Behovet av ökad beredskap och återuppbyggnaden av totalförsvaret i Sverige har aktualiserats på ett markant sätt sedan Rysslands invasionskrig i Ukraina. Frågorna har sedan förstärkts med talen från Rikskonferensen Folk och försvar i januari där bland annat civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) sa att det kan bli krig i Sverige.
– Budskapet på konferensen var tydligt och uppmaningen var att aktörer i Sverige behöver ta ansvar och jobba utifrån sina lokala förutsättningar och inte vänta på direktiv uppifrån, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel, resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen.
– Det är ett viktigt besked, men för fjärrvärmeföretagen behövs det samtidigt en tydlighet kring vilka förmågekrav branschen ska sikta på. Ska fjärrvärmeföretag förbereda sig för en krigssituation handlar det om högt ställda krav i verksamheten som behöver hanteras och då behövs en statlig finansiering för att klara av detta.
Ökade ambitionsnivåer
Idag saknas både funktions- och beredskapskrav för fjärrvärmebranschen.
– Men kraftvärmen påverkas av kraven i elberedskapslagen och är i behov av att bygga upp ö-driftsförmåga. Där finns det tydligt ökade ambitionsnivåer som indirekt påverkar även fjärrvärmen, säger Erik Thornström och fortsätter:
– Det pågår nu flera olika parallella arbeten kring elberedskap, bland annat att återinföra ett snabbspår för civilplikt för elförsörjning. Att elförsörjningen fungerar är en kritisk faktor för att även fjärrvärmen ska fungera i kris och krigsläge.
Alla säger att det är jättebråttom med beredskapsåtgärder för värmesektorn. Det kan jag instämma i, men det behöver finnas tydliga krav på förmågor.
I Energimyndighetens fjärr- och kraftvärmestrategi, som lämnades över till Klimat- och näringsdepartementet i mitten av december förra året, ingår ett avsnitt om värmeberedskap.
I strategin finns tre förslag som myndigheten menar ska ses som de första stegen mot en ökad värmeberedskap. Det handlar om lagerhållning av beredskapsbränslen som ska fungera under minst tre månader, det ska vara ett statligt ansvar att utveckla bränsleberedskapen och att Sverige ska sätta mål för ödriftsförmågan, där kraftvärmen är en central del för att möjliggöra detta. Oavsett åtgärd är det brådskande.
– Alla säger att det är jättebråttom med beredskapsåtgärder för värmesektorn. Det kan jag instämma i, men det behöver finnas tydliga krav på förmågor så att fjärrvärmeföretagen kan planera och lägga resurser och åtgärder effektivt.
– Det handlar om mycket pengar oavsett om vi pratar om enskilda energibolag som behöver investera i sina anläggningar med exempelvis fysiskt skydd eller om det handlar om statliga beredskapslager. Vi saknar formerna för en statlig finansiering av värmeberedskapsförmågorna och det behöver klargöras, betonar Erik Thornström.
Prio 1 är bränsleberedskapen
Det som är mest prioriterat menar såväl Energimyndigheten som Energiföretagen är bränsleberedskapen. Sverige har en betydligt sämre bränsleberedskap än våra grannländer och så har det även sett ut historiskt.
Energimyndigheten vill enligt strategin att bränsleberedskapen ska vara en kombination av beredskapslager och en ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen. Det är också viktigt att lagren är geografiskt utspridda.
För en fjärrvärmeverksamhet utgör bränsle omkring hälften av kostnaderna och eftersom fjärrvärmeleverantörer konkurrerar med andra uppvärmningsformer på värmemarknaden menar Energimyndigheten att det inte är rimligt att fjärrvärmeföretagen ska ta denna kostnad. De lyfter också fram att det är en statlig kärnuppgift att ansvara för totalförsvaret och då bör det också vara staten som tar ansvar för att organisera, dimensionera och finansiera bränsleberedskapen.
Under Energimyndighetens arbete med strategin pekade Energiföretagen på sex åtgärder kring värmeberedskap som de vill prioritera (se ruta nedan).
– I slutrapporten framkommer att Energimyndigheten vill jobba vidare med värmeberedskapsfrågor, men vi saknar ändå ett helhetsperspektiv.
– På EU-nivå har det tagits fram krav på fjärrvärme för cyberhot och andra hot som olyckor, naturkatastrofer och pandemier som ska gälla fjärrvärmens resiliens att motstå och hantera fredstida kriser och kontinuitet.
– Vi pekar på att det även behövs en värmeberedskapslag som spänner över hela hotskalan från fredstida kriser till höjd beredskap och ytterst krig. Det bidrar till tydlighet och liknande förhållningssätt över hela landet liksom att det behöver finnas en statlig finansiering i grunden för sådana här stora förmågehöjningar.
Det är viktigt att branschen engagerar sig och förhåller sig till omvärldens ökade förväntningar.
Många initiativ på gång parallellt
Ansvaret för beredskapsfrågorna ligger just nu på Energimyndighetens bord, medan Svenska kraftnät ansvarar för ö-driftsfrågor och där kraftvärmen kan få en växande roll.
– Det sker även konkreta saker, som att Svenska kraftnät har gett Sydkraft i uppdrag att återstarta Öresundsverket för att stå i beredskap för ö-drift. Vilket främst sker på grund av det försämrade säkerhetsläget och är ett tydligt exempel på en ambitionsökning, säger Erik Thornström.
– Sammanfattningsvis pågår nu många parallella initiativ nationellt, regionalt och lokalt för att på olika sätt öka samhällets beredskapsförmågor. Det är viktigt att branschen engagerar sig i det arbetet och förhåller oss till omvärldens ökade förväntningar och bygger upp samverkansformer i olika forum, avslutar Erik Thornström.
Sex punkter för ökad värmeberedskap
Energiföretagen vill se följande åtgärder för att tydliggöra de samhälleliga kraven på fjärr- och kraftvärmens funktion och förmåga för att klara en krigssituation.Genomför ett nationellt ö-driftsprogram.Lägg upp en plan för uppbyggnaden av värmeberedskap.Utred en specifik värmeberedskapslagstiftning om kravställning vid höjd beredskap och krig.Utred en ”styrvärme”-lagstiftning för prioriteringsordning av samhällsviktiga fjärrvärmeanvändare vid effektbrist. Detta finns idag vad gäller el (Styrel).Etablera en värmesamverkan för personal, reservdelar och bränslen.Genomför omgående en utlysning för snabba beredskapsåtgärder. Övnings- och utbildningsverksamhet bör prioriteras initialt.
Ann-Sofie Borglund
