Det var genom koldioxidskatten 1991 som biobränsle tog fart i Sverige. Ett av bolagen som storsatsade på biobränsle var Vattenfall. För den blivande agronomen Pål Börjesson var examensarbetet på det stora statliga energibolaget språngbrädan in i en karriär som nu mynnat ut i en position som en av de ledande bioenergiforskarna i Sverige
Sedan 1991 har användningen av bioenergi tredubblats och står idag för cirka en tredjedel av Sveriges energianvändning. Men det här är bara början. Bioenergi är en nyckel för att klara framtidens klimatmål, enligt Fossilfritt Sveriges biobränslestrategi som presenterades under hösten (och där uträkningarna bland annat baseras på Pål Börjessons studier).
Utmaningen är bara att efterfrågan kommer att bli högre än tillgången. Om alla färdplaner genomförs blir efterfrågan 241 TWh till 2045 mot dagens 158 TWh – men tillgången är bara 185 TWh. Enligt strategin kommer prismekanismerna styra mot en användning som skiftar över tid.
– Jag tycker att det är en balanserad rapport. I närtid kommer en stor del av bioenergin användas till biodrivmedel för vägtransporter innan elektrifieringen slår igenom. Sedan blir det en gradvis överflyttning till fartygs- och flygbränsle och som råvara i kemiindustrin, säger Pål Börjesson som numera är professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola.
En av slutsatserna i bioenergistrategin rör värmebranschen, vars bränsle idag till drygt 40 procent utgörs av biobränsle. Det successivt ökade priset på biobränsle kommer leda till att mängden biobränsle till värmeverken kan komma att minska vilket skapat viss oro i branschen
– Det är en tolkning, men man kan också lyfta fram möjligheten att diversifiera produktionen i kraftvärmeverken genom att också producera råvaror för biodrivmedel och biokemikalier. Då blir det också en hel del spillvärme som kan användas.
En möjlighet är till exempel att utvinna bioolja via pyrolys, vilket planeras i Karlstad. Men det finns också andra tekniker som förgasning och HTL (förvätskning). Andra generationens biodrivmedel, som baseras på skogsråvara, har möjlighet att ta fart nu i takt med skärpta styrmedel som reduktionsplikten för drivmedel och flygbränsle – men vilken teknik som drar det längsta strået är osäkert.
– Det finns många möjligheter, jag vill inte peka ut nån favorit och det kan bli flera kompletterande tekniker. Det kommer utkristallisera sig efterhand, säger Pål Börjesson.
Utvecklingen betyder dock inte att biobränsle kommer försvinna helt i värmeanläggningarna.
– Absolut inte, det kommer alltid finnas bioråvaror som är svåra att använda till annat och som därför går till värmeverken.
En del bedömare menar att Fossilfritt Sveriges strategi är för defensiv. Det gäller till exempel branschorganisationen Svebio, som menar att Sverige har potential att ta fram hela den önskade framtida tillgången på biomassa (vilket för övrigt också baseras på Pål Börjesson studier).
– Svebios ansats är inte orimlig, den fysiska potentialen finns men i slutändan handlar det om vilka politiska styrmedel som utvecklas. Det finns krafter som vill begränsa skogsråvaran samtidigt som hållbarhetskriterierna skärps, säger Pål Börjesson.
Det senaste året har det varit en intensiv skogsdebatt där vissa menar att skogen i princip inte alls ska användas som energiråvara.
– Jag tycker att man blandar ihop korten. Skogen ger störst nytta då vi använder skogsråvaran som kan ersätta klimatbelastande produkter och där resterna kan användas för energiproduktion. Vi får större nytta av den på detta sätt än om den skulle stå kvar. Vi skördar skogen när dess kolbindning avtar och maximerar på så sätt fotosyntesen.
Han menar att klimatargumentet inte håller. Då är frågan om biodiversitet mer relevant.
– Det finns lite delade meningar om biodiversiteten och de mål som är satta. Idag uppfyller vi inte målet om Levande skogar, men det betyder inte att det är en dålig verksamhet. Många av parametrarna i skogsbruket har förbättrats men vi behöver samtidigt göra mer.
Utöver detta finns också nya EU-direktiv i pipen där man ifrågasätter den svenska varianten av trakthyggesbruk, kalhyggen, och istället förespråkar kontinuitetsskogsbruk.
– Det finns dock ingen tillräcklig vetenskaplig uppbackning eller konsekvensanalys av förslaget. Vi har väldigt specifika förutsättningar och jobbar mer integrerat med miljöaspekter, säger Pål Börjesson som överlag är bekymrad över dagens debattklimat kring skogsfrågorna:
– Jag saknar en helhetsanalys av biomassans betydelse i klimatomställningen. Det är för ensidigt fokus på biodiversitet idag, som också är viktigt, men man kan inte glömma bort klimatet. Sedan finns det andra hållbarhetsaspekter också – sociala och ekonomiska, till exempel arbetstillfällen i glesbygd.
För en person som lagt större delen av sitt yrkesliv på att studera biomassa i ett energisystemperspektiv finns det en hel del att grunna över i dagens debattklimat:
– Jag kan bli frustrerad över att debatten inte använder den forskning och kunskap som genomförts de senaste decennierna. Det finns hur mycket som helst, men som ofta ignoreras. Vi forskare måste helt enkelt bli bättre på att föra ut all denna kunskap så att mer faktabaserade politiska beslut tas framöver.
4 råd till energiföretag som använder biobränsle1. Säkerställ att biobränsleråvaran uppfyller nuvarande och kommande hållbarhetskriterier inom EU:s förnybartdirektiv (RED).2. Jobba med spårbarhet och prioritera råvara från certifierat skogsbruk.3. Analysera möjligheterna att utveckla kraftvärmeverken till bioraffinaderier och nya samarbeten med drivmedels- och kemibolag.4. Analysera möjligheterna för avskiljning av biogen koldioxid för vidare användning (till exempel elektrobränslen).
Johan Wickström
