Det här är en propp som banar väg för stärkt konkurrenskraft, jobb och grön omställning, sa energiminister Ebba Busch när hon tillsammans med regeringskolleger och samarbetspartiet Sverigedemokraterna presentade regeringens nya energipolitiska inriktningsproposition under en presskonferens på tisdagen (den 19 mars).
Det mesta var bekant sedan tidigare, då regeringen skickade en promemoria med målen på remiss i december. Huvudpunkten är att man nu sätter ett planeringsmål för elsystemet på 300 TWh till 2045. Det motsvarar en dryg fördubbling jämfört med dagens elanvändning och är en följd av de stora industriella satsningarna för att fasa ut fossila bränslen inom industri- och transportsektorn.
Etappmål med kontrollstationer
En nyhet jämfört med regeringens tidigare promemoria är att man nu även inför etappmål för att tydliggöra behovet av el i olika geografiska områden för 2030, 2035, 2040 och 2045. Det här var en synpunkt som många remissinstanser framfört.
Regeringen skriver även att kontrollstationerna bör omfatta "en samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av utbyggnaden av elsystemet fram till kontrollstationen … och även en bedömning av konsekvenserna för samhället av att inte bygga ut elsystemet".
Den andra punkten som regeringen också pratat om länge är man nu inför ett leveranssäkerhetsmål, det vill säga att bygga ut ett elsystem som är robust och har tillräckliga egenskaper för att klara den ökade efterfrågan ”i rätt tid och i tillräcklig mängd i den utsträckning som är samhällsekonomiskt effektiv”.
– Elsystem behöver byggas ut med rätt egenskaper och robusthet, sa Ebba Busch och påpekade att elområde 4 (södra Sverige) är sämst i Europa när det gäller installerad effekt i förhållande till behoven under topplasttimmen, då elbehovet är som störst.
Ytterligare en punkt som lyftes upp på presskonferensen var energieffektivisering, där regeringen utlovade en översyn för att "tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet".
Fjärrvärmens roll
Även finansminister Elisabeth Svantesson var på plats och hon lyfte upp både mer elproduktion, utbyggda elnät och värmemarknaden som viktiga faktorer i energisystemet.
På kort sikt är det vindkraft och solkraft som kommer stå för den tillkommande effekten, enligt Svantesson, men på medellång sikt kommer den havsbaserade vindkraften samt ny och effekthöjd kärnkraft att växa.
Aven fjärrvärmens roll är central, menade hon:
– De olika kraftslagens förmågor ska tillsammans bidra till ett bättre system, inte bara var och en för sig. Och här kommer även fjärr- och kraftvärmen in. Vi behöver bygga el- och värmesystemet i ett samlat grepp och förbättra marknaden för kraftvärmen, sa Elisabeth Svantesson.
Andra centrala frågor som lyfts upp i propositionen är energiplanering och energiberedskap, inte minst viktigt i spåren av Ukrainakriget och det oroliga omvärldsläget. Här betonas behovet av att utöka samarbetet lokalt och regionalt och utveckla förmågor till ö-drift och kapacitet att återställa elsystemet efter ett stort avbrott.
I övrigt går propositionen övergripande igenom de flesta delar av energipolitiken från olika kraftslag till flexibilitet, bio-CCS och vätgas, där samtliga har viktiga roller att spela men där det inte bjuds på några direkta nyheter (se faktaruta nedan).
Energiföretagens respons
På Energiföretagen är man positiv, men man vill gärna se ett ännu snabbare tempo i processerna:
- Samtidigt har vi efterfrågat tydliga ambitioner och delmål även före 2045. I propositionen har regeringen nu delvis hörsammat Energiföretagens önskemål, då man vill följa upp behovet av el i olika geografiska områden i regelbundna kontrollstationer med start 2030, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige.
– Det här är ett välkommet steg, men tempot och reformtakten är fortsatt allt för långsam för att vi ska klara att möta en ökad elanvändning och klimatomställningen till 2045.
På elnätsföretaget Ellevio är man positiv till förslagen om tydligare planerings- och leveranssäkerhetsmål. Men man är oroad över finansieringen över de stora investeringar som väntar.
– Elnätsfakturan består redan idag till mer än 50 procent skatt och moms. Utan en ny finansieringslösning riskerar kostnaderna för alla tillkommande planer för elsystemet hamna på elnätskundernas räkningar. Det är orimligt, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på Ellevio.
Saxat från energipropositionen – nio områdenElmarknad
”Elmarknaden bör utvecklas ytterligare för att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av befintligt elsystem. Utvecklingen av elmarknaden behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt. Som en del i detta bör de funktioner som krävs för ett leveranssäkert elsystem prissättas i marknaden."Elområden
”Elsystemet bör utvecklas så att elprisskillnaderna inom Sverige minskar. För att minska elprisskillnaderna inom Sverige på ett kostnadseffektivt sätt bör marknaden utformas för att ge incitament till att skapa en bättre fördelning mellan elproduktion och elanvändning i alla delar av Sverige.”Elproduktion
”Sverige behöver en kraftfull utbyggnad av ny fossilfri elproduktion. De olika kraftslagens förmågor att bidra med flexibilitet och stödtjänster samt beredskapsförmågor bör tas till vara och utvecklas i så stor utsträckning som möjligt. Tillståndsprocesserna bör förenklas och förkortas.”Elnät
”En snabb och ändamålsenlig utbyggnad av elnätet bör underlättas. Tillståndsprocesserna för utbyggnad av elnätet bör kortas, effektiviseras och göras mer förutsebara. Tilldelning av anslutningskapacitet till elnätet bör ske genom en transparent process baserat på välunderbyggda behov.”Fjärr och kraftvärme
”Fjärrvärmen är viktig för dagens och framtidens energiförsörjning. Fjärr- och kraftvärmens roll för klimat- och energiomställningen bör tydliggöras och dess bidrag till elsystemet bör värderas korrekt på elmarknaden.”Värmemarknaden
”Utvecklingen av värmemarknaden bör följas upp kontinuerligt så att fjärrvärmens potential att bidra till elektrifieringen tas tillvara på ett effektivt sätt samtidigt som kostnaderna för kunderna hålls nere.”Bio-CCS
”Avskiljning och lagring av koldioxid från biobränsle, bio-CCS, bör få fortsatta incitament både inför investering och för drift. Infångning och lagring bör ske på ett sådant sätt att risken för en oönskad påverkan på effektbalansen minimeras.”Vätgas
”Fossilfri vätgas kommer att utgöra en viktig del av Sveriges framtida energisystem och är en förutsättning för utfasning av fossila bränslen i industrin. Svensk produktion av fossilfri vätgas förutsätter en stor utbyggnad av fossilfri elproduktion.”Flexibilitet
”För att elsystemet ska kunna nyttjas mer effektivt behöver flexibiliteten i systemet öka. I och med elektrifieringen tillkommer ny elanvändning från elanvändare vars förmåga till flexibilitet bör tas tillvara på ett effektivt sätt. Data över elanvändningen och tariffer bör på ett effektivt och säkert sätt kunna samlas in, hanteras och användas i syfte att underlätta ökad flexibilitet i elsystemet.”
Läs hela propositionen.
Johan Wickström
