Sven Werner är inte bara en välkänd person i svensk energibransch – han är en av världens mest betydelsefulla forskare inom fjärrvärme. Det anser den internationella organisationen Euroheat & Power som i augusti gav Werner en speciell utmärkelse för sitt långa forskningsarbete och gav honom epitetet ”Fjärrvärmens gudfader”.
Men nu vill Sven Werner att begreppet fjärrvärme ska ändras. Att det är ett drastiskt förslag håller han inte med om.
– Nej, inte alls. Vi behöver väcka liv i fjärrvärmebranschen, säger han bestämt.
Men för att blicka framåt behöver vi först titta bakåt, menar Sven Werner. För ett år sedan kom han ut med en bok som belyser den globala utvecklingen av regionala värme- och kylsystem sedan den första kommersiella introduktionen i USA för nästan 150 år sedan.
– En sak som slog mig när jag skrev boken var varför det har gått så bra för den svenska fjärrvärmen, där ungefär hälften av värmemarknaden utgörs av fjärrvärme. En viktig framgångsfaktor är att den svenska fjärrvärmebranschen har följt tydliga samhällsmål, säger Sven Werner.
Vad ska driva fjärrvärmen efter 2030?
Det första målet var att man började bygga upp kraftvärme på 1950-talet, för att öka elproduktionen.
– Det andra samhällsmålet var att vi skulle bygga en miljon bostäder mellan 1965 och 1974. Det var ett väldigt tydligt mål. Hälften av den expansionen i bostäder anslöts direkt till fjärrvärme, berättar Sven Werner.

Vidare byggdes fjärrvärmen ut på 1970- och 80-talet för att ersätta olja. Därefter har fokus i stor utsträckning handlat om att minska koldioxidutsläppen.
– Merparten av de svenska fjärrvärmeföretagen har lovat att vara koldioxidfria till 2030. Då måste vi fundera på vad målet ska vara efter 2030 för att fjärrvärmen ska vara konkurrenskraftig. Vilka är akilleshälarna och vilka är utvecklingsmöjligheterna?
Och det är just dessa frågeställningar som Sven Werner har analyserat. Resultaten presenterade han bland annat på Fjärrvärmedagarna i våras.
– Allt som fjärrvärmen använder är någon form av restvärme, men vi kallar det inte restvärme i branschen, bortsett från industriell restvärme. Resten kallar vi en massa olika saker som kraftvärme, avfallsvärme och liknande, säger Sven Werner, som har definierat 40 olika restvärmeflöden till fjärrvärmen.
Idag är restvärmen till fjärrvärmebolagen anonym, och är man anonym så försvinner man från marknaden
En återvinningsindustri i energisystemet
Det är också när han utvecklar sitt resonemang kring detta som han tycker att ordet fjärrvärme borde bytas ut till restvärme.
– Ordet fjärrvärme betyder att värmen kommer långt bortifrån och var ett bra ord när det introducerades i Sverige, för då betydde det att värmen inte längre producerades i huset. Nu behöver vi förklara varför vi gör detta, säger han.
– För idag är restvärmen till fjärrvärmebolagen anonym, och är man anonym så försvinner man från marknaden. Man måste visa att man finns, betonar Sven Werner.
Han pekar på att idag vet de flesta svenskar vad materialåtervinning är, men man vet inte vad återvinning inom fjärrvärme är.
– Fjärrvärmebranschen är en återvinningsindustri. De har inte samma grundstruktur som i övriga energisystemet, som är väldigt linjebaserat. Fjärrvärmen är cirkulär och affärslogiken är helt annorlunda jämfört med exempelvis el, säger han.
– Samtidigt ser jag att det finns många vd:ar på energibolag som ser fjärrvärmen som en linjär verksamhet. Det är ett farligt sätt att leda bolag om man inte ser att affärslogiken är annorlunda för fjärrvärmen.
Ett misstag som ofta görs är att man först tar hänsyn till allting som kan gå snett. Vänd på det i stället. Titta först på potentialen.
Ett nytt grepp om restvärmen
För att få ett rejält lyft i fjärrvärmebranschen vad gäller restvärmen så föreslår Sven Werner att man skapar en restvärmekommission. Han ser framför sig en utvald grupp på 10–15 personer med olika kompetenser. Deras uppgift ska vara att under fyra år formulera lämpliga aktiviteter i ett förändringsprogram.
– Ge gruppen en total budget på 50–100 miljoner kronor. Det motsvarar en halv promille av energibolagens årliga intäkt från fjärrvärmeleveranserna.
– Låt dem gå igenom bransch för bransch för att se vilka som kan bidra med restvärmeflöden. Ett misstag som ofta görs är att man först tar hänsyn till allting som kan gå snett. Vänd på det i stället. Titta först på potentialen, därefter kan man räkna bort de restvärmeflöden som inte passar. Men först behöver man se helheten, menar Sven Werner.

Inspirationen till en restvärmekommission har han fått från Värmegles fjärrvärme, som var ett forskningsprogram som pågick 2002–2006 och där branschen gick samman kring frågor rörande fjärrvärme till småhus, men också från det danska forskningsprojektet Framtidens fjärrvärme.
– Danskarna har tagit vara på de idéer som kom fram i det projektet och genomför dem nu. Kopiera det upplägget, säger Sven Werner.
Fjärde generationens fjärrvärme
Han kommer dock inte själv att vara med i ett forskningsprogram för restvärme, för nästa år ska han gå helt i pension. Sedan 2018 har han arbetat deltid på Högskolan i Halmstad, där han började jobba 2007. Innan dess var han professor på Chalmers, men han har också arbetat utanför den akademiska världen och varit anställd på olika typer av energiföretag.
– Drivkraften genom hela mitt yrkesliv har varit nyfikenhet. Det gäller framför allt fjärrvärmesystem, som jag velat belysa från många olika håll. Men det är svårt att gå i pension när man ser intressanta frågor man vill jobba vidare med, säger Sven Werner.
De senaste åren har han framför allt arbetat med fjärrvärmefrågor internationellt, bland annat genom att skriva boken om fjärrvärmens världshistoria, men han är också involverad i Ranagårdsprojektet i Halmstad med fjärde generationens fjärrvärme.
– Men jag kommer nog att gå i fullständig pension nästa år när Ranagårdsprojektet är slut. Det är i alla fall planen, lägger Sven Werner till för säkerhets skull.
Sven Werner
Sven Werner är seniorprofessor vid Högskolan i Halmstad. Han disputerade 1984 på en avhandling om fjärrvärmesystem och har arbetat med fjärrvärmefrågor i 50 år, både inom akademi och näringsliv.
Han har skrivit flera läroböcker, rapporter och artiklar, och även hållit drygt hundra föredrag om dessa resultat i ett tjugotal länder.
Han myntade begreppet fjärde generationens fjärrvärme (4GDH) och utvecklade tillsammans med Helge Averfalk 4GDH-3P, en trerörsmodell för fjärrvärmedistribution.
Ann-Sofie Borglund