Den senaste tyska energistödsåtgärden, som presenterades i slutet på september och omfattar maximalt 200 miljarder euro, har fått omfattande kritik av grannländerna för att den snedvrider konkurrensen och riskerar att höja energipriserna i omkringliggande länder. Samtidigt vill ingen – förutom Ryssland – ha en kraftig lågkonjunktur i Tyskland.
Listan över vad de olika tyska stödpaketen innehåller, respektive föreslås innehålla, är lång. Långt ifrån allt är direkt energirelaterat. Många av stödåtgärderna är riktade till grupper som bedöms drabbas särskilt hårt av de högre energipriserna och andra höjda levnadsomkostnader (vilket är snart sagt alla). På senare tid har även stöd till hårt pressade företag föreslagits.
Tredubblade gaskostnader
Bakgrunden liknar förstås den i andra europeiska länder. De senaste 12 månaderna har kostnaden för naturgas för genomsnittliga tyska hushåll mer än tredubblats från 6 till över 20 eurocent per KWh. Elpriset har stigit med cirka 25 procent, från 32 till 40 eurocent per KWh. (Dagspriset ligger i skrivande stund över 55 euorocent per KWh). De riktigt stora kostnadsökningarna väntas dock komma först under fjärde kvartalet i år och under nästa år.
I Tyskland går gränsen för energifattigdom då mer än 10 procent av nettoinkomsten läggs på energi. Enligt beräkningar från IW, Institutet för tysk ekonomi, drabbas så många som en fjärdedel av alla tyskar för närvarande av energifattigdom, vilket lett till ökad social oro och förnyat stöd för extremistpartiet AFD, som vill häva sanktionerna mot Ryssland. Många industrier har också dragit ned på eller helt stängt ned energiintensiv produktion.
Små stödpaket till en början
De första stödpaketen var förhållandevis små. Det första på cirka 16 miljarder euro presenterades den 23 februari. I denna slopades bland annat avgiften för förnybar energi (EEG-Umlage) från den 1 juli, vilket står för cirka 10 procent av elpriset (3,72 eurocent per kWh). Vidare fick mottagare av bostadsbidrag en engångsersättning på 270 euro för ett enpersonshushåll och 350 euro för ett tvåpersonshushåll plus ytterligare 70 euro för varje ytterligare familjemedlem.
En dryg månad senare, den 25 mars presenterades nästa paket, på cirka 14 miljarder euro. Också denna gång handlade det om ett antal engångsutbetalningar. Bland annat fick alla med en anställning 300 euro, medan socialbidragstagare fick 200 euro och personer med arbetslöshetsersättning fick 100 euro.
Det andra paketet innehöll också den populära enmånadsbiljetten för 9 euro för kollektivtrafik under juni, juli och augusti. Avsikten var att få fler att ställa bilen för att minska konsumtionen av bensin och diesel. Totalt 52 miljoner biljetter såldes. För dem som ändå fortsatte att köra bil sänktes punktskatterna på bensin under samma period med 30 eurocent per liter och 14 eurocent per liter för diesel.
Tredje paketet
I början av september kom det tredje paketet som är mer omfattande än de båda föregående, och innehåller ett 20-tal planerade större åtgärder som tillsammans förväntas ha ett totalt värde av 65 miljarder euro.
Här ingår bland annat en frysning av elpriserna upp till en ännu inte bestämd förbrukningsnivå. Ovanför denna nivå betalas marknadspris. Systemet ska finansieras genom ett vinsttak för el som produceras av kraftverk som inte är gaseldade, vilket är samma princip som EU-länderna gemensamt beslutade om på sitt ministerrådsmöte den 30 september.
Även den befarade ökningen av nätavgifterna ska begränsas med hjälp av elproducenternas intäkter. Vidare sänktes momsen på gas från 19 procent till 7 procent från oktober i år till slutet av mars 2024. Samtidigt kommer bostadsbidraget utökas från nuvarande cirka 700 000 personer till att omfatta runt 2 miljoner personer från den 1 januari 2023. Dessutom ska bidragets värde permanent höjas med en subvention för uppvärmningskostnader och en "klimatkomponent".
Under perioden september till december i år får de som är berättigade till bostadsbidrag en engångsförmån för att täcka stigande uppvärmningskostnader på minst 415 euro per hushåll. I paketet ingår också ett stöd till energiintensiva företag och aktörer inom energibranschen genom bland annat utökad tillgång på likviditetslån och utvidgning av energikostnadssubventioner för anläggningar i energiintensiva industrier
Energiparaply med 200 miljarder
Den 29 september kom så det fjärde paketet – ”Ekonomiskt energistödsparaply mot effekterna av den ryska aggressionen” – på maximalt 200 miljarder euro för att skydda industri och hushåll från effekterna av de höga energipriserna. Många av förslagen är inte exakt utformade och kräver beslut i Förbundsdagen och även delstatsparlamenten innan de kan bli verklighet.
Pengarna ska enligt förslaget fonderas utanför den ordinarie budgeten på samma sätt som en stor del av pandemiåtgärderna hanterades. En expertkommission, bestående av 21 ledande ekonomer och representanter för företag och fackföreningar, förtydligade i sitt förslag den 10 oktober hur stödet bör utformas.
Enligt denna plan ska en engångsbetalning motsvarande en månadsräkning betalas ut till alla privata gaskonsumenter i december. Kostnaden för detta beräknas till 5 miljarder euro. Nackdelen med förslaget är att det inte befrämjar energihushållning. Fördelen är att pengarna når hushållen fort.
Den klart dyraste delen är dock den broms för gas- och värmepriserna som föreslås införas i ett andra steg. Här är tanken att hushåll och små och medelstora företag ska betala ett fast pris på 12 eurocent per KWh för de första 80 procenten av sin gasräkning under 14 månader från mars 2023. Detta beräknas kosta staten 66 miljarder euro.
Stora industriföretag ska betala ett lägre fast pris på 7 eurocent per KWh, för de första 70 procenten av sin gasräkning under 16 månader från och med januari 2023. Prislappen för dessa subventioner väntas bli 25 miljarder euro. För de återstående 20 respektive 30 procenten av gaskonsumtionen betalar användarna marknadsmässiga priser. För att sätta detta i perspektiv så har tyska hushåll de senaste 15 åren betalat cirka 6 eurocent per KWh gas. Priset nu är drygt 20 eurocent per KWh gas.
Energiprisjämförelsesajten Verivox (med 8 miljoner kunder) räknar med att den föreslagna prisbromsen sänker hushållens gaskostnader med cirka 40 procent, men betonar att vinterns gaskostnader kommer att slå hårt på hushållens ekonomi, eftersom bromsen inte införs förrän i mars.
Veronika Grimm, professor i ekonomi vid universitetet i Erlangen-Nurnberg och medlem i expertkommissionen, räknar med att det långsiktiga gaspriset i Tyskland hamnar kring 12 eurocent per KWh, dubbelt så högt som innan Ryssland påbörjade invasionen av Ukraina. Ännu har inga besked kommit om nivåerna på elprisbromsen.
Vill du ha koll på energiåtgång och priser i Tyskland rekommenderas Frankfurter Allgemeine Zeitungs energisida som uppdateras dagligen.
Carl Johan Liljegren
