I fyra år har forskarna i NEPP (North European Energy Perspectives Project) undersökt den långsiktiga utvecklingen av energisystemen i Sverige och Europa. Syftet har varit att ta fram analysunderlag till beslutsfattare och aktörer inom energiområdet. Till exempel har en stor del av underlaget använts till Energiföretagens färdplan, som presenterades i början av 2020.
Under åren har NEPP, med hjälp av ett 25-tal forskare från Chalmers, KTH och en rad forskningsorganisationer, levererat ett stort antal delstudier som nu resulterat i en slutrapport om hela energisystemet: ”Insikter och vägval i energiomställningen”.
– En viktig slutsats är att klimatfrågan bara växer och driver nästan all utveckling. Vi ser också att omställningen behöver och kan gå mycket snabbare än vad man tidigare trott. Kanske måste vi rucka på strävan mot kostnadseffektivitet för att kunna nå målen, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk och projektvärd för NEPP.
Sedan det svenska elsystemet avreglerades 1996 har det tjänat oss väl, menar Markus Wråke, men frågan är om systemet klarar att driva omställningen tillräckligt fort.
– Vi behöver mer politiska insatser för att klara utmaningen. Kostnaden för att nå målen är stora men hanterbara. Skillnaden mellan olika vägval är inte så stor. Vi kommer behöva investera runt 1 000 miljarder kronor till 2050, säger Markus Wråke.
– Projektet innehåller omfattande kvantitativ modellering, men det är viktigt att förstå att vissa överväganden är politiska, till exempel hur beroende Sverige ska vara av omvärlden eller vilka marginaler vi ska ha i energisystemet, säger Markus Wråke.
Energiomställningen är global men de praktiska besluten kokar ner till lokal nivå.
Det är inga enskilda politiska beslut som kommer att avgöra energisystemets framtid, enligt rapporten. Istället är det många olika drivkrafter som tillsammans formar utvecklingen, till exempel graden av systemintegrering, balansen mellan marknad och politik och hur vi hanterar alla målkonflikter.
– Det kommer bli allt fler konflikter kring hur vi ska utnyttja våra resurser på bästa sätt, till exempel om vi ska bygga ledningsgator genom ett naturreservat eller där människor bor. Energiomställningen är global men de praktiska besluten kokar ner till lokal nivå. Förankringen mot de lokala beslutsfattarna blir allt viktigare, säger Markus Wråke.
En av forskarna som tittat extra mycket på hållbarhetsfrågorna är Ebba Löfblad, på Profu, som är övergripande projektledare för NEPP.
– Vattenkraften är ett tydligt exempel. Den är nödvändig för att klara klimatmålen men samtidigt har vi kravet att förbättra vattenmiljön. Det finns inga lätta svar på de här frågorna men det är viktigt att lyfta dem och hitta balanserande avvägningar, säger hon.
– Dialogen kan ofta ha ett värde i sig för att hantera de här konflikterna. Vi måste förstå varandras perspektiv för att hitta lösningar.
Debatten om energiomställningen handlar oftast om tekniska frågor, men Ebba Löfblad vill lyfta in mer beteendevetenskap och samhällsvetenskap i diskussionen.
– Vi har tagit upp det i NEPP, men det behövs ännu mer forskning kring acceptansfrågor, till exempel synen på enskilda åtgärder och nya tekniker som till exempel CCS (avskiljning och lagring av koldioxid).
Nu jobbar NEPP vidare med frågorna som ska in i nästa etapp av forskningsprojektet. Dessutom ska forskarna, på uppdrag av Energiföretagen, bland annat undersöka förutsättningar och konsekvenser av ett högelsscenario, där elbehovet ökar mer än i tidigare beräkningar. Denna studie ska vara klar i april 2021.
8 Insikter från NEPP1. I NEPP:s scenarier antas Sveriges elanvändning öka med mellan 12 och 42 procent till 2045 jämfört med 2017 – efter att ha varit i stort sett oförändrad under 30 år.2. Behovet av flexibilitet i elsystemet stiger kraftigt, främst på grund av en ökande andel vindkraft. Den timvisa variationen av behovet av planerbar kraft kommer öka från cirka 2 500 MW 2018 till 4 400 MW 2040.3. Utan fjärrvärme skulle den svenska elbalansen försämras med upp till 10 GW, vilket kan jämföras med det totala effektbehovet på cirka 27 GW.4. Totalt behöver det investeras cirka 1 000 till dryga 1 100 miljarder kronor i elproduktion och nätinfrastruktur under 2020–2050.Reinvesteringar i existerande infrastruktur står för ungefär hälften.5. Det kan finnas skäl att särskilt stimulera investeringar i kraftvärme och vattenkraft för att utnyttja existerande produktionspotential.6. Det blir svårare att få till ett välfungerande elsystem ju mer variabelt och mindre planerbart systemet är, men det finns ingen absolut gräns för ytterligare integration av variabel kraft.7. Hur fort energiomställningen kan genomföras beror i hög utsträckning av dess inverkan på människors levnadsvillkor och välbefinnande.8. Det finns inget entydigt stöd för att någon enskild strategi för att motverka effektutmaningen skulle vara överlägsen en annan.Ladda ner NEPP:s slutrapport: nepp.se/pdf/Insikter_och_vagval.pdf
Johan Wickström
