Rapporten bygger på enkäter till branschens företag, en undersökning om energiutbildningar och Ungdomsbarometerns kartläggning av ungas syn på energibranschen. De yrken som man fokuserat på i rapporten är högskoleingenjörer inom elkraftteknik, distributionselektriker och drifttekniker inom värme och kyla.
– Det viktigaste resultatet är att det finns ett gap mellan den arbetskraft som energibranschen efterfrågar och antalet som går ut från utbildningarna. Utifrån detta ser vi att det behövs fler kvalitativa utbildningsmiljöer så att fler kan utbildas till de här bristyrkena, säger Staffan Samuelsson, som är projektledare inom kompetensförsörjning på Energiföretagen och den som skrivit rapporten.
– Detta blir extra tydligt för distributionselektriker, där det saknas 700 personer årligen och där gymnasieutbildningen till detta yrke endast finns på sex skolor i landet, säger han vidare.
”Vi behöver öka intresset för energibranschen”
Rapporten visar också att det är brist på högskoleingenjörer inom elkraftteknik och att det där saknas 130 personer per år.
– Det kan jämföras med att det årligen bara utbildas omkring 40 högskoleingenjörer inom just elkraftteknik, säger Staffan Samuelsson.
För drifttekniker är behovet mer i balans, men det saknas ändå omkring 20 personer per år.
– Vi ser därmed att det finns ett tydligt kompetensbehov i energibranschen. Samtidigt visar tyvärr Ungdomsbarometern att unga inte har en jättepositiv syn på energibranschen. Många tycker att el- och energiprogrammet på gymnasiet ger goda chanser att få jobb, men de har svårt att se sig själva gå den utbildningen, säger Staffan Samuelsson, och han får medhåll av Greta Hjortzberg, som är ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.
– Vi behöver öka ungas intresse för energibranschen, men det räcker inte, för det saknas tillräckligt med utbildningar inom de yrken som branschen efterfrågar. Det gäller både på gymnasienivå och på högskolenivå, säger hon.
Försvårar enegrisystemets utveckling
Denna kompetensbrist påverkar inte enbart enskilda företag, utan försvårar hela energisystemets utveckling. Det får också konsekvenser utanför branschen om inte industrier och transportsystem kan elektrifieras i den takt som önskas. Det är dessutom en fråga för energiberedskap och totalförsvar.
– Det är samma typ av kompetens som behöver utbildas inom energi, oavsett om du utbildar dig som civilpliktig eller till ett vanligt yrke. Det blir då en stor utmaning när vi vi ser en närmast anorektisk bild av utbildningsmiljöer och anläggningar för färdighetsträning, säger Greta Hjortzberg.
För att åtgärda problemen med få utbildningsplatser och få fler att söka sig till energibranschen anser Energiföretagen att det behövs nationella åtgärder, och i rapporten presenterar de fem förslag.
Vi behöver öka ungas intresse för energibranschen, men det räcker inte, för det saknas tillräckligt med utbildningar inom de yrken som branschen efterfrågar.
Strategiska energikluster
Ett av de viktigaste är en särskild investeringspott för strategiska energikluster runt om i landet. Det handlar om miljöer som ska kunna användas i säkerhetsanpassade utbildningar för såväl gymnasium och yrkeshögskolor som för företag och inom beredskapsövningar.
– Vill vi i Sverige att samhällsviktig infrastruktur ska fungera i alla lägen, då behöver även staten ta ett visst ansvar för att kluster av det här slaget s
ka komma på plats, för det handlar om väldigt kostsamma utbildningsmiljöer, som vi dessutom behöver se på flera platser i landet, säger Greta Hjortzberg.
Energiföretagen vill även att Myndigheten för yrkeshögskolan får ett tydligare uppdrag att prioritera energiutbildningar, och att ersättningsnivåerna bättre speglar kostnaderna för teknisk utrustning, praktiska utbildningsmoment och kvalificerade lärare. De vill också att regeringen tar fram en nationell strategi och handlingsplan för att därigenom få ett långsiktigt grepp om kompetensförsörjningen till energibranschen.
– Energi är en bred fråga och hamnar politiskt inom arbetsmarknad, utbildning och näringsliv, vilket blir spretigt, och därför behöver frågan koordineras. Vi behöver även ta hjälp av Svenska kraftnät och Energimyndigheten som myndigheter för att titta långsiktigt på kompetensförsörjning och utbildning, säger Greta Hjortzberg.
– Det är mycket fokus på beredskap och forskning, men vi behöver också ha ett gemensamt fokus på kompetensförsörjning.
4 röster om kompetensgapet
Mikaela Winberg, HR-chef på Hitachi Energy i Ludvika
– Det här är en stor utmaning för oss och alla andra inom branschen, såklart. Vi ser att det finns en skillnad mellan den praktiska kompetens som vi faktiskt behöver och den som kommer ut från utbildningarna. Och då läggs det väldigt mycket ansvar på företagen att lära upp och introducera till yrket.
– Vi tror att studenter kan få med sig mer sådan kunskap redan i utbildningsstadiet. Och där tror jag att man måste ha en närmare dialog mellan företag, utbildningar och politiken för att lyckas.
Camilla Hadarsson, employer branding-specialist på Mälarenergi
– Just nu har vi stort intresse för de tjänster vi annonserar ut och vi får också många sökande, så vi har inget kompetensproblem hos oss här och nu. Vi har stora pensionsavgångar och ser ett stort rekryteringsbehov framöver, och det rimmar ju väldigt illa med hur få som utbildar sig.
– Vi måste väcka intresset för energibranschen, för unga vet inte vad branschen innebär. Vi behöver också ändra inställningen till energiutbildningar och visa att det är riktigt spännande utbildningar som leder till jobb i en bransch där det händer väldigt mycket.
Oliver Rosengren, riksdagsledamot Moderaterna
– Rapporten visar hur viktigt det är att göra de reformer som krävs för att stärka kompetensförsörjningen. Prognoserna visar att efterfrågan på framför allt gymnasial yrkeskompetens är stor, och det är viktigt att det förmedlas till unga. Det behövs också en nära samverkan med arbetsgivarna, och där är till exempel yrkeshögskolan bra. Därför tror vi på ett samlat, nytt nationellt yrkesutbildningssystem för alla vuxna, så att vi kan kraftsamla på ett bättre sätt.
Robert Olesen, riksdagsledamot Socialdemokraterna
– Jag anser att näringslivet och arbetsmarknadens parter måste vara mycket mer involverade i hur vi dimensionerar utbildningssystemet, både nationellt och regionalt, där man känner sin arbetsmarknad bäst.
– Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för de investeringstunga utbildningarna och få dem på plats på olika ställen i landet. Vi behöver också satsa på mer yrkesutbildning och göra det lättare för företag att ta emot praktikanter.
Läs rapporten här.
Ann-Sofie Borglund
