Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Organiska flödesbatterier i nytt pilotprojekt
Under veckan meddelade Rivus Batteries att företaget tillsammans med Bengt Dahlgren AB ska installera Sveriges första organiska flödesbatteri (10-20 kWh) i pilotskala. Batteriet ska installeras på HSB Living Lab i Göteborg – en forskningsarena vid Johanneberg Science Park.
Organiska flödesbatterier är en ny typ av batteriteknik som använder kol, väte, kväve och syre som energibärare istället för kritiska metaller som litium och vanadin. Lösningen är kostnadseffektiv, miljövänlig och brandsäker och kan komplettera behovet av mer konventionella litiumjonbatterier, enligt företaget.
– Genom att använda lättillgängliga organiska råmaterial blir vår teknik billigare och grönare ju mer vi skalar upp. Det ger oss även möjligheten att utveckla lokala värdekedjor, säger Lisa Åkerlund, CTO på Rivus Batteries.
Rivus Batteries plan är att under slutet av 2024 även installera en större anläggning på 40-100 kWh hos ett fastighetsföretag i Göteborg för att därefter lansera sin produkt på marknaden under 2025.
2. C + S lämnar in gemensam motion – bjuder in till energiöverenskommelse
Under en pressträff på onsdagsförmiddagen (3 april) kritiserade Centerpartiets och Socialdemokraternas energipolitiska talespersoner Rickard Nordin och Fredrik Olovsson regeringens energipolitiska inriktningsproposition. Partierna saknar bärande delar i proppen och vill att förslagen ska konkretiseras, till exempel hur leveranssäkerhetsmålet ska definieras och hur olika indikatorer ska utformas.
Men framför allt vill partierna se många fler åtgärder i närtid och högre ambitioner för fler kraftslag än kärnkraft.
– Det viktigaste förslaget från oss är att få till ett tydligt mål för elproduktion till 2030. Om vi inte ökar elproduktionen rejält de nästa närmaste åren riskerar Sverige att gå miste om tusentals jobb, sa Fredrik Olovsson.
Talespersonerna lämnade också besked om att de lägger fram en gemensam följdmotion i näringsutskottet och att de är beredda på att göra upp med regeringen i en ny energiöverenskommelse.
– Vi är beredda att ställa upp och lösa den här situationen. Nu ligger bollen hos regeringen, sa Rickard Nordin.
3. Elnätsföretagens intäktsramar ökar med 100 miljarder kronor
Nu har Energimarknadsinspektionen fattat samtliga beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027, som anger taket för de avgifter som företagen får ta ut av sina kunder. Intäktsramarna för landets drygt 170 elnätsföretag uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med 2020–2023.
Intäktsramarna ska täcka elnätsföretagens kapitalkostnader, löpande påverkbara och opåverkbara kostnader. Det är framför allt kapitalkostnaden som har ökat på grund av ett högre ränteläge. Därtill är investeringskostnaderna framöver betydligt högre.
Elnätsföretagen planerar att göra investeringar för cirka 30 miljarder kronor per år under perioden 2024–2027, att jämföra med 23 miljarder kronor per år under 2020–2023.
– Elnätsavgifterna kommer sannolikt att öka framöver med tanke på det höga kostnadsläget vi nu ser generellt och som följd av de utmaningar den ökade elektrifieringen innebär. Exakt hur det kommer att se ut för enskilda kunder är svårt att bedöma och beror på varje enskilt elnätsföretags förutsättningar, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige.
Här finns intäktsbesluten för samtliga företag.
4. Ingen beskattning för delning av el i Tamarinden
Under den senaste veckan har den blivande smarta stadsdelen Tamarinden i Örebro fått ett nytt positivt besked. I Tamarinden bygger fem fastighetsbolag, i samarbete med Örebro kommun, en stadsdel där lokal solelsproduktion ska kunna lagras och delas mellan byggnaderna.
I början av året fick Tamarinden undantag från kravet på nätkoncession. Och nu har Skatterättsnämnden meddelat att de solcellsanläggningar som ska installeras på fastigheterna är att anse som enskilda installationer och inte ska beskattas.
Skatterättsnämndens besked är en följd av det överklagande som Örebro Bostäder (ÖBO) och de övriga fastighetsägarna gjorde av ett tidigare beslut från Skatteverket, där man slog fast att ihopkopplade solcellsanläggningar mellan olika fastighetsägare ska betraktas som en gemensam anläggning och därmed beskattas.
– Beskeden banar väg för att bygga lokala energisystem på ett nytt sätt och kommer att förändra sättet att bygga moderna stadsdelar. I framtiden kommer vi att se på besluten som avgörande delar av den energiomställning som nu pågår, säger Jonas Tannerstad, chef el och automation på Öbo.
5. Ellevio lägger miljardbud på Dala Energi
Under tisdagen (2 april) lade Ellevio ett bud på Dala Energi motsvarande 90 kronor per aktie. Budet, som motsvarar en köpeskilling på drygt 2,2 miljarder kronor, ledde till ett kursrally för Dala Energi-aktien som är noterad på First North. Aktiekursen gick upp med cirka 70 procent de första dagarna.
Dala Energis huvuddel är elnätsverksamheten som täcker stora delar av Dalarna. Men bolaget äger även sju vattenkraftverk och driver också fibernät.
Även 2022 lade Ellevio bud på Dala Energi men då enbart på elnätsdelen, vilket då avvisades. Nu har man lagt bud på hela företaget. Ellevio har redan idag verksamhet i Dalarna och har där runt 36 000 kunder.
– Anledningen att vi har lagt budet är att vi ser det som ett väldigt naturligt steg för att skapa värde både för oss och Dala Energis kunder, kunder och hela regionen, säger Johan Lindehag, Ellevios vd, i en kommentar till Dagens Industri.
Dala Energis stora ägare är de tre kommunerna Rättvik, Leksand och Gagnef, som tillsammans äger drygt knappt hälften av aktierna i Dala Energi. Styrelsen i Dala Energi har nu utsett en budkommitté som ska utvärdera erbjudandet. Senast den 28 juni vill Ellevio ha svar.
Johan Wickström
