I början av oktober lade regeringen fram propositionen Ny kärnkraft – ett första steg (2023/24:19). Där föreslår man bland annat att nuvarande begränsningsregler om ny kärnkraft tas bort och att reaktorer ska kunna uppföras på nya ställen, utöver de tre platser där dagens kärnkraft är lokaliserad.
Nu vill regeringen ta ytterligare steg för att underlätta för kärnkraften, som har en central roll i regeringens plan för att klara den snabba elektrifieringen.
– Regeringen tar nu nästa steg för att ge bättre förutsättningar för att ny kärnkraft ska byggas och drivas i Sverige. Vi måste effektivisera vårt regelverk och våra myndigheter för de ansökningar som kan komma om nya reaktorer som avser både konventionella reaktorer och SMR:er (småskaliga reaktorer), sa Romina Pourmokthari, klimat- och miljöminister, på en presskonferens där hon presenterade en nytillsatt utredning som ska analysera några av de utmaningar som finns inför bygget av ny kärnkraft
Fyra områden ska analyseras
Utredningen ska se över fyra områden: tillståndsprocesser, ansökningsavgifter, kärnavfall samt beredskaps- och planeringszoner.
Genom den snabba utvecklingen inom kärnkraftsområdet med fler potentiella aktörer behöver lagstiftningen moderniseras i takt med nya krav. Utredaren ska därför bland annat se över om tillstånden för ny kärnkraft måste prövas både enligt miljöbalken och kärntekniklagen, om det är ”möjligt och lämpligt” med förtursegler för ny kärnkraft och om det går att samordna prövningen av flera reaktorer av samma typ på en eller flera platser.
Även systemet med ansökningsavgifter ska utredas. Enligt dagens regler är ansökningsavgiften för att bygga en ny kärnkraftsreaktor cirka 101 miljoner konor, som ska betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Men dagens avgiftssystem speglar inte den diversifiering i reaktortyper som uppstått och därför bör även avgifterna sänkas, enligt utredningsdirektiven, men samtidigt ska utgångspunkten vara att det ska bli full kostnadstäckning.
– Kommande ansökningar kan gälla både stora och små reaktorer. Vi vill med detta säkerställa att nya aktörer inte missgynnas, säger Romina Pourmokthari.
Ansvar för avfallsfrågan
Den tredje delen handlar om kärnavfall. Här ska utredningen bland annat se om nya typer och större mängder avfall påverkar behovet av nya mellanlager och slutförvar, analysera roller och ansvar kopplade till avfallsfrågan och undersöka hur nya aktörer ska kunna leva upp till de höga finansiella säkerheter som dagens finansieringssystem ställer på de befintliga aktörerna.
Den sista delen handlar om att analysera behovet av anpassning av beredskaps- och planeringszoner, där man ska kunna införa effektiva skyddsåtgärder om det inträffar nödsituationer i anläggningen. Det kan handla om planering för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter. Utredaren ska nu analysera om det finns behov av förändringar i hur beredskaps- och planeringszonerna upprättas och vilka eventuella åtgärder som krävs.
Energiföretagens kärnkraftsexpert Carl Berglöf ser positivt på de föreslagna utredningsområdena.
– Just de här frågeställningarna uppkommer tidigt när en aktör ska utvärdera en eventuell investering i ny kärnkraft. Därför är det positivt att regeringen väljer att utreda just dessa frågor. Att utredningen kan leda till en tydligare och förutsebar tillståndsprocess för ny kärnkraft är mycket välkommet, säger Carl Berglöf.
Uppdragen om tillståndsprövning och avgifter ska redovisas senast den 30 december 2024, uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle den 29 augusti 2025 och uppdraget om beredskap den 27 februari 2026.
Johan Wickström
