Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår vanliga nyhetsradar (men som vi kanske återkommer till senare i längre form).
1. Kärnkraftssamordnaren lämnar sina första förslag
Under veckan (tisdagen den 18 juni) lämnade regeringens nationella kärnkraftssamordnare sina första förslag för hur Sverige ska komma igång med att bygga ny kärnkraft. För närvarande pågår 14 regeringsuppdrag och utredningar som kopplar till förutsättningarna för ny kärnkraft. Och dessa tar bort de mest ”uppenbara hindren” för ny kärnkraft när det gäller till exempel tillstånd, stöd och finansiering, enligt Carl Berglöf.
Men utöver detta vill Carl Berglöf även att det tillsätts en ny programorganisation som kan koordinera de olika kärnkraftsprojekten, till exempel när det gäller kompetens eller typgodkännanden. Han föreslår även att Svenska kraftnät gör en utredning där man kan kvantifiera nyttan med ny kärnkraft och att det etableras en nationell värdekedja för kärnkraft.
– Regeringens färdplan för kärnkraft är möjlig att genomföra men det är utmanande. Det är viktigt att vi får tydlighet kring alla förutsättningar under 2025, då de flesta utredningar ska vara klara, sa Carl Berglöf under presskonferensen då förslagen presenterades.
2. Drifttiden för Forsmark och Ringhals kan förlängas till 80 år
Ägarna av Forsmark och Ringhals – där Vattenfall är störst – har fattat ett inriktningsbeslut om att förlänga drifttiden för anläggningarnas reaktorer från 60 till 80 år. Detta skulle möjliggöra ytterligare kärnkraftsproduktion in på 2060-talet. Förlängningen av de fem reaktorerna skulle kunna ge ett tillskott på sammanlagt mer än 800 TWh.
För att förlänga drifttiden krävs investeringar på uppskattningsvis 40–50 miljarder kronor för utbyte eller renovering av system och komponenter, som turbiner, kondensorer, generatorer, liksom modernisering av styr- och kontrollsystem.
Nu väntar en fördjupad utredningsfas där man bland annat ska göra mer detaljerade kostnadsberäkningar och en analys av identifierade risker. Efter detta kan ett slutgiltigt investeringsbeslut fattas.
─ Kärnkraft kommer under många årtionden att spela en viktig roll i den svenska elproduktionen och det är därför av största vikt att investera inte bara i ny kärnkraft, utan även i våra befintliga reaktorer, säger Torbjörn Wahlborg, ansvarig för kärnkraft på Vattenfall.
3. Sveriges klimatutsläpp minskade med 2 procent 2023
Sveriges utsläpp av växthusgaser inom landets gränser (territoriella utsläpp) minskade med 2 procent 2023 jämfört med 2022, visar ny statistik från Naturvårdsverket. Minskningen beror framför allt på lägre utsläpp från industrin och el- och fjärrvärmesektorn till följd av lågkonjunkturen.
De totala utsläppen i landet uppgick till 44,2 miljoner ton koldioxid 2023, vilket motsvarar en minskning med cirka en miljon ton från året innan. Jämfört med 1990 så har utsläppen minskat med 38 procent.
I Sverige står industrin och transportsektorn för varsin tredjedel av utsläppen. Resterande tredjedel kommer bland annat från energisektorn, jordbruk samt arbetsmaskiner (som är den enda sektorn där utsläppen gått upp under 2023).
4. Stockholm Exergi säljer minusutsläpp för 500 miljoner kronor
Stockholm Exergi har tecknat ett avtal för permanenta minusutsläpp till ett värde av drygt 500 miljoner kronor (48 miljoner dollar) för leverans 2028 till 2030. Köpet kommer att göras av Frontier och inkluderar köpare som Alphabet, Meta, JP Morgan Chase CO, H&M och McKinsey Sustainability.
Köpet är baserat på att Stockholm Exergi bygger sin fullskaliga bio-CCS-anläggning vid Värtaverket i Stockholm, som ska kunna fånga in 800 000 ton koldioxid per år. Ett investeringsbeslut väntas under 2024.
– Avtalet med Frontier är en viktig milstolpe på vägen mot vårt slutgiltiga investeringsbeslut, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.
5. Oxelösund ska få fjärrvärmen från Nyköping när SSAB elektrifieras
Idag värms stora delar av Oxelösund av spillvärme från stålföretaget SSAB, men när bolaget ska elektrifiera sin process innebär det att spillvärmen försvinner. Från och med 2027 kommer fjärrvärmen i stället att komma från Vattenfalls anläggningar i Nyköping, genom en ny 12 kilometer lång ledning.
Att binda samman Nyköping och Oxelösund med fjärrvärme är en fråga som har utretts många gånger. Då har det handlat om att använda spillvärmen från SSAB till att värma Nyköping. När nu ledningen blir verklighet är det i stället framför allt biokraftvärmeverket Idbäcken i Nyköping som ska värma de båda städerna.
– Att köpa spillvärme från SSAB har varit en bra affär för både oss och våra kunder. Men när SSAB nu ska ställa om sin produktion innebär det att de inte kommer att generera restvärme och vi har behövt hitta en annan produktion av fjärrvärmen, säger Lars Larenius, vd på Oxelö Energi.
– Vi har undersökt möjligheterna att bygga en egen produktionsanläggning, men alternativet att köpa värmen av Vattenfall var både strategiskt och ekonomiskt bättre.
Bonus: Två nya rapporter
Rapport 1 – Framtidens elförsörjning i Västra Götaland
Hur ska Västra Götaland klara en tredubbling av elanvändningen till 2040? I den nya rapporten Framtidens elförsörjning i Västra Götaland slår man fast att det krävs tre saker: förstärkt stamnät, flexiblare elanvändning och ny lokal och regional produktion av el. Bakom rapporten står Svenska kraftnät, Västra Götalandsregionen samt Länsstyrelsen.
Rapport 2 – Hur kan lokal flexibilitet få rum att utvecklas?
Hur kan man öka den lokala flexibiliteten i elsystemet? Det undersöks i en ny rapport från samverkansprojektet Uppflex där bland annat Power Circle, Vattenfall och Uppsala kommun deltagit. I rapporten Hur kan lokal flexibilitet få rum att utvecklas? lyfter man bland annat upp vikten av koordinering av olika flexmarknader, samt standardisering och enklare processer. Ladda ned rapporten.
Johan Wickström
