När Energimyndigheten presenterade ansökningsläget i Kraftlyftet i våras visade det sig att stödet var rejält översökt. Stödet, som syftar till att stärka det svenska elsystemets kapacitet i närtid, hade fått in drygt 400 ansökningar på upp till 13 miljarder kronor.
Många av de större energiföretagen hade naturligt nog lämnat in ansökningar, till exempel Stockholm Exergi, Eon, Adven och Vattenfall Värme. Men i listan fanns också uppstickaren Marvin Peak Power som lämnat in 11 ansökningar om att bygga ny gaskraft. Företaget, som startade 2025, söker 600 miljoner kronor för att bygga totalt 84 MW elproduktion i södra Sverige med driftstart 2028.
Bakom Marvin Peak Power står Fredrik Bodecker och Mia Bodin – som båda i våras sålde sina ägarandelar i rådgivningsföretaget Bodecker Partners – samt Jesper Engstrand som samtliga har flera decenniers erfarenhet som elhandlare och rådgivare i elmarknadsfrågor.
Affärsidén växte fram
Företagsidén växte fram genom det de upptäckte i sin rådgivningsverksamhet: att många vind- och solkraftsaktörer har svårt att klara balanseringen på elmarknaden.
– Vi arbetade till exempel med Liquid Wind som hade en idé om att utnyttja elektrolysörerna efter hur det blåser. Men det räcker inte. Och det gäller även alla nya datacenter, säger Fredrik Bodecker.
– De behöver kraft som kan täcka upp när det inte blåser eller är soligt. Ett alternativ här är ju att satsa på batterilager, men de täcker två till fyra timmar. Vad ska vi göra när det behövs elkraft i flera dygn?
Resultatet är alltså en satsning på mindre gasmotorer (cirka 8 MW) som är tänkta att placeras ut på strategiska ställen i södra Sverige. Merparten ligger nära det svenska gasnätet på Västkusten, från Göteborg till Ängelholm.
– Vi räknar med att om vi kan köra med dem under 500 av årets 8 760 timmar kan det bli en bra affär. Huvudcaset är att delta på stödtjänstmarknaderna, men också kunna utnyttja dem då det är höga priser på spot- och intradagsmarknaden. Vi kommer att kunna konkurrera med batterilagren under några år, särskilt i södra Sverige då det saknas laddkapacitet.
Vi har fått finansiering med hjälp av en större investmentbank. De såg att det fanns noll teknikrisk med gasmotorer.
Flexibla gasmotorer
En viktig del i affärsidén är att satsa på mindre gasmotorer istället för större gasturbiner. Dessa motorer är mer flexibla, går snabbare att få fram och kräver mindre underhåll än turbinerna.
– Dessutom behövs det inget miljötillstånd för att installera en gasmotor upp till 20 MW. Det räcker med bygglov. För att installera en större gasturbin kan det ta tre till fem år innan man får miljötillstånd. Dessutom är leveranstiderna betydligt längre.
Att locka finansiärer till företaget har gått relativt lätt, enligt Bodecker.
– Vi har fått finansiering med hjälp av en större investmentbank. De såg att det fanns noll teknikrisk med gasmotorer. Sedan har vi ju Kraftlyftet som i bästa fall skulle kunna täcka 50 procent av investeringarna.
Ett krav för att få stöd från Kraftlyftet är dock att det är biogasanläggningar. Så då fick man skruva om affärsidén från naturgas till biogas – med ökad kostnad som följd (40 euro/MWh i biogaspremie). Men om företaget får stöd blir det en bra kalkyl
– Det är samma teknik och gasnät så i övrigt är det ingen skillnad. Vi kommer certifiera oss som biogasanläggningar.
Samarbete med Varberg Energi
De utvalda platserna är cirka 2 000 kvadratmeter stora och ligger nära elnät och gasnät. För sajter en bit bortom gasnätet har företaget planer på att samarbeta med mindre biogasproducenter, till exempel bönder som har gårdsproduktion.
Nyligen framkom även att företaget har inlett ett samarbete med Varberg Energi som vill utforska om det går att komplettera sol- och vindkraft och batterilager med elproduktion från biogas för att skapa attraktiva kunderbjudanden – vilket ligger i linje med Varberg Energis så kallade hybrid-PPA-er (långsiktiga köpavtal med många olika kraftslag).
I de mer långsiktiga planerna för Marvin Peak Power finns också samarbeten med kommuner som kan behöva hjälp i sin beredskapsplanering, till exempel med ödriftsproduktion om det regionala elnätet slutar fungera.
Det låter bra i teorin, men vilka är de största utmaningarna?
– En utmaning är gasnätstarifferna. De är byggda för industrier som använder gasnätet året runt i samma mängd. Medan våra anläggningar kommer utnyttja nätet fullt ut i kanske 500 timmar och då få höga effekt-tariffer. Det kan slå hårt mot vår kalkyl, säger Fredrik Bodecker.
Vad händer om ni inte får stöd från Kraftlyftet?
– Vi kommer köra vidare ändå på biogasspåret.
Johan Wickström
