Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Tung höst för kärnkraften – men nu börjar det vända
Den svenska kärnkraften har haft en tung höst med förlängda revisioner och diverse tekniska problem. Men denna vecka har det vänt lite då Vattenfalls reaktorer Forsmark 1 och 3 återstartades igen under onsdagen. Det betyder att fyra av landets sex kärnkraftsreaktorer nu är i drift.
Men Ringhals 3 som varit avställd sedan den 4 maj, är fortfarande inte återställd. Från början var det tänkt att den skulle vara tillbaka i drift i slutet av juli, men på grund av tillkommande arbete och oförutsedd sanering av gummirester har återstarten flyttats fram flera gånger under hösten. Och i veckan blev det ytterligare en uppskjuten start för Ringhals 3 – denna gång till den 20 december, beroende på ett läckage i en ventil i reaktorinneslutningen.
Syskonreaktorn Ringhals 4 är dock planerad att återstarta i helgen, den 22 november, efter att ha varit på revision sedan den 2 september.
– Vi gör alltid våra bästa uppskattningar av den tid som behövs för de åtgärder som krävs för olika typer av reparationer, ibland tar det dock längre tid än förväntat. Det är olyckligt att vi återigen behöver flytta fram återstarten för Ringhals 3, säkerheten behöver dock alltid prioriteras, säger Ringhals produktionschef Sven-Anders Andersson i en presskommentar.
2. Bixia: ”Vi får räkna med en dyr vinter”
Elpriset har tidvis stuckit iväg rejält under hösten de senaste veckorna, framför allt i södra Sverige. Och hushållen i syd får nog räkna med fortsatt höga elräkningar i vinter, enligt Bixias nya prognos, även om vädret väntas bli förhållandevis milt. Det beror framför allt på vattenbristen i Norge och de höga gaspriserna i Europa.
I södra Sverige väntas elpriset under december–februari bli i genomsnitt 180 öre/kWh i elområde 4 och 150 öre/kWh i elområde 3, enligt Bixias prognos. Jämfört med förra vintern innebär det en uppgång med 85 respektive 67 procent.
I norra Sverige blir priserna betydligt lägre, 70 öre/kWh i elområde 1 och 2 vilket är några ören lägre än ifjol.
– Vi får räkna med en riktigt dyr vinter, framför allt i södra Sverige. Men osäkerheten är ovanligt stor och priserna kan svänga kraftigt åt båda håll. Om gaspriserna fortsätter uppåt samtidigt som det blir riktigt kallt kan det bli betydligt dyrare än prognosen visar, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

3. Energimarknadsinspektionens karttjänst visar elnätets utveckling
I veckan meddelade Energimarknadsinspektionen att de lanserat sin nya karttjänst som vi tidigare skrivit om. I karttjänsten kan man få en bra överblick av utvecklingen av det svenska elnätet på lokal nivå (inte region- och stamnät än så länge)
Karttjänsten visar ledningslängd, antal nätstationer, total installerad transformatoreffekt och kostnaden för elnätsutbyggnaden från och med slutet av 2023. Tanken är att kartan ska underlätta energiplaneringen hos till exempel kommuner, elnätsföretag och större elkunder.
Hur mycket har då de lokala elnätsföretagen byggt de senaste två redovisade åren? En hel del – till exempel 2 900 nätstationer och omkring 1 000 mil elnät. Kolla själv i karttjänsten.

4. PwC: Bristande energisamordning hotar omställningen
Att få till taktningen mellan ny elproduktion och efterfrågan från nya industrisatsningar är en kontinuerlig utmaning som många aktörer pekat på. I veckan kom en ny rapport i ämnet från PwC och Strategy& som ger lite nya perspektiv på taktningsfrågan. Här slår man fast att svenska industrisatsningar riskerar att misslyckas om nätanslutningar och finansiering inte kommer på plats i tillräcklig takt.
Enligt analysen kommer det svenska elbehovet öka med drygt 80 procent fram till 2050, framför allt genom elektrifiering av industrin. Men ny elproduktion räcker inte – om nätanslutningen dröjer för länge eller den tilltänkta industrikunden saknar finansiering är satsningarna dömda att misslyckas. Analysen pekar därför på att det behövs en tydligare samordning.
– Tyvärr är det allt för vanligt att annonserade industriprojekt likställs med säkrad efterfrågan. Vi måste få in ett helhetstänk där tillstånd, finansiering och långsiktiga kundavtal granskas tillsammans, så att investerare kan bedöma om kunden faktiskt kan genomföra sin satsning, säger David Ringmar, ansvarig för affärsrådgivning kring energi och infrastruktur på PwC Sverige.
Samtidigt blir utmaningarna till nya möjligheter, enligt analysen. Områden som batterilagring, smart laddning och styrning, som flyttar elanvändning till andra tidpunkter, kan göra befintlig nätkapacitet mer användbar, skriver PwC.
Läs mer om analysen här.

5. Riksrevisionen ska granska Svenska kraftnät
Svenska kraftnäts arbete har granskats i olika omgångar av Riksrevisionen. I den senaste granskningen, 2023, bedömde Riksrevisionen att utvecklingen av elsystemet präglats av reaktivitet och bristande helhetsperspektiv, och underströk behovet av en mer proaktiv och långsiktig nätplanering.
I Svenska kraftnäts senaste nätutvecklingsplan 2026–2035 finns ett investeringsprogram på cirka 180 miljarder kronor över tio år. Planen innehåller omfattande nyinvesteringar och reinvesteringar i stamnätet, inklusive förstärkningar av överföringskapaciteten och förnyelse av befintlig infrastruktur. Nu ska Riksrevisionen granska om denna plan och de investeringar som ingår i den effektivt bidrar till att de energipolitiska målen nås.
– Stamnätet är avgörande för att samhället ska kunna fungera och utvecklas. Beslutsunderlagen behöver därför vara av mycket hög kvalitet, och nödvändiga investeringar måste genomföras på ett effektivt sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Resultatet av granskningen ska vara klart i oktober 2027.
Johan Wickström