– Överenskommelsen idag innebär en lättnad för Europas elkunder, sa Josef Sikela, industriminister i Tjeckien, när ministerrådet avslutade sitt möte i Bryssel under fredagen (30 september).
Besluten i ministerrådet – där EU-ländernas energiministrar ingår – ska undertecknas under kommande veckor och ska sedan gälla mellan den 1 december och den 31 mars 2023. Bakgrunden är de skenande elpriserna och det oroliga läget på energimarknaden, vilket drabbat väldigt många elkunder. Förslagen lades fram av Ursula von Leyen inför EU-parlamentet i mitten av september och har sedan snabbehandlats och reviderats något.
Flexibilitet i intäktstaket
Mest omdiskuterat är kanske intäktstaket på så kallade inframarginell elproduktion, det vill säga elproduktion med låga produktionskostnader som till exempel vindkraft och kärnkraft. Nu har ministerrådet slagit fast att intäktstaket för sådan produktion ska ligga på 180 euro/MWh (motsvarande cirka 2 kr/kWh). Intäkter utöver detta tak ska gå tillbaka till staten och fördelas till elkunderna.
Dock finns en flexibilitet i reglerna när det gäller hur högt taket ska vara och vilka produktionstekniker som ska ingå. Här kan medlemsländerna själva bestämma en del.
Även de fossila energislagen – kol, olja och gas – kommer att få en tillfällig extraskatt på ”övervinster”, som definieras som vinster som ligger 20 procent över medelvinsterna under de senaste tre åren.
Det andra beslutet som direkt kommer beröra den svenska elmarknaden är kravet att kapa elanvändningen med fem procent under vissa topplasttimmar: de 10 procent av periodens timmar då priset förväntas vara högst. Utöver detta finns också ett frivilligt mål att sänka elanvändningen totalt med tio procent till den 31 mars 2021. Hur målen ska uppnås får varje land besluta om självt. Lyckas länderna med sparmålen kan de ge stora effekter på elpriset – i södra Sverige kan det handla om en halvering av elpriserna enligt Energiforsks färska analys.
”Märkliga konsekvenser”
Vad tycker då energibranschen om de nya marknadsreglerna?
– Jag tycker det är olyckligt att problemet med höga priser hanteras genom att plocka pengar från de fossilfria kraftslagen. Det kommer att få en del märkliga marknadskonsekvenser, till exempel för dyr fossilfri marginalelproduktion från bioolja som vi behöver när det är riktigt kallt, säger Per Everhill, ansvarig för Public affairs på Tekniska verken i Linköping.
– Nu gäller det att göra tillämpningen i Sverige så smart som möjlig. Till exempel måste Svenska kraftnät (Svk) säkerställa att just dyr marginalelproduktion körs trots pristaket för att säkra stabiliteten i det svenska elsystemet. Svk borde också kunna bidra till att sänka elpriset genom att bjuda in upphandlad kapacitet på marknaden till pristaksnivå eller lägre.
När det gäller energisparande tror Per Everhill att det finns en stor potential utan alltför stora ”komfortförluster”:
– Under den ”mjuka” ransoneringen på 1970-talet sparade vi 6 procent genom förhållandevis enkla regler för energianvändning i kombination med bra myndighetskommunikation och medborgarnas engagemang. Det borde vi kunna klara tillsammans med aktiva besparingsåtgärder inom offentlig verksamhet och kanske upphandlad effektreducering inom näringslivet. Varje sparad kilowattimme ökar Europas motståndskraft mot Rysslands energikrigföring, vilket är det viktiga inför den här vintern.
Ett komplext paket
Mats Persson, chef för elhandel och kraftoptimering på Fortum, tycker att det är olyckligt att EU fokuserar på symtomen på elmarknadens problem istället för orsakerna.
– När det gäller pristaket på infra-marginell produktion så riskerar det att bli ett mycket komplext paket att implementera till en ganska begränsad nytta för elkunderna. Det som behövs nu är istället ett tydligt fokus på hur marknaden ska utvecklas på lite längre sikt så att vi får de investeringar som elsystemet behöver på plats så snart som möjligt. Här borde den nya regeringen när den tillträder tillsätta en elmarknadsutredning i form av en SOU, säger Mats Persson.
På kort sikt är det framför allt en minskad elanvändning och ökad produktion från kraftvärme som kan sänka priserna, menar han
– Men det är viktigt att förslaget om minskad elanvändning under topplasttimmar genomförs utan stora ingrepp i marknaden som riskerar att bli kontraproduktiva. Vi vet sedan tidigare att tydlig information till hushåll och företag kan göra stor skillnad. Energimyndigheten bör få en stor roll i att driva en sådan kampanj, säger Mats Persson.
Utmaningar för producenter som prissäkrar
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, ser en fara i att intäktstaket hämmar investeringar i ny och befintlig fossilfri elproduktion. Han pekar också på den administrativa utmaningen för elproduktionsbolag som säkrar sina elpriser.
– Om till exempel en vindkraftsaktör producerar 1 MWh när spotpriset är 200 euro/MWh får den betala tillbaka 20 euro, vilket är gott så. Men om samma producent har ett bilateralt avtal på 30 euro/MWh så blir det i samma exempel kvar ynka 10 euro efter skatten, säger Chrsitian Holtz.
– Och vid ett spotpris på 210 euro skulle det dessutom vara rationellt att stänga ned produktionen, vilket skulle vara ytterst olyckligt i rådande situation. För att undvika detta måste det till en mekanism som undantar viss produktion med prissäkringar och det tror jag kan bli ganska komplicerat.
Han tror att många aktörer har goda förutsättningar att minska sin elanvändning med 10 procent eller mer därtill.
– Däremot finns det delar av industrin där elanvändningen i väldigt stor utsträckning är kopplad till produktionsprocessen och där denna typ av besparingar inte låter sig göras utan en nedstängning av delar av eller hela verksamheten. Summa summarum tror jag inte att denna minskning av elanvändning kommer vara möjlig utan en del uppoffringar. Samtidigt är det uppenbart hur viktigt det är att lyckas med detta för att klara energiförsörjningen i Europa och för att hålla nere elprisnivåerna, säger Christian Holtz.
Risk för mindre produktion
På Energiföretagen sitter man nu och analyserar förordningen och dess konsekvenser:
– Övergripande är vi positiva till att det skapats ytterligare möjligheter till flexibilitet jämfört med ursprungsförslaget, men intäktstaket är problematiskt och kommer i praktiken bli ett skatteinstrument som riskerar styra bort elproduktion från marknaden. Vi bejakar dock inriktningen på elbesparingsåtgärder under vintern, där det kommer krävas en bredd av genomförandeåtgärder, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen, och fortsätter:
– Vi har nu satt igång ett skyndsamt analysarbete för att närmare titta på konsekvenserna av EU-förordningen och vilka kompletterande lagstiftningsåtgärder som kan förväntas behövas för svensk del, bland annat gällande skattekonsekvenserna av införandet av ett intäktstak. Det ju väldigt kort om tid till den 1 december så det är ett arbete som kommer behöva gå fort.
Johan Wickström
