Det tog ett par dagar innan jag och min fotograf får okej på att tillsammans med personal från Mälarenergi gå ner i bergrummet. Vi är fem ivriga personer som väntar på att Rickard Svensson, projektledare för bergrummet, ska ge tecken på att vi kan gå ner.
Vi är utrustade med skor med stålhätta, hjälmar och reflexvästar. I ingången till bergrummet är det dags för säkerhetsgenomgång. Vi får information om utrymningsvägar. Jag tittar på den mycket smala spiraltrappan som går upp genom berget och hoppas att vi inte ska behöva använda den.
– Genom att lagra varmvatten för fjärrvärme här kan vi få en ökad elproduktion utan att behöva bygga ett nytt kraftverk, säger Rickard Svensson.
– Vi producerar både fjärrvärme och el samtidigt men fjärrvärmen är prioriterad. Vid kallt väder reduceras elproduktionen till förmån för värmeproduktion. Under kalla dagar kan därmed det lagrade varmvattnet användas i fjärrvärmesystemet och då frigörs mer utrymme för elproduktion.
Lagrar 300 000 kubikmeter
Bergrummet kommer alltså att fungera som en slags termos som kommer att kunna lagra 300 000 kubikmeter varmt vatten.
– Vi producerar mer värme i våra befintliga anläggningar än vi behöver så på sommaren används även Mälaren som värmesänka. När vi nu har den här stora termosen kommer vi inte behöva göra det, utan vi kan istället spara varmvatten till kalla dagar.
Bergrummet består av tre stycken bergrum, så kallade skepp, som är utsprängda i berget, 180 meter långa och 25 meter höga. Det byggdes 1969–1971 och var en pålaga från staten. I bergrummet skulle det finnas ungefär ett års lager av olja till Västerås kraftvärmeverk för el- och värmeproduktion.
Vi fortsätter längre ner i bergrummet och passerar den första plomberingen, innanför vilken oljan förvarades. Enligt ritningen skulle plomben vara 1 meter tjock berättar Rickard:
– Men när vi borrat rakt in i 180 cm var vi fortfarande inte igenom. Vid drygt 2 meter var vi i alla fall igenom. Hålet gjordes större och den känslan, när jag fick kravla mig igenom och kom in i ett bergrum som stått tillbommat i över 50 år… det var nästan högtidligt och lite läskigt också.
Berglagret var i drift till 1985, då det inte längre fanns något behov av att lagra olja. Det mesta av oljan togs bort och sedan låste man dörren och gick:
– Bergrummet har varit oanvänt sedan dess, tills vi öppnade upp nu förra våren. Det fanns en hel del olja kvar att sanera här och cirka 200 000 kubikmeter vatten. Vi har insett att saneringen kommer att bli dyrare än vi trodde, säger Rikard Svensson.
Vattenfylld grotta
Vi fortsätter nerför backen och når en avsats med grovt grus. Det droppar grundvatten från taket i ansiktet när vi till slut når en vattenfylld grotta.
Rickard visar på ritningen att det är det första skeppet. Bredvid oss står en pump. Den slår taktfast med ett splonkljud, följt av ett swish och sedan avges lite ånga i den fuktiga luften. Två strålkastare lyser upp bergväggen och det finns svarta spår efter olja ända upp i grottans tak.
– Det flyter fortfarande upp olja här och vi behöver få bort så mycket som möjligt. Oljan får vi bort med en skimmer som ligger på ytan.
Vi fortsätter neråt ett stycke till. Det blir lite tyngre att andas. Det är fuktigt, men samtidigt varmare än vad man skulle kunna föreställa sig så här långt ner i berget. Det doftar av olja och något som är svårt att definiera. Marken är täckt av grovt grus, lera och något som ser ut som kletig olja.
Vi är nu vid det andra skeppet som för tankarna till en grotta vid medelhavet. Vattnet är turkost och bergväggarna känns renare här. Ett rör hänger ner från taket.
– Vattnet är grönt eftersom vi testat att tappa i fjärrvärmevatten här. Vi har använt det för att höja temperaturen på oljeresterna så att oljan blir mer lätthanterlig. Det verkar delvis ha fungerat, säger Rikard Svensson.
”En utmaning att installera”
Nu är vi så långt inne som vi kommer. Här ligger en roddbåt uppdragen på ”stranden” som använts för att undersöka oljeskiktet närmast strandlinjen. Längre in i skeppen, där det finns risk för ras och gaser, har drönare använts för att undersöka området.
– Det kommer att bli en utmaning att installera ledningar här. Vi kommer bland annat att behöva lägga ut flytbryggor för att genomföra de avancerade rörinstallationerna. För att jobba säkert har berget kontrollerats, så att det i dessa områden inte finns risk för bergras.
Intresset är mycket stort för bergrummet, berättar Rickard Svensson när vi långsamt går tillbaka mot utgången. Både press och allmänhet har visat ett stort intresse. Flera forskare är också inkopplade för att undersöka förutsättningarna:
– Det här kommer att bli ett av världens största energilager. Forskarna har ett unikt läge nu att följa det här projektet från början och de kan också hjälpa oss med våra modelleringar, säger Rikard Svensson.
– Bergrum som används som energilager ger en större flexibilitet i fjärrvärmeproduktionen och kan därmed bidra till att jämna ut obalanser på elmarknaden i takt med att vi får en allt större andel av energi från vind och sol.
Mälarenergi står för större del av investeringen men satsningen har också tilldelats 15 miljoner i bidrag från klimatklivet, berättar Rickard Svensson:
– Oljesaneringen är snart färdig, därefter följer installation av värmeväxlare, pumpar och rör. Vi räknar med att vi kan installera allt under 2023 och sedan att bergrummet kommer fullt i drift sommaren 2024.
Bergrummet Storlek: 3 x 100 000 kubikmeter.
Byggår: 1969-1971.
Lagringskapacitet: 10-13 GWh. Räcker för att leverera fjärrvärme till Västerås och närliggande orter under 2-4 veckor beroende på utomhustemperatur.
I drift: 2024
Marie Kofod-Hansen
