Även om elproduktionen ökat något under senare år har Skåne har ett stort elunderskott: den årliga elanvändningen är cirka 12 TWh el medan elproduktionen enbart är drygt 3 TWh. Och av det är bara en tredjedel planerbar, merparten kraftvärme.
– Det finns goda möjligheter att öka den planerbara elproduktionen i Skåne. Men med nuvarande utbyggnadstakt når vi inte målsättningen till 2030 som är 50 procent självförsörjande på eleffekt under årets alla timmar, säger Filip Eriksson, samhällsplanerare på Region Skåne.
I en ny rapport har Region Skåne undersökt förutsättningarna för att bygga ny planerbar elproduktion. I studien ingår små modulära reaktorer (SMR), kraftvärme, gasturbiner och pumpkraft samt olika former av energilagring.
Ett syfte med rapporten är att öka kunskapen kring just planerbar elproduktion.
– Skåne har många konkurrerande mark- och vattenanvändningsintressen och när avvägningarna blir fler så behöver också kunskapen öka, säger Filip Eriksson.
Tre utbyggnadsscenarier
Rapporten pekar ut områden för ny planerbar elproduktion och utbyggnaden beskrivs i tre olika scenarier. Varje scenario omfattar en låg respektive hög utbyggnadstakt av elproduktion fram till 2045.
Utbyggnaden är fördelad på ett centraliserat scenario med få och stora anläggningar, ett decentraliserat scenario med många små anläggningar på 10–50 MW samt ett scenario som är mixat och består av både stora och små anläggningar.
Högst ny elproduktion ger det centraliserade scenariot som i den högre takten producerar 15,5 TWh el och ger 79 procents självförsörjning i Skåne under timmar med hög belastning. Lägst tillkommande produktion – 5,4 TWh – ger det scenario som bygger på den lägre takten av decentraliserad produktion med många mindre produktionsenheter.
– Vi behöver öka takten jämfört med vad vi gjort historiskt, och det är nog realistiskt med en nivå mellan dessa två scenarier, säger Filip Eriksson.
Fördelar med kluster
I studien lyfter man fram fördelar med att placera elproduktion och lager i kluster. Exempelvis visar rapporten att SMR och kraftvärme i hög grad sammanfaller geografiskt. Anläggningarna kan då dela på elnät, vattenförsörjning och teknisk infrastruktur. En fördel är om klustret ligger i närheten av ett fjärrvärmesystem, så att man kan använda restvärmen för uppvärmning.
Även om rapporten främst fokuserar på möjligheterna, pekar den också ut flera utmaningar och vad som bromsar utbyggnaden i dag.
– En förklaring till att fler kommuner inte planerar för planerbar elproduktion är att de saknar tillräckliga planeringsunderlag, resurser eller kompetens för att arbeta aktivt med frågan, säger Filip Eriksson.
De geografiska förutsättningarna för planerbar elproduktion varierar också väldigt mycket i Skåne. Jorddjupet i delar av sydvästra Skåne begränsar exempelvis vissa typer av etableringar. Där finns mycket lera, som är dyr att schakta bort.
– Planerbar elproduktion har andra utmaningar än förnybar elproduktion. Det kräver bland annat säkerhetsavstånd, ett större infrastrukturbehov och är beroende av geologiska förhållanden, säger Filip Eriksson och fortsätter:
– I studien såg vi bland annat att det inte finns någon tydlig vägledning för avstånden just för de små och moderna reaktorerna utan, som vi har förstått det, är det samma krav som gäller för de konventionella.
Viktigt kunskapsunderlag
Säkerhetszonerna kring ett kärnkraftverk kan dessutom sträcka sig över flera kommuner. Samtidigt är det kommunerna som står för planeringen av nya elproduktionsanläggningar. De har både planmonopol och ansvar för översiktsplaneringen.
När man bara tittar inom sin kommun så missar man ibland möjligheterna som finns över gränsen
Region Skåne ansvarar däremot för den regionala fysiska planeringen, och rapporten blir ett viktigt underlag för den nya regionplanen, som ska vara vägledande för kommunernas översiktsplanering.
– En kommun utgår från sina förutsättningar, medan en region kan ha en helhetssyn på ett annat sätt. När man bara tittar inom sin kommun så missar man ibland möjligheterna som finns över gränsen, därför blir rapporten extra viktig, säger Filip Eriksson.
Tre scenarier för Skånes elproduktion till 2045
I rapporten presenteras tre scenarier. Dessa visar ny planerbar elproduktion per år och hur stor del av elbehovet den täcker under årets 50 timmar med högst förbrukning. Första siffran gäller hög utbyggnadstakt och den andra låg utbyggnadstakt. Självförsörjningsgraden i procent gäller enbart den nya planerbara produktionen, så den befintliga elproduktionen är inte inräknad.
Centraliserat (få och stora anläggningar): 15,5 / 7,5 TWh, 79 / 33 procentDecentraliserat (många anläggningar på 10–50 MW): 10,1 / 5,4 TWh, 51 / 23 procentMixat (stora och små anläggningar): 15,1 / 7,8 TWh, 76 / 34 procent
Källa: Planerbar elproduktion i Skåne, Region Skåne
Läs rapporten HÄR
Ann-Sofie Borglund
