Frågan om ett slutförvar för svenskt kärnavfall har diskuterats och utretts i decennier. 2011 lämnade SKB (Svensk Kärnbränslehantering) in en ansökan för en lösning som varit under behandling sedan dess. Slutförvaret består där av en anläggning i Forsmark där det uttjänta kärnavfallet placeras i kopparkapslar omslutna av bentonitlera på 500 meters djup. Lösningen ska härbärgera det uttjänta svenska kärnbränslet i 100 000 år.
Ansökan tillstyrktes av Strålsäkerhetsmyndigheten 2018 och röstades igenom av Östhammars kommun i oktober 2020. Men regeringen har ännu inte lämnat slutgiltigt besked i frågan. Detta ställdes på sin spets under sommaren i samband med att mellanlagret för uttjänt kärnbränsle i Oskarshamn började bli fullt enligt nuvarande tillstånd, och kommunen hotade med att lägga in ett veto mot att utöka mellanlagret om inte regeringen samtidigt fattade beslut om slutförvaret.
Ny remiss från regeringen
Regeringen valde emellertid ändå att fatta ett separat beslut om att utöka mellanlagret, och lämnade inget besked rörande slutförvaret. I stället skickades en ny remiss om detta till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Kärnavfallsrådet. Aktörerna ombads där bedöma kopparkapselns förmåga att innesluta det använda kärnbränslet på lång sikt, med hänvisning till en vetenskaplig artikel om kopparkorrosion samt en finsk masteruppsats om deformationsåldring av segjärn.
Nu meddelar Strålsäkerhetsmyndigheten i sitt svar på remissen att man inte ser några skäl till att ändra sitt godkännande av slutförvaret.
– Även om de två studierna är intressanta ur ett grundvetenskapligt perspektiv så handlar de i grunden om frågor kring kapselns skyddsförmåga som vi tidigare har tittat på och granskat när vi beredde SKB:s ansökan, säger Henrik Öberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Remissen innehöll även frågan om det behövs ytterligare redovisning kring de så kallade LOT-testerna, fältförsök som SKB genomfört för att granska slutförvarets långsiktiga skyddsförmåga och där Strålsäkerhetsmyndigheten avslutade sin granskning i mars 2021. Även på den frågan säger myndigheten nej.
Positivt besked tycker SKB
När remissen skickades ställde sig SKB sig frågande till varför. De uppgav att de gång på gång tidigare frågat regeringen om det saknas något underlag för att fatta beslut om slutförvaret och då fått nej som svar. Att remissen byggde på en vetenskaplig artikel som funnits i diariet i ett halvår samt en masteruppsats beskrev SKB som anmärkningsvärt.
Nu menar SKB:s presschef Simon Hoff att beskedet från Strålsäkerhetsmyndigheten är positivt.
–Det var ett väldigt tydligt besked från expertmyndigheten att detta inte påverkar bedömningen om slutförvaret. Hela remissförfarandet har varit anmärkningsvärt tycker vi och därför var det förstås välkommet att SSM nu så tydligt upprepar att de tillstyrker vår slutförvarsmetod. Med detta har regeringen fått ännu mer underlag som borde tala för ett tillståndsbeslut i närtid, säger Simon Hoff.
Läs mer om slutförvaret:
"Sverige kan hamna i en energikris" (06/09/2021)
Ett steg närmare slutförvar för kärnbränslet (10/12/2020)
Linus Olin
