Att hålla värmen i fjärrvärmenätet kan bli en stor kostnadspost. Cirka 10 procent av värmeenergin som skickas ut går förlorad i värmeförluster från rören. I vissa delar av nätet kan det bli förluster på över 40 procent där uttaget är litet.
Att bygga mer värmeeffektiva fjärrvärmerör har därför länge varit en aktuell forskningsfråga. Under början av 2000-talet utvecklade forskare på Chalmers, bland andra Bijan Adl-Zarrabi, så kallade hybridisolerade rör med vakuumisolering. Rörens termiska prestanda har analyserats i olika omgångar, finansierat av Energiforsk, och resultaten har varit lovande. Värmeförlusterna minskade med 40 procent – men det fanns fortfarande frågetecken kring livslängd och kostnader att undersöka.
Efter åtta års tester i laboratorium och på fält har nu Bijan Adl-Zarrabi lagt fram en ny rapport om de hybridisolerade rören.
– Vi har haft fem olika försök på fält där vi analyserat rören. Och det vi kan se nu efter åtta års tester att materialen är tåliga. Försämringshastigheten är 0,5–1 procent per år, säger Bijan Adl-Zarrabi.
För de hyberisolerade rören betyder det att vakuumpanelen efter 60 år har en konduktivitet på 9–15 mW/(mK), vilket kan jämföras med isoleringen i konventionella fjärrvärmerör som har 30–35 mW/mK efter samma tid.
Snabbare återbetalningstakt
En viktig fråga för energibolagen är kostnaden och hur snabbt investeringen kan betalas av.
– Återbetalningstiden för de här rören är cirka åtta år, men det beror också på energipriset. Ju högre energipriser, desto snabbare återbetalningstakt. Jag tror att företag med glesbygdsnät kan spara mest pengar, säger Bijan Adl-Zarrabi.
Kärnan i rören är vakuumpaneler som är fästa närmast medieröret. Panelen är täckt med ett avancerat laminat – ett lufttätt kompositmaterial som är 100 mikrometer tjockt – för att vakuumet ska hålla så länge som möjligt. Vakuumpanelerna hålls i sin tur på plats av polyuretanskum.
Vakuumisoleringen gör också att rören kan bli betydligt mindre i omfång, vilket kan vara intressant till exempel i stadsmiljöer där det är ont om utrymme under mark.
– Resurseffektiviteten är viktig i sammanhanget.
Genom att använda dessa rör använder man bara hälften så mycket material, påpekar Bijan Adl-Zarrabi.
De flesta väljer en mellanvariant
Powerpipe, vars affärsidé är att isolera stålrör och sälja färdiga moduler, har deltagit i utvecklingen av de patenterade hybridisolerade rören och säljer dem sedan ett par år tillbaka.
– Vi har sålt en del, men energibolagen har varit avvaktande än så länge – även om vissa företag är väldigt intresserade, säger produktchefen Jan Frick.
De allra flesta energibolag väljer en mellanvariant som de alltid gjort, enligt Jan Frick. Men han tycker att de skulle räkna mer aktivt på investeringen och kostnad för energiförluster över tid:
– Det här är en dyrare produkt men över tid sparar man pengar. Man kan räkna på en återbetalnings-tid på cirka åtta år beroende på förutsättningarna – sedan sparar företaget pengar varje år efter det. En annan viktig fråga är hur energipriserna utvecklas på sikt och räkna utifrån det. Då ser kalkylen ännu bättre ut. Att hushålla med energi kommer bli allt viktigare.
Besparing i framledningen
Powerpipe säljer många olika typer av rör – även sådana med extra tjock isolering, vilket kan vara ett alternativ till hybridrören.
– Man får en besparing även med de tjocka rören, men den är inte lika stor som för hybridrören. Framför allt ligger besparingen i framledningen för hybridrören – 50 procent – vilket är den viktiga delen, enligt Jan Frick.
– Returen kan vara kallare, vilket kan ge högre elproduktion genom att den går att använda i kylprocesserna. Och på sikt tror jag att elproduktion av restvärme kommer bli allt vanligare, säger Jan Frick.
Enligt Jan Frick går rören att jacka in i befintlig infrastruktur, men oftast är det mest intressant i nybyggnation, till exempel i nya stadsdelar.
– Vi ska göra ett omtag på marknadsföringen av de här rören. Jag tror att det finns en stor potential på marknaden, säger Jan Frick.
Öresundskraft har testat
Ett av företagen som har en teststräcka med hybridrör är Öresundskraft.
– Vi har räknat en del på detta, till exempel hur mycket vi skulle tjäna på att gräva smalare schakt. Idag använder vi så tjock isolering som möjligt upp till DN 250 – efter det minskas tjockleken till standardtjocklek enligt de ekonomiska beräkningar vi har utfört, säger Magnus Ohlsson, teknisk chef för fjärrvärme- och fjärrkylanät på Öresundskraft.
– Vi är traditionella och använder gärna det vi vet fungerar. Vi kommer inte att satsa utan fortsätter använda rör enligt vår ekonomiska beräkning, s
Men hur ser ni på de värmeförluster som sker?
– Våra gamla betongledningar kan avge 300 watt på de värsta ställena. Men vi har tillräcklig produktionskapacitet för att klara det. Förlusterna är inte värda så mycket. Och vi har fortfarande gott om plats för lite tjockare isolering under våra gator, säger Magnus Ohlsson.
Johan Wickström
