Låga returtemperaturer är ett tecken på att ett fjärrvärmesystem har hög verkningsgrad. Det som främst påverkar hur bra man lyckas med att få ner returtemperaturerna är hur väl fjärrvärmecentralen fungerar.
Sara Månsson, som disputerade vid Lunds tekniska högskola i augusti, har i sin avhandling utvecklat en felhanteringsprocess för att åstadkomma låga returtemperaturer på ett automatiserat sätt, men har också tagit reda på var bristerna är idag. Under arbetet med sin avhandling framkom att det var fel i drygt 40 procent av fjärrvärmecentralerna.
– Det är med andra ord väldigt mycket fel och det finns därmed en stor förbättringspotential, säger Sara Månsson.
Ekonomiska och miljömässiga vinster
Det finns båda ekonomiska och miljömässiga vinster att göra om man får ner returtemperaturen i fjärrvärmesystemet. Ändå väljer många energiföretag att inte prioritera detta arbete.
– Det finns flera förklaringar till detta, framför allt att det ofta saknas en person som har ansvar för denna fråga. Det kan också ligga utspritt på olika avdelningar som har olika budgeter.
– Visst finns det bolag som arbetat aktivt med dessa frågor, men förvånansvärt många gör det inte och det gäller både stora och små bolag. De är ofta medvetna om problemen, men de har inget strukturerat sätt att arbeta med dem. Detta ville jag hitta lösningar på i min forskning.
Enligt Sara Månsson åtgärdar många energibolag felen först när kunden kontaktar dem om problem. När serviceteknikerna är hos kunden för att undersöka felet skriver de ofta ner vad problemet är i ett block, vilket sedan skrivs in i datorn. Där stannar sedan ofta informationen.
Strukturerad metod
Sara Månsson har sett en tydlig förbättringspotential och hon har tagit fram en process för hur energibolag kan arbeta på ett strukturerat sätt med att få ner returtemperaturen. Hon har bland annat utvecklat ett dataprogram som automatiskt analyserar mätvärden från fjärrvärmecentraler och som hittar dem med dålig avkylning.
– Detta såg jag till en början som den viktigaste delen, men jag upptäckte snabbt att det krävs rätt organisation för att kunna använda dataprogrammet på rätt sätt och tog därför ett helhetsgrepp kring frågan, förklarar Sara Månsson.
För att arbetet med att sänka sina returtemperaturer ska fungera optimalt ska det enligt Sara Månssons forskning ske fyra steg (se faktaruta nedan). Först behövs en automatiserad feldetektering, sedan följer undersökning, dokumentation och återrapportering.
– Att inte fler energibolag arbetar prediktivt tror jag framför allt beror på att man inte har metoder för hur man ska arbeta och många arbetar också manuellt, säger Sara Månsson och fortsätter:
– Nu har vi tagit fram ett arbetssätt som innehåller flera smarta lösningar som kan hjälpa till att lösa många av de problem som är relaterade till feldetektering och felhantering i byggnaderna.
”Hoppas att branschen tar till sig metoderna”
Sara Månsson har fått positiv respons på sin avhandling från många i branschen för att hon på ett konkret sätt visar hur man kan arbeta för att lyckas nå sänkta returtemperaturer. Numera arbetar Sara Månsson som produktägare på Utilifeed för att analysera data i fjärrvärmecentraler, så hon kommer att fortsätta i samma spår som hennes forskning.
– Jag hoppas att branschen tar till sig arbetet att jobba strukturerat och att man har en person som är ansvarig för dessa frågor – då kommer man en bra bit på vägen, avslutar Sara Månsson.
Fyra steg för att få ner returtemperaturen
För att sänka sina returtemperaturer på ett optimalt sätt ska det enligt Sara Månsson ske i följande fyra steg:
1. Automatisera feldetekteringen, så att det snabbt syns vilka fjärrvärmecentraler som avviker från det normala. Utgå från den mätdata som energibolaget samlar in för debitering. Om man däremot vill veta exakt vad felet beror på kan det krävas sensorer.2. När man på energibolaget ser ett avvikande mönster behöver en ansvarig person ta beslut om att en servicetekniker ska åka ut till kunden och undersöka fjärrvärmecentralen och ta reda på vad felet beror på. Här är en fördel om energibolaget har egna servicetekniker som åtgärdar felet, för att få en kontinuitet. Ännu enklare blir det om energibolaget äger kundernas fjärrvärmecentraler.3. Dokumentera vad som var fel och vad det berodde på. Avvikelsen kan bero på ett tekniskt fel, men det också vara orsakat av ett annorlunda beteendemönster hos kunden. Här är det viktigt att alla skriver ner felen på samma sätt. I avhandlingen har Sara Månsson tagit fram en taxonomi för att benämna de olika felen. Skriv ner information och fel direkt i en surfplatta på ett standardiserat sätt.4. Återrapportering. Det handlar dels om att rapportera till kunden för att debitera för den åtgärd som genomförts, dels att lära sig av felen. Då kan man förbättra feldetekteringsmetoderna och lära sig av felen. Det är för personalen, men också för att dataprogrammen lär sig av felen.
Läs mer i avhandlingen “Spot the Difference! - On the Way towards Automated Fault Handling in District Heating Buildings”.
Ann-Sofie Borglund
