutsättningar och inte genom subventioner snedvrida konkurrensen mellan olika energislag. Vi välkomnar dock gemensamt kunskapsutbyte – inte minst inom kärnkraftsområdet som alliansen för små modulära reaktorer (SMR) inom EU är ett exempel på.
6. Hur kan EU kombinera grön omställning och stärkt konkurrenskraft?
Vänsterpartiet
– Genom att kraftigt öka klimatinvesteringarna för grön teknik, ökad förnybar energiproduktion och utbyggd järnväg och kollektivtrafik. Det måste inom EU bli lättare för länder att ge statsstöd till gröna företag för att öka takten i klimatomställningen.
Socialdemokraterna
– EU:s frihandelsavtal och andra former av samarbete med partnerländer bör fortsätta utvecklas för att stödja den gröna omställningen.. Sverige bör därför verka för att försvara det multilaterala handelssystemet, värna WTO:s regelverk och motverka protektionism i alla dess former.
Miljöpartiet
– En stark politik för grön omställning är en förutsättning för att värna EU:s konkurrenskraft. Vi måste sätta höga krav på klimatomställning för att driva innovation och omställning och stötta EU:s gröna industriutveckling. Vi måste även ställa hårda krav på hållbarhet av importerade produkter och stärka klimattullarna.
Centerpartiet
– Vi kan aldrig konkurrera med USA och Kina när det kommer till statliga subventioner och bör inte heller försöka oss på det. Det krävs regelförenklingar, en fördjupning av EU:s inre marknad samt fler handelsavtal med andra länder. Vi vill också se mer globala regler för subventioner för den gröna omställningen.
Liberalerna
– EU ska ställa krav på miljö- och klimatåtgärder i handelsavtalen. EU:s nya klimattullar innebär att den som importerar klimatskadliga varor betalar för sina utsläpp vid gränsen. Nu vill vi gå vidare så att även plast och petrokemiska produkter ingår. Vi vill även att EU ska stärka den egna mineral- och komponenttillgången.
Kristdemokraterna
– Om konkurrerande ekonomier med lägre klimatambitioner tar över marknadsandelar skadar det inte bara Europas ekonomi, utan också den globala klimatomställningen. Vi ska ha högt ställda mål om klimat och omställning, vilket kräver en kraftigt utbyggd fossilfri elproduktion.
Moderaterna
– Vi behöver ta krafttag kring regelförenkling och effektivisering av tillståndsprocesser. USA och Kina delar ut bidrag och subventionerar sin industri, men vi måste se till att inte fastna i en tävling om största statsstöd. Vi behöver i stället skapa goda förutsättningar för företag genom effektiva regelverk, frihandel och kompetensförsörjning.
Sverigedemokraterna
– Genom att revidera Fit for 55 så att åtgärderna i dessa styr mot stärkt konkurrenskraft och inte som nu mot att företag kommer att tvingas flytta produktion utomlands. När produktion flyttar till tredje land så gynnar det inte heller klimatet då EU redan idag har bäst produktionsvillkor för människa, miljö och klimat.
Johan Wickström
