Etableringen av havsbaserad vindkraft går långsamt beroende på att många kommuner säger nej, men också för att tillståndsprocesserna tar väldigt lång tid. I februari i år presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag till regeländringar om kommunal tillstyrkan till vindkraft. Kommunernas vetorätt finns kvar, men kommunerna måste ge besked i ett tidigare skede i tillståndsprocessen än idag. Syftet är att göra tillståndsprövningen mer effektiv och förutsägbar.
Nu har regeringen lagt fram en proposition där lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Det är en del i det vindkraftspaket som Annika Strandhäll presenterade den 6 april.
– Kommunen ska ha kvar sitt inflytande vad gäller vindkraft samtidigt som det ska bli tydligare för alla inblandade vad som gäller. Vi tillsätter nu också en snabbutredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft, säger Annika Strandhäll.
– Vi ska se till att invånarna i kommuner som säger ja till vindkraft får ökade fördelar. Dessutom ökar vi takten för vindkraft som byggs långt ute till havs, som generellt varken hörs eller syns från land.
Prioriterad fråga
Annika Strandhäll påpekar också att effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen och lyfter fram att de har vidtagit ett antal åtgärder för att effektivisera tillståndsprocesserna enligt miljöbalken.
– Ett exempel är Miljöprövningsutredningen, som har i uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning. Utredningen ska presentera sitt betänkande senast den 31 maj i år, säger Annika Strandhäll.
Hon lyfter även fram den myndighetsgemensamma vägledning som Naturvårdsverket, Domstolsverket och länsstyrelserna fick i regleringsbreven i fjol. Syftet med uppdragen är att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningen och förutsägbarheten i processen.
Samtidigt som regeringen gör dessa åtgärder finns det just nu åtta ansökningar för havsbaserad vindkraft hos Miljödepartementet. Det gäller ansökningar i Sveriges ekonomiska zon, vilka måste beredas och godkännas av regeringen.
En av dem som väntar på besked är Vattenfall som lämnade in sin ansökan för Kriegers flak redan 2018.
Att regeringen tar så lång tid på sig att lämna besked kritiseras av flera i energibranschen, bland annat Energiföretagen.
Kritik från Energiföretagen
– Regeringen äger frågan om det ska bli storskalig elproduktion till havs. Det finns ingen anledning att det ska ta så lång tid, utan här behöver regeringen skynda på beslutsprocessen internt. Det finns ju målkonflikter med all industriell verksamhet, men regeringen har ju specialkompetens inom detta och för just vindkraft till havs finns det dessutom mycket forskning att tillgå, säger Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen.
– Genom regeringens saktfärdighet är det tiotals terawattimmar som inte kommer till stånd. Vi konserverar tillståndet i södra Sverige med brist på el och minskar dessutom möjligheten att hjälpa våra grannländer att reducera användningen av rysk gas, säger Lars Andersson.
För att snabba upp processen kommer nu regeringen att utreda hur man kan effektivisera de ansökningar man har på sitt bord om havsbaserad vindkraft. Samtidigt menar Annika Strandhäll att beredningen av dessa tillståndsärendet kräver en saklig och rättslig genomlysning utifrån relevanta omständigheter, vilket gör att det kan ta lång tid.
Försvarsmakten kan hindra utbyggnad
Även försvarsmakten är en aktör som kan försvåra utbyggnaden av vindkraft. Njordr Offshores projekt Beta på 12–14 TWh, utanför Blekinges kust, fick nyligen nej av Försvarsmakten i sin nuvarande utformning. Vattenfalls vindkraftpark Taggen, utanför Sölvesborg, fick 2019 läggas ner efter tio års projektarbete till följd av att Försvarsmakten sagt nej till projektet.
I februari presenterade Energimyndigheten landets första havsplaner, där man pekar ut områden för 20–30 TWh havsbaserad vindkraft. I arbetet med att ta fram havsplaner har bland annat Försvarsmakten deltagit och tanken är att planerna ska ge vägledning hur olika verksamheter ska kunna använda havet på bästa sätt.
I de ursprungliga havsplanerna fanns områden för havsbaserad vindkraft på 50 TWh, men i planerna som presenterades är energiproduktionen halverad, främst på grund av att det finns försvarsintressen i dessa områden. Det innebär dock inte att de områden som nu återstår har fått grönt ljus för att bygga havsbaserad vindkraft.
Regeringen gav i höstas i uppdrag till Försvarsmakten att se hur de kan utveckla en tidig dialog och samverkan med aktörer som planerar anläggningar för förnybar energiproduktion, men också att utveckla förutsättningarna för att använda så kallade villkorade tillstånd för att bygga energiproduktion.
– Försvarsmakten anser att en dialog och samverkan med ansvariga myndigheter i större uträckning kan bidra till utbyggnaden av vindkraft jämfört med att utöka dialogen med enskilda bolag, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson i ett pressmeddelande.
Försvarsmakten bedömer att myndighetens möjligheter att bidra till samexistens mellan försvarsintressen och vindkraft är störst i nationella planeringsskeden där mark- och vattenområdens lämplighet för vindkraft utreds. Senast den 22 februari 2023 ska Försvarsmakten redovisa detta uppdrag till regeringen.
Regeringens vindkraftspaket
Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft.
Kommittédirektiv för utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft.Kommittédirektiv för utredning som effektiviserar regeringens roll som prövningsmyndighet.Regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten avseende konkurrerande vindkraftparker till havs.Läs mer om vindkraftspaketet här
Ann-Sofie Borglund
