Klimatpolitiska rådet har i uppdrag att övervaka hur den rådande politiken stämmer överens med Sveriges klimatmål fram till 2045. Den 25 mars presenterade rådets ordförande Johan Kuylenstierna och vice ordförande Cecilia Hermansson årets rapport.
Även om utsläppsminskningarna under pandemiåret 2020 var ovanligt stora så bedöms utsläppsminskningarna överlag ändå gå för långsamt i förhållande till etappmålen 2030 och 2040. För att undvika en växande ”skuld” av utsläppsminskningar under kommande år rekommenderar rådet därför att svensk klimatpolitik skärps ytterligare.
En av huvudpunkterna i årets rapport är Sveriges ekonomiska återhämtningspolitik, som rådet menar är för svagt kopplad till klimatmålen. Sverige riskerar därmed att missa en viktig chans att sänka koldioxidutsläppen, med tanke på de stora summor pengar som ändå spenderas för att stimulera ekonomin. Flera andra länder har lyckats bättre med detta, enligt rådet.
– Det är viktigt att regeringen använder återhämtningspolitiken för att förverkliga den klimatpolitiska handlingsplanen och knyta samman alla olika strategier och färdplaner och därmed arbeta mer strategiskt och sammanhängande, säger Johan Kuylenstierna.
– Vägen ut ur coronakrisen kan då stärka arbetet med att nå klimatmålen och visionen om Sverige som världens första fossilfria välfärdsland. Och det handlar inte minst om mycket stora investeringar framöver, vilket rådet har påpekat i denna och tidigare rapport.
Klimatpolitiska rådet rekommenderar även en rad andra åtgärder. Bland annat ser man problem med kompetensförsörjningen i flera viktiga yrkeskategorier för klimatomställningen. Exempelvis ingenjörer, tekniker och installatörer inom områden som energi och elektronik.
– Vi har redan ett problem med matchning på arbetsmarknaden och det är ännu större specifikt när det gäller klimatområdet. Här ser vi att regeringen kan spela en stor roll tillsammans med civilsamhället genom att agera för ett kunskapslyft för klimatet och att investera i kunskap och kompetens inom klimatomställningen och som en del av återhämtningspolitiken, säger Cecilia Hermansson.
Rådet trycker även på vikten att snabba på tillstådnsprocesserna för investeringar som bidrar till klimatomställningen.
Fler rekommendationer från Klimatpolitiska rådetSe till att den nationella planen för transportinfrastruktur bidrar till ett mer transporteffektivt samhälle inom klimatmålens ramar.Främja de beteendeförändringar som stärker möjligheterna att nå klimatmålen (exempelvis färre tjänsteresor och fler digitala möten).Stärk Sveriges engagemang och påverkan inom EU genom att delta strategiskt, koordinerat och aktivt i EU:s gröna giv och återhämtningsprogram samt tillhörande politiska processer.Källa: Klimatpolitiska rådets rapport 2021.
Läs hela rapporten med samtliga rekommendationer via denna länk.
Linus Olin
